När Telia nu går in som ägare i ett mediebolag kommer också krav på att staten ska sälja sina aktier i bolaget. Kritiker till köpet menar att staten inte ska äga mediebolag.

Säkerhetsrisk

Hans F Gustavsson har inget emot att staten säljer aktierna. Det är i sig inget hot mot jobben eller bolaget, menar han.

Det kan avslöja hur det svenska försvarets kommunikation ser ut

Men om en försäljning av statens aktier leder till krav på att Telias nät ska styckas upp i olika bolag kan ytterligare jobb försvinna från bolaget, befarar Hans. Dessutom, tror han, att risken  är stor att man vid en styckning av nätet blottlägger delar som ska vara hemliga och det kan leda till att Sverige blir mer sårbart.

–Det kan avslöja hur det svenska försvarets kommunikation ser ut. Tidigare försök har stoppats av försvarsdepartementet, som haft ett veto i frågan, säger Hans F Gustavsson.

Staten äger 38 procent av aktierna i Telia och enligt Hans F Gustavsson har det skapat en känsla av att staten har kontroll över de känsliga delarna av nätet.

EU ställer krav

–En styckning av nätet förutsätter att frågan utreds. Jag är orolig för att de som har det politiska ansvaret inte ska inse vad en uppstyckning av nätet kan leda till. Vi vet inte vad den nuvarande regeringen vill, säger Hans F Gustavsson.

Telias bud på Bonnier kom i juli 2018 och EU-kommissionen började sin granskning i maj i år. Det fanns en rädsla från EU:s sida att köpet skulle leda till att konsumenterna får färre valmöjligheter när en nätägare också äger bolag som producerar innehåll.

EU ställer några krav på Telia för sitt godkännande av affären, bland annat att inte diskriminera konkurrerande teleföretag.

Det nya affärsområdet som ska hantera all media kan innebära nedskärningar på sikt, men det är inget som Seko kan överblicka ännu.

–Vi vet inte ännu, men det kan förstås visa sig att tjänster överlappar varandra, även på teknikersidan där vi har våra medlemmar. Å andra sidan ger det nya bolaget välkomna intäkter.