2017 tjänade män i genomsnitt 4 000 kronor mer i månaden före skatt än kvinnor, enligt Medlingsinstitutet.

Men då har Medlingsinstitutet räknat om alla deltidslöner till heltid. LO:s jämställdhetsbarometer redovisar i stället ”faktiskt månadslön”, ett mått som tar hänsyn till att kvinnor arbetar mer deltid än män, rapporterar Arbetet.

Den faktiska månadslönen för kvinnor i arbetaryrken 2017 var bara 20 960 kronor före skatt, mot 26 784 för arbetarmän – en skillnad på 5 824 kronor.

Klyftan förklaras till betydande del av att arbetarkvinnorna i snitt jobbar 80 procent av heltid, männen 93 procent.

– Det är viktigt att visa hur mycket pengar arbetarkvinnor verkligen har att röra sig med, säger Ulrika Lorentzi, utredare vid LO och en av författarna till LO:s Jämställdhetsbarometer.

– Sjukpenning och pension räknas på vad du tjänar totalt, inte på timlönen. Med låg inkomst har du också en svag förhandlingsposition hemma när hushålls- och omsorgsarbete ska fördelas.

Vikten av OB-tillägg

För kvinnor i tjänstemannayrken (som jobbade 91 procent av heltid) blev den faktiska snittlönen 33 033 kronor före skatt år 2017. Mest tjänade manliga tjänstemän med en snittlön på 42 144 kronor (de jobbade 96 procent av heltid).

För första gången sedan LO:s jämställdhetsbarometer började publiceras 2014 redovisas den genomsnittliga månadslönen inklusive tillägg för bland annat obekväm arbetstid och skiftarbete. Sådana tillägg har störst betydelse för kvinnor i arbetaryrken, som ofta jobbar på kvällar och helger.

Bara fyra av tio jobbar enbart på kontorstider. Arbetarkvinnornas löner inklusive tillägg är nio procent högre än deras grundlöner. För män i arbetaryrken höjer olika tillägg lönen med sex procent.

I tjänstemannayrken spelar lönetilläggen mindre roll: De höjer kvinnornas löner med två procent, männens med tre procent.

– Siffrorna visar att OB-tilläggen är viktiga för arbetarkvinnor. Samtidigt betalar de ett pris. Barnomsorg, kollektivtrafik och annan samhällsservice är inte anpassad till dem som arbetar nätter och helger, säger Ulrika Lorentzi.

Enkla jobb

LO:s Jämställdhetsbarometer diskuterar hur den politiska överenskommelsen mellan S, MP, C och L påverkar jämställdheten.

Om fler ”enkla jobb” subventioneras fram ser rapportförfattarna risker för att lönerna ska pressas nedåt i de serviceyrken där många kvinnor arbetar.

Att rut-avdrag utvidgas och privata alternativ i välfärden uppmuntras gör att en skattesubventionerad vip-välfärd växer fram för dem som har råd, varnar LO:s Jämställdhetsbarometer.

– De som har bra pensioner kommer att köpa tjänster som förr ingick i hemtjänsten. Medan de med låg pension får nöja sig med en offentlig hemtjänst som utarmas, säger Ulrika Lorentzi.

Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet som tillsammans med Sekotidningen och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.