Att många älskar att dokumentera sin arbetsplats är tydligt i sociala medier. Sekos olika yrkesgrupper finns representerade i flera kanaler. Oftast reagerar arbetsgivaren inte på foton och filmer som läggs ut, eller ser det som en sorts marknadsföring. Men ibland skär det sig och den anställda får plocka ned bilderna. Det kan vara svårt att avgöra var gränsen går. Sekotidningen har gjort ett försök att bena ut rättigheterna att fotografera, filma och sprida som anställd.

Anställd eller privatperson?

Vi omfattas alla av vissa förbud och restriktioner när det gäller att fotografera och filma, oavsett om vi gör det i vår roll som privatperson eller som anställd.

Det är förbjudet att fotografera andra på ett integritetskränkande sätt, till exempel i deras hem, i en dusch eller i ett omklädningsrum. Och om en bild av någon används för att beskriva personen på ett nedsättande sätt kan det i vissa fall anses vara förtal, som också är förbjudet. Båda brotten kan ge böter eller fängelse. Det gäller oavsett om du fotat som privatperson eller anställd.

Både privatpersoner och anställda ska dessutom förhålla sig till lagen om skyddsobjekt och GDPR:s bestämmelser kring personuppgiftbehandling.

För anställda kan det även finnas andra regler att förhålla sig till: sekretesslagstiftning, bestämmelser om företagshemligheter, interna företagspolicys och lojalitetsplikt. Men också meddelarskyddet och visselblåsarlagen, som gör vissa sorters dokumentation tillåten.

Fota och sprida – olika bestämmelser

Det är skillnad på att bara avbilda något och att sedan sprida det du har avbildat på sociala medier. Många objekt är tillåtna att fotografera, medan spridning är otillåten. Det kan till exempel gälla fotografering av vissa privatpersoner eller upphovsrättsskyddat material. När det gäller att sprida foton och filmer tagna med drönare behövs till exempel alltid tillstånd från Lantmäteriet.

Vad är ett skyddsobjekt?

Skyddsobjekt är platser och saker som omfattas av skyddslagen och som ingår i totalförsvaret. De behöver skyddas särskilt mot sabotage, terroristbrott, grovt rån, spioneri eller röjande av uppgifter. Det kan därför vara förbjudet att vistas i eller nära ett skyddsobjekt. I vissa fall är det också förbjudet att filma och fota. Det kan också finnas förbud mot att avbilda eller beskriva objektet på andra sätt, det beror på objektet.

Hur vet jag om det finns skyddsobjekt på min arbetsplats?

Det kan vara svårt att veta om just din arbetsplats och den miljö du vill fota, filma och dela tillhör totalförsvaret. Men många arbetsplatser där Seko har medlemmar omfattas. Jobbar du inom polisen, försvarsmakten, rättsväsendet eller i vissa delar av kriminalvården är möjligheten stor. I de flesta fall finns det skyltar där det tydligt står att platsen är ett skyddsobjekt och vilka handlingar som är förbjudna. Men ibland går det inte att märka ut. Ibland befinner sig skyddsobjektet i vatten, då brukar det stå på sjökort.

Dataskyddsförordningen GDPR

Det är tillåtet att fota och filma människor i offentliga miljöer, men ska materialet spridas måste du väga in de avbildades behov av integritet utifrån att bilder i sociala medier eller annan spridning betraktas som personuppgiftsbehandling. Går personerna på bilden att känna igen och de ber dig avstå från publicering så ska deras behov av integritet vägas mot din yttrandefrihet, enligt IMY, integritetsskyddsmyndigheten. Det betyder inte automatiskt att du måste plocka ned en bild som blir i ifrågasatt. Men personer med skyddad identitet ska inte behöva bli uthängda på bild alls, och eftersom det är svårt att veta vilka det är – var försiktig.

Privat mark

Det är tillåtet för någon som äger eller förvaltar mark eller fastigheter privat att besluta om fotoförbud där. Om du ändå fotograferar och filmar trots förbudet, så betyder det inte att ett brott är begånget, men den som äger eller förvaltar den privata platsen får lov att avvisa dig därifrån. Det här gäller både privatpersoner och anställda, men som anställd kan du omfattas av fler regler, till exempel interna föreskrifter (se nedan).

Sekretess och företagshemligheter

Sekretess innebär ett förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen, skriftligen eller på annat sätt – exempelvis bild eller film. Personal som arbetar inom olika typer av vård omfattas av sekretess. Då brukar det kunna vara tillåtet att fotografera en vårdtagare i vissa fall, men inte att sprida bilden eller filmen. Sekretess råder också i exempelvis kriminalvården och i flera andra offentliga verksamheter.

Företagshemligheter är information som företaget håller hemlig. För att räknas som en företagshemlighet måste informationen avse affärs- eller driftförhållanden som, om de avslöjades, skulle innebära skada för företaget, till exempel i konkurrenshänseende. Om du hanterar processer eller objekt som är företagshemligheter får du inte röja dem. Det bör ha tydliggjorts för dig vad som är hemligt. Skulle du sprida bilder eller filmer som röjer företagshemligheter kan du bli skadeståndsskyldig och i allvarliga fall prövas enligt straffrättslig lagstiftning.

Interna föreskrifter och lojalitetsplikt

Arbetsgivaren har rätt att utforma en intern policy som de anställda ska förhålla sig till. Det ska framgå i avtal eller andra dokument som den anställda får ta del av i samband med att anställningen påbörjas vad det är som gäller. När det gäller interna föreskrifter har arbetsgivaren rätt att utforma ganska omfattande restriktioner mot exempelvis fotografering och spridning, men arbetsgivaren har också ansvar för att du vet om föreskrifterna. Bryter du mot bestämmelserna bör arbetsgivaren påtala det innan man vidtar andra eventuella åtgärder. Om fotografering innebär att konsekvensen blir mycket allvarlig för företaget kan det dock leda till avsked.

Lojalitetsplikten som omfattar alla anställda innebär att man inte får skada sin arbetsgivare, till exempel genom att ställa arbetsgivaren i dålig dager offentligt. Hit kan bilder och filmer räknas i vissa fall. Den som bryter mot lojalitetsplikten riskerar i värsta fall att sägas upp eller avskedas. Anställda i offentligt finansierad verksamhet har dock större möjlighet att visa upp arbetsgivarens brister – genom till exempel foto eller film – i och med meddelarfriheten.

Meddelarskyddet och visselblåsarlagen

Anställda i offentlig verksamhet eller i privata välfärdsbolag som finansieras med skattemedel har rätt att läcka vissa uppgifter till media med utgivningsbevis. Men ett konto på sociala medier omfattas ofta inte av utgivningsbevis, så vänd dig till en journalist om det är något du vill visa upp med dina bilder eller filmer. Arbetsgivaren har inte rätt att efterforska vem som har delat med sig av uppgifterna.

Visselblåsarlagen förstärker möjligheten till skydd under vissa specifika förhållanden. Det ska handla om missförhållanden som du dokumenterar med ditt foto eller film, och du ska vända dig till de myndigheter som anses kunna hantera missförhållandet, efter att först ha påtalat problemet internt. Det ska ha ett allmänintresse att uppgiften kommer fram.

Undvik ändå om möjligt att röja uppgifter som lyder under sekretesslagstiftningen, bland annat bilder på identifierbara personer.

Undantag

Nästan alla regler har undantag, och om du utverkar ett särskilt tillstånd kan det vara tillåtet för dig att fota, filma och sprida bilder från din arbetsplats. Fråga din arbetsgivare!