Vad är krigsplacering?

Det innebär att du måste tjänstgöra under höjd beredskap, antingen militärt eller civilt. Skyldigheten träder i kraft när regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt. Du kan bli dömd till böter eller fängelse om du inte fullgör din plikt. Syftet med att krigsplacera är att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid en kris eller krig genom att man säkrar sin bemanning. I krig är totalförsvar all samhällsverksamhet, och med civilt försvar menas den verksamhet som bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer.

Vad gäller mig som är offentligt anställd?

Sveriges kommuner och regioner och myndigheter har ett ansvar att planera för hur samhällsviktiga verksamheter ska hållas i gång vid höjd beredskap. Du kan därmed bli krigsplacerad, vilket innebär att du kan få andra arbetsuppgifter än i fredstid, samt att du kan ha en skyldighet att arbeta på ett annat arbetsställe, eller hos en annan arbetsgivare.

Arbetsgivaren kan be Försvarsmakten om att få behålla kvar nyckelpersoner i verksamheten, i de fall man har personal som redan är krigsplacerade hos Försvarsmakten. Dock är det Försvarsmaktens beslut om man vill släppa dessa eller inte. Är du krigsplacerad har du fått en krigsplaceringsorder eller annat besked av din arbetsgivare om detta.

Krigsplacering på privata företag och statliga bolag

Du som jobbar på ett privat företag eller statligt bolag kan bli krigsplacerad. Detta då många företag upprätthåller viktiga samhällsfunktioner. Det är upp till varje organisation att bestämma om enbart nyckelpersoner eller all personal ska krigsplaceras.

– I princip finns det ingen lagstiftning som ger företag något särskilt ansvar vid höjd beredskap, krig eller större samhällsstörningar. Däremot har företag en viss skyldighet att delta i planeringen inför höjd beredskap. Olika myndigheter och områden har kommit olika långt i arbetet med att involvera näringslivet, säger Emma Steen, utredare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, till Sekotidningen.

Kriterier för vilka företag som ska kunna krigsplacera sin personal tas just nu fram av MSB med stöd av bland annat Plikt- och prövningsverket. Syftet är att är att involvera näringslivet i totalförsvarsplaneringen.

Brevbärare, telearbetare, lokförare, eltekniker – vad gäller?

Regeringen har tidigare pekat ut prioriterade samhällsviktiga sektorer:

  • Ordning och säkerhet
  • Skydd av civilbefolkningen
  • Hälso- och sjukvård
  • Livsmedel och dricksvatten
  • Finansiell beredskap
  • Transporter
  • Energiförsörjning
  • Elektroniska kommunikationer och post.

Flera arbetsgivare, som har avtal med fackförbundet Seko, ingår i dessa sektorer.

Brevbärare

På Postnord kan du bli krigsplacerad inom bolaget, enligt ett nytt tillståndsvillkor från Post- och telestyrelsen, PTS, som träder i kraft 1 april. Bolaget ska ”planera för att kunna, i den mån det är möjligt, ha personal tillgänglig under höjd beredskap”. Det fanns ingen liknande skrivelse om krigsplacering i det förra tillståndsvillkoret.

Väg- och banarbetare

Inom sektorn transport ryms bland annat godstrafik, järnvägsunderhåll och tågtrafik. Trafikverket arbetar just nu med att ”uppfylla de krav som ställs på Trafikverket i kris och krig.” Sedan tidigare finns krav i underhållskontrakt för väg och järnväg, som gäller vid kris-, beredskaps- eller krigssituationer. Trafikverket har rätt att ”ensidigt besluta om erforderlig förändring av entreprenörens åtagande och omfördelning av resurser, till exempel till annat basunderhållsområde”. Entreprenören har heller inte rätt att häva kontraktet. 

”Om behov av krigsplacering uppstår kommer det att omhändertas på liknade sätt som Post- och telestyrelsen, PTS, och andra hanterar frågan med Totalförsvarets plikt- och prövningsverk”, skriver Stig Brahn, säkerhetschef för verksamhetsstyrning Inköp och logistik.

Energi och telekom

Inom energiförsörjning blir du som är anställd på statliga Vattenfall krigsplacerad inom koncernen vid höjd beredskap. Detta för att kunna leverera sina samhällsviktiga tjänster. Även inom telekombranschen, där medarbetare på exempelvis privata företaget Eltel Networks, som bygger och underhåller el- och telenät, är skyldiga att gå till jobbet vid höjd beredskap.

Får facket lägga sig i krigsplaceringar?

Samverkan med fackliga organisationer rekommenderas. Men facken kan inte påverka eller ha synpunkter på krigsplaceringar.

Tidningen Arbetet skriver att det däremot finns två centrala kollektivavtal för beredskapsläge, en för myndighetspersonal och en för privatanställda. Arbetstiden får under höjd beredskap uppgå till max 60 timmar i veckan – i normala fall gäller 40 timmar. Enligt en arbetsrättslig beredskapslag kan regeringen stoppa fackliga stridsåtgärder.