Tina på SJ: Nu anmäls bara de värsta kränk­ningarna

Det var på SJ:s snabbtåg mellan Göteborg och Malmö som tågvärden Ahad Almosawi förra året utsattes för vad åklagaren kallar ”hänsynslöst beteende” från en man i tågets bistro. Enligt åtalet uttryckte mannen vid ett flertal tillfällen kränkande åsikter om hennes person, trosbekännelse och att hon bar slöja.

SJ kommenterar inte enskilda personalfrågor, men SJ:s presschef Tobbe Lundell betonar att ingen medarbetare ska behöva drabbas av liknande incidenter.

– Det är inte acceptabelt att någon ska bli utsatt för sådana här kränkningar på sitt jobb. Jag blir både arg och ledsen när den här typen av händelser inträffar. Det är ett helt förkastligt beteende, säger Tobbe Lundell.

Huvudskyddsombudet: Särskilt allvarligt

Enligt Henrik Sverin, huvudskyddsombud på SJ, visade den senaste medarbetarundersökningen bland SJ:s personal att olika former av kränkningar är vanliga.

– Det här fallet är ju särskilt allvarligt eftersom det riktar sig mot en persons religionstillhörighet, som är en av diskrimineringsgrunderna, säger Henrik Sverin.

Vi kommer förmodligen få se mer av den här typen av kränkningar.

I medarbetarundersökningen, som gjordes 2020, var det enligt Henrik Sverin en förhållandevis hög andel som uppgav att de utsatts för etnisk diskriminering.

– Även om SJ arbetar med mångfaldsfrågor så finns det fortfarande relativt få anställda med en annan etnisk bakgrund än svensk. Att det ändå är en viss del av medarbetarna som upplevt etnisk diskriminering gör att man kan anta att personer som exempelvis bär slöja är ganska utsatta.

Tina Jädert, komfortoperatör på SJ:s snabbtåg och vice ordförande i Seko klubb SJ Syd, menar att SJ:s tågvärdar mer eller mindre dagligen utsätts för kränkningar från resenärer. Hur stor andel som riktar sig mot anställdas religionsuttryck eller etnicitet har hon svårt att bedöma.

– Men det kommer säkert bli allt vanligare. SJ är öppna för att anställa människor med olika bakgrund, så vi kommer förmodligen få se mer av den här typen av kränkningar, säger Tina Jädert.

Folk vågar inte ställa sig på den trakasserades sida. Människor är rädda för att lägga sig i, de väljer att passera och fortsätta med sitt.

Att förebygga trakasserier från resenärer som riktar in sig på tågvärdars bakgrund och religionstillhörighet är svårt, tror SJ:s presschef Tobbe Lundell.

– Det går ju inte att på förhand veta vem som kommer göra något mot någon annan. Men jag tycker att SJ som företag har en viktig roll i att fortsätta rekrytera medarbetare utifrån ett mångfaldsperspektiv. Vi skulle kunna bli ännu bättre på det, vara tydligare och stå för det.

Underrapportering en del av problematiken

Ahad Almosawi upplevde att ingen av medpassagerarna sa ifrån vid händelsen som nu lett till åtal. Det var först efter att mannen och hans sällskap gått av tåget som andra passagerare kom fram till henne. Det är något Tina Jädert på Seko klubb SJ Syd känner väl igen.

– Det som är så tråkigt att tågvärdarna inte får någon hjälp av andra resenärer när de utsätts. Folk vågar inte ställa sig på den trakasserades sida. Människor är rädda för att lägga sig i, de väljer att passera och fortsätta med sitt, säger Tina Jädert.

Både hon och huvudskyddsombudet Henrik Sverin menar att det skett en förskjutning de senaste tio, tjugo åren, där attityden i samhället hårdnat och många yrkesgrupper successivt normaliserat allt grövre kränkningar och hot som riktas mot dem.

Könsord, nedsättande epitet och kommentarer, ibland rena trakasserier – det har blivit en del av det allmänna bruset.

Tina Jädert uppfattar att tågvärdarna bara rapporterar eller polisanmäler händelser i extremfall, eftersom de har normaliserat en stor del av de dagliga kränkningarna. Det gör att det finns ett stort mörkertal och att SJ inte ser omfattningen av problemet, menar hon.

– Underrapportering är en del av den allmänna problematiken. Könsord, nedsättande epitet och kommentarer, ibland rena trakasserier – det har blivit en del av det allmänna bruset, säger Henrik Sverin.

Kroppskameror – eller fler kollegor

SJ:s presschef Tobbe Lundell tar upp kroppsburen kamera som ett sätt att generellt öka tryggheten för tågvärdarna, något Sekotidningen skrivit om tidigare.

– Vi har gjort ett antal pilotstudier som visat att det har en effektiv förebyggande effekt, och om en situation ändå skulle bli hotfull och kameran sätts på, så finns det ett ännu bättre utredningsmaterial för polisen att använda, säger Tobbe Lundell.

Men enligt Henrik Sverin och Tina Jädert handlar tryggheten för tågvärdarna till stor del också om bemanning. På SJ:s snabbtåg arbetar det normalt två tågvärdar, varav den ena i bistron. En stor del av arbetet sker utan att kollegorna är i närheten av varandra. På de regionala tågen arbetar tågvärdarna ofta helt själva en stor del av dagen.

Fler kontrollanter som viserar biljetter skulle också kunna öka tryggheten, tror de.

Enligt Tobbe Lundell har SJ dock inga planer på att öka bemanningen. Tvärtom behöver bolaget hålla igen ekonomiskt.

– Men vi kan göra anpassningar utifrån olika behov på olika avgångar. Det kan ha att göra med trygghet, behov av service eller liknande.

Om vi såg ett annat mönster på rapporteringen så skulle vi absolut fundera över om vi behöver vidta åtgärder på vissa turer.

Om inrapporteringen av sådana här incidenter ökade, skulle det kunna resultera i mer personal?

– Jag kan inte svara rakt på det. Men om vi såg ett annat mönster på rapporteringen så skulle vi absolut fundera över om vi behöver vidta åtgärder på vissa turer. Vi skulle titta på det.

Skulle fler kontrollantgrupper vara ett alternativ?

– Det är ett effektivt stöd som skapar betydligt större trygghet för både medarbetare och resenärer. Jag vet inte om det är något vi kan öka. Men när det gäller trygghetsåtgärder så tittar vi på det hela tiden.