Checklistan ”Jobba aktivt” eller handboken är skriven så att den kan användas i alla branscher och utgår både från diskrimineringslagen, som är fackets verktyg, och från föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, Osa, som framför allt är skyddsombudets område.

”Pedagogisk”

–Det blev tydligt för oss att facket och skyddsombuden dels ska göra olika saker beroende på regelverk, dels kan samarbeta, inte minst i det förebyggande arbetet, säger Petra Sviberg, som tagit fram materialet.

Helené Zallin, arbetsmiljöombudsman, hoppas att handboken sprids inom Seko, men också till andra LO-förbund.

–Den är pedagogisk och unik genom att ta upp det fackliga perspektivet och skyddsombudens roll samtidigt. Målet är detsamma, att förebygga kränkningar och att hjälpa den som blir utsatt, säger hon.

Det spelar ingen roll till vem man vänder sig, det finns alltid hjälp att få oavsett vad som hänt

Enligt Osa-föreskriften är kränkande särbehandling handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett sätt som kan leda till ohälsa eller till att personerna ställs utanför arbetsgemenskapen. Fysiskt eller psykiskt. Ett sätt att beskriva det är att arbetstagaren  ska ha upplevt det som hänt som obehagligt, olustigt, obegripligt eller orättvist.

Sju diskrimineringsgrunder

Diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Ingen får utsättas för direkt eller indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller bristande tillgänglighet.

I handboken beskrivs fackets åtgärder och skyddsorganisationens var för sig. Det förebyggande arbetet handlar förutom om att skapa rutiner och följa dem, att vara uppmärksam på signaler på att något inte är bra.

Signaler kan vara en jargong som inte alla är bekväma med, samarbetssvårigheter och personkonflikter, hög arbetsbelastning och stress, liksom hög personalomsättning och sjukfrånvaro.

Vad gör facket?

Vad ska då den fackliga företrädaren alternativt skyddsombudet göra när något hänt?

Att göra en anmälan är det första steget enligt såväl diskrimineringslagen som Osa-föreskriften.

När det gäller diskrimineringslagen tar facket emot anmälan och går vidare till arbetsgivaren, om medlemmen vill. Arbetsgivaren har utredningsansvar. Här påminner handboken om att facket måste vara aktivt och informera medlemmarna om hur man gör. Det är viktigt att agera snabbt.

Skyddsombudet ska bevaka att den som utsatts för kränkande särbehandling gör en anmälan till arbetsgivaren, som ska utredas omedelbart. Skyddet ska informera om rätten att polisanmäla. 

Rätt till biträde

–Den som utsätts kan gå direkt till arbetsgivaren med anmälan, men vårt råd är att aldrig hoppa över att be om hjälp från facket eller skyddsombudet. Det spelar ingen roll till vem man vänder sig, det finns alltid hjälp att få oavsett vad som hänt, säger Petra Sviberg.

Facket respektive skyddsombudet ska bevaka att arbetsgivaren gör en utredning direkt, att alla parter hörs individuellt och att det protokollförs. Medlemmen/arna har rätt att biträdas av valfri representant.

Efter utredningen beslutar arbetsgivaren om eventuella åtgärder

I diskrimineringslagen finns ett särskilt förbud mot repressalier mot den som gjort en anmälan.