– Det var i början av pandemin när munskydd blev obligatoriska och det rådde brist på dem som våldet ökade. Men sedan har det fortsatt, säger Sabine Trier, vice generalsekreterare på Europeiska transportfederationen (ETF), där Seko ingår, till Sekotidningen

49 procent av kvinnliga anställda inom hela transportsektorn i Europa anser att arbetsgivare inte gör tillräckligt för att skapa en trygg arbetsplats, enligt en undersökning som ETF nyligen gjort.

Stopp för ensamarbete efter våldtäkt

I andra tidigare studier som transportfederationen gjort har man sett ett ökat våld i nordligaste delarna av Europa inom spårtrafik. Enligt Sabine Trier säger det egentligen inte så mycket om den verkliga bilden.

– Det handlar om så mycket mer, benägenheten att anmäla till exempel. Vi vet att anställda i vissa länder inte anmäler i lika stor utsträckning eftersom man tidigare upplevt att inget ändå händer. Det är jätteviktigt att anmäla och att arbetsgivare ligger på för att få de som utsätter personal för brott döms, säger hon.

De allra flesta våldsamma händelserna sker på kvällar och nätter och på vissa tåglinjer, särskilt de regionala sträckorna, enligt ETF.

Vi ser en tendens att allt fler operatörer vill ha tåg med bara lokförare

Sabine Trier, vice generalsekreterare på ETF.

I länder som Frankrike och Belgien har det förekommit att kvinnlig tågpersonal våldtagits.

– Det skedde för flera år sedan. Facken gick ut i strejk när detta hände. Och tågoperatörerna införde på en gång stopp för ensamarbete. Men nu när det gått en tid sedan detta inträffade så man har gått tillbaka till hur det var innan, säger Sabine Trier.

I Sverige har frågan om att förbättra arbetsmiljön för anställda inom spårtrafik blivit aktuell i samband med ett mordhot mot SJ:s personal, samt uppgifter om att ett tåg beskjutits, oklart av vad.

Skyddsombudet Matilda Andersson på SJ har berättat i Nerikes Allehanda om hur hon hotades och om ”hur två personer i Kumla som nekades att kliva på tåget då de inte hade några biljetter försökte slita ut personalen ur tåget och själva kliva på.”

Seko kräver bättre upphandling

Just nu pågår Sekos kampanj för att komma åt problemet med hot och våld, samt sexuella trakasserier inom spårtrafik i Sverige. Förutom krav på stopp för ensamarbete, vill förbundet att regeringen ska utreda möjligheterna att utfärda tillträdesförbud för resenärer som återkommande utgör ett hot mot säkerheten.

Ett annat krav är bättre offentlig upphandling, att krav ska ställas på bemanning när trafiken handlas upp. Förbundet kräver att varje tågset ska ha minst två ombordanställda.

Sabine Trier, vice generalsekreterare på Europeiska transportfederationen (ETF).

Enligt Sabine Trier sker direktupphandling av tågtrafiken i de flesta europeiska länder – ofta går kontraktet till det statliga tågbolaget. Det gäller dock inte i Sverige, Tyskland, Nederländerna eller Storbritannien och på sikt för flera andra länder, vilket ETF är kritiska mot.

– Vi har länge kämpat för möjligheten till direktupphandling eller att kunna driva trafik i egen regi. Men den möjligheten håller tyvärr på att fasas bort från EU-lagstiftningen.

Ett förslag som nyligen lyfts fram av Seko Spårtrafiks ordförande, Martin Alnebring, är att införa biljettspärrar. Och på så vis kunna porta vissa resenärer från att köpa biljett.

Biljettspärrar finns utomlands, i Storbritannien och på tågstationer i Paris. I Storbritannien finns biljettspärrar på de flesta stationer. Giltig biljett måste användas för att ta sig ut på plattformen. Så har det varit sedan 1980-talet.

Ser risker med biljettspärrar

Den största fackliga organisationen för järnvägsarbetare i landet, RMT, ser dock fortsatt stora problem med hot och våld mot ombordpersonal. I sina kampanjer kräver man ett slut för ensamarbete för att öka tryggheten. Något som ETF också lyfter som det bästa sättet att komma åt våldet.

Sabine Trier ser flera risker med förslaget att införa biljettspärrar.

– Vi ser en tendens att allt fler operatörer vill ha tåg med bara lokförare i Europa. Att införa biljettspärrar brukar oftast införas för att ta bort tågvärdar från tågen. Vi har tillsammans med RMT kampanjat för att behålla tågvärdar, inte bara för dess roll att kontrollera biljetter. Arbetet handlar också om att ge kundservice, information och hjälpa till, skapa en trygg känsla ombord för resenärer. Och ge ett ansikte åt järnvägen.

Men Sabine Trier ser också fördelar med biljettspärrar.

– Det kan ge möjlighet åt tågvärdar att höja kundservicen, vilket är något man kan använda som argument för att behålla tågvärdar ombord.

Varken Sekos förbundsordförande, Valle Karlsson, eller Sabine Trier, tror att man kommer åt problemet med hot och våld mot tågpersonal genom att porta vissa resenärer från att köpa biljett, exempelvis de som dömts för misshandel eller hot mot en någon tåganställd

– Personer hittar alltid ett sätt att komma runt det här. Du kan be någon annan att köpa en åt dig, säger Sabine Trier.

Valle Karlsson förkastar däremot inte förlaget om biljettspärrar.

– Problemen med hot och våld mot våra medlemmar är nu ett såpass stort problem att alla alternativ måste övervägas för att få ett stopp på detta. Det är orimligt att våra medlemmar ska vara rädda för att gå till jobbet och riskera att bli sönderslagna för att de gör sitt jobb, säger han.

Järnvägspoliser

Jernhusen, som äger och förvaltar 37 av landets största stationer, och dessutom sköter omkring 90 väntsalar, är skeptiska till förslaget om biljettspärrar.

”Vi är positiva till helhetslösningar som ökar tryggheten för både resenärer och personal, oavsett om det är på stationen, perrongen eller tåget. Men i dagsläget ser vi inte att spärrar inne på stationen är den främsta vägen framåt. Trygghetsfrågorna kan sällan lösas av en enskild aktör, utan kräver samarbete mellan såväl kommun, polis och andra myndigheter som företag”, skriver Bo Albertsson, som är pressansvarig.

Sabine Trier kan inte ge något exempel på något särskilt land eller någon tågoperatör som lyckats att komma åt problemet med våld och trakasserier. Men nämner att länder som Tyskland och Slovakien har järnvägspoliser. Om det är rätt väg för Sverige att gå, kan hon inte säga.

– Det är i alla fall fler och fler operatörer som nu inför nya riktlinjer för att hantera hot och våld mot tågpersonal, men vi anser att det inte är tillräckligt. Mer måste göras.

ETF har tagit fram nya riktlinjer mot våld och trakasserier mot kvinnliga anställda, som går att läsa här.