Mellan åren 2001-2016 minskade hela den svenska handelsflottan dramatiskt. Från 254 till 89 fartyg.

Furetank var ett av de första rederierna som lämnade Sverige. Flaggbytet gjordes 2009 till Färöarna, skälet var den globala finanskrisen orsakad av amerikanska investmentbanken Lehman Brothers konkurs året innan.

– Kostnadsbilden 2009 var så mycket dyrare. Det var lågkonjunktur. Det gällde att vara handlingskraftig och få ned kostnaderna, säger Lars Höglund, som är vd på rederiet.

Efter flera år av varningssignaler från svensk sjöfart skedde en förändring 2017. Flera fartyg började hissa svenskt igen. Furetank återvände till Sverige tillsammans med två andra rederier, Älvtank och Erik Thun AB.

– Hade vi inte flaggat ut, så hade vi inte kunnat växa som vi gjort. Vi är starkare och har fler fartyg i Sverige idag än vi hade då. Det var många som var bittra här hemma och ifrågasatte vår moral. Men ambitionen har alltid varit att komma tillbaka. Vi är ett litet familjeföretag som bedriver vår verksamhet kring Göteborg. Vi är ett svenskt bolag.

Kritisk mot systemet

En bidragande orsak till flaggbytet från Färöarna till Sverige var införandet av tonnageskatt 2017 – fartyg beskattas utifrån storlek istället för den faktiska vinsten.

Men också TAP-avtalet, som gör att 75 procent av besättningen får vara utländsk och ha löner och förmåner motsvarande internationella avtal. Avtalet innebär lägre kostnader för rederierna.

– Om avtalet skulle tas bort så kommer vi inte att konkurrera under svensk flagg och skulle åter igen bli tvungna att flagga ut, säger Lars Höglund.

Han tycker att tonnageskatten är bra, men är samtidigt kritisk mot systemet.

– Det passar inte alla aktörer. Jag hoppas regeringen tar bort de begränsningar som finns om tonnagestorlek och trafikmönster, så vi har samma nivåer som våra konkurrenter i EU.

Ekonomiska vinster

I en debattartikel på SVT Opinion skriver Blå Tillväxt, som består av Svensk Sjöfart, Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen, att det krävs flera åtgärder för att den positiva trenden med att fler flaggar svenskt igen håller i sig.

Man vill förenkla och harmonisera regelverket för sjöfartsstöd, säkerställa långsiktig och förutsägbar nettomodell, samt tillsätta ett sjöfartsråd för framtidens sjöfart.

”Kostnaderna för dessa åtgärder är försumbara i förhållande till vad de ger för samhällsekonomiska vinster. Vinsterna genereras bland annat med ökade skatteintäkter till staten, då fler fartyg med svensk flagg ger goda samhällseffekter i form av hållbara och klimatsmarta transporter, fler jobb och ökad tillväxt,” skriver Kenny Reinhold, ordförande för Seko Sjöfolk, Rikard Engström, vd för Svensk Sjöfart och Mikael Huss, vd för Sjöbefälsföreningen.