Här kan du välja exakt vilka kakor du vill tillåta. Läs mer i vår personuppgiftspolicy.
Vi använder cookies på vår sajt för att kunna analysera statistik från er läsare. På så sätt kan vi också förbättra vårt innehåll. Läs vår personuppgiftspolicy.
Konferensen vill se en låglönesatsning för kvinnor och män som tjänar mindre än 20.000 kronor i månaden, gemensamma regler för inhyrd arbetskraft och att den påbörjade arbetstidsförkortningen fortsätter. En slutlig reglering av nationaldagsfrågan, gemensamma regler för inhyrd arbetskraft och en fortsättning på den påbörjade arbetstidsförkortningen stod på önskelistan.
Facklig oro när SJ lämnar pendeltågen: ”Risk för oseriöst företag”
Under våren kommer Region Stockholm ta beslut om vem som ska ta över pendeltågen i framtiden. SJ som kör nu har valt att inte lägga ett anbud. Nu befarar facket det värsta. ”Stor risk att det blir ett oseriöst företag”, säger Victor Cruces, ordförande för Seko Pendelklubben.
Personalen på pendeln mäktar inte med ytterligare ett arbetsgivarbyte på så kort tid. Det kan bli spiken i kistan för många av oss.”
Så avslutas det öppna brev som skickats till Trafikförvaltningen och Trafiknämnden Region Stockholm. Avsändaren är Victor Cruces, ordförande för Seko Pendelklubben. Bakgrunden är upphandlingen av Stockholms pendeltåg.
– Vi är inte redo för en ny upphandling på så kort tid efter att vår tidigare arbetsgivare kört vår verksamhet i botten. Det kommer ta många år att få pendeltågen på fötter igen, säger Victor Cruces.
– Sedan SJ har tog över kan man säga att det har lagt sig ett lugn över vår arbetsplats. Sakteligen så ser vi att saker och ting håller på att förbättras, säger Victor Cruces.
SJ uppgav då till Sekotidningen att ersättningsmodellen i avtalet innebär en för stor risk att bolaget förlorar pengar på att driva pendeltågstrafiken.
Victor Cruces är besviken på att SJ inte lagt ett anbud, samtidigt är han inte förvånad. Han ser det som en ”oroväckande fingervisning” om hur dålig upphandlingen är.
– Det tyder på att det inte går att göra vinst, och då ökar risken för att det kommer in ett oseriöst företag som försöker göra vinst på personalens bekostnad: på bekostnad av våra arbetsvillkor, våra löner, vår arbetsmiljö och vår säkerhet.
Han tror risken är stor att nästa operatör kommer att vinna på ett underbud.
Vill förlänga nödavtal
Enligt nödavtalet med SJ finns det en så kallad option, en möjlighet för Region Stockholm att förlänga avtalet fram till och med 2028. Seko Pendelklubben vill att regionen ska utnyttja den möjligheten.
– Men mest av allt skulle vi vilja att Trafikförvaltningen och SL drev Stockholms pendeltåg i egen regi, säger Victor Cruces.
Det är ett krav som klubben framfört i 20 år.
– Under de senaste 30 åren som pendeltågen drivits i privat regi kan vi se att det bevisligen bara blivit sämre, både för resenärer och för personalens arbetsmiljö, arbetsvillkor och säkerhet, säger han.
MTR ett skräckscenario
Vad gör ni om MTR kommer tillbaka?
– Åh herregud, det scenariot har inte ens vi vågat tänka på. Jag vet inte vad jag ska svara på det. Jag skulle överväga att sluta mitt jobb.
Varför det?
– För jag vet vad det innebär att ha dem som arbetsgivare: försämrade arbetsvillkor, försämrad arbetsmiljö, försämrad säkerhet, försämrad lön, säger Victor Cruces.
Det är just de konsekvenserna fackklubben fruktar om ett underbud vinner upphandlingen.
Det öppna brevet skickades i måndags. Nästa steg är att invänta svar från regionen.
– Vi hoppas få till ett möte och en dialog, säger Victor Cruces.
Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet som tillsammans med Sekotidningen och flera andra titlar ingår i LO Mediehus.
Det här befarar pendelklubben
Utdrag från det öppna brevet:
”Seko Pendelklubben befarar att den pågående upphandlingen leder till randen av en katastrof då delar av pendelns verksamhet, av besparingsiver, kan komma att outsourcas till underentreprenörer.
Vi befarar att arbetsvillkor och löner utsätts för dumpning.
Vi befarar att personalstyrkan i olika yrkesbefattningar kommer skäras ner.
Vi befarar att vissa yrkesbefattningar helt kan försvinna.
Vi befarar att vår arbetsmiljö försämras.
Vi befarar att säkerheten försämras ombord på tågen och i våra stationsmiljöer.
Vi befarar att vi i framtiden inte kommer kunna köra tågen hela, rena och i tid.
Vi befarar att servicen gentemot våra resenärer försämras.
Sänkt skatt för dig som jobbar – här är de nya lagarna och reglerna för 2025
2025 ändras ett antal lagar och regler som rör dig som arbetar, är sjukskriven eller har gått i pension. Fastighetsfolket listar de viktigaste förändringarna.
Texten uppdaterades
Bild:
Shutterstock/TT
1Ny a-kassa
Den 1 oktober 2025 kommer ersättningen i a-kassan beräknas på din inkomst, inte som i dag på hur länge du har arbetat. Tanken är att fler ska kunna kvalificera sig till a-kassan. Samtidigt höjs taket i ersättningen till 80 procent av 34 000 per månad, från dagens 33 000. För den som är långtidsarbetslös kommer det bli en snabbare avtrappning av ersättningen. Efter 100 dagar minskar ersättningen med 10 procent och efter 200 dagar ytterligare 5 procent.
2Lägre skatt
De flesta med en arbetsinkomst får sänkt skatt från den 1 januari 2025. Då införs ytterligare ett jobbskatteavdrag, det sjunde i ordningen. Enligt regeringen riktar det sig främst till låg- och medelinkomsttagare och ger maximalt 267 kronor mindre i skatt per månad, oavsett hur mycket du tjänar. Samtidigt tas avtrappningen av jobbskatteavdragen för höginkomsttagare bort. För den som tjänar 150 000 i månaden innebär det närmare 3 000 kronor mindre i skatt varje månad.
3Högre pension
Inkomstpensionen höjs med 4 procent 2025, för att följa med i löneutvecklingen. Garantipensionen höjs samtidigt med 2,6 procent, för att följa prisutvecklingen, alltså inflationen. Pensionärer får också att höjt grundavdrag på sina inkomster, vilket innebär att skatten kommer att bli lägre. Det ska motsvara jobbskatteavdraget för dem som arbetar och innebär en dryg hundralapp lägre skatt i månaden för en genomsnittlig pensionär.
4Högre sjukersättning
Sjukersättning höjs med 2,6 procent. För den som har garantiersättning innebär det en höjning med 347 kronor till 13 622 kronor per månad. Den som har inkomstrelaterad sjukersättning får som mest en höjning med 606 kronor, vilket ger 23 777 kronor i månaden före skatt. Till skillnad från de flesta andra får de med sjukersättning inte sänkt skatt.
5Högre sjuk- och föräldrapenning
Även de beloppen höjs med 2,6 procent 2025, förutom minimibeloppen som ligger kvar på samma nivå som 2024. Maxersättningen i sjuk- och föräldraförsäkringen höjs med 32 kronor, till 1 250 kronor per dag.
6Enklare arbetsmiljöregler
Arbetsmiljöverket har gallrat i sina så kallade föreskrifter. Färre enskilda föreskrifter och ett enklare språk ska göra det lättare för arbetsgivare, skyddsombud och anställda att förstå vad som gäller. Förändringen innebär bland annat att 67 föreskriftshäften nu blir 15. Skyddet för arbetstagare förändras inte utan är samma som i de tidigare reglerna, enligt Arbetsmiljöverket.
7Bättre kontroll på den statliga lönegarantin
Från den 1 februari tar Skatteverket över utbetalningarna av den statliga lönegarantin, alltså när staten tar över löneansvaret från ett företag som gått i konkurs. Samtidigt ska noggrannare kontroller göras av de uppgifter som har lämnats. Enligt regeringen har det förekommit mycket fusk i systemet, och har därför tillsatt en utredning för att se över hela regelverket. Den ska redovisas senast den 30 april 2025.
8Fördubblat bidrag för rehabilitering
Arbetsgivare som har en anställd som har, eller riskerar att få, nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom kan få ett statligt bidrag för att köpa tjänster, till exempel från företagshälsovården, för att den anställda ska kunna jobba. Det bidraget dubblas från den 1 januari 2025, från 10 000 till 20 000 kronor per år.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Sekotidningen och flera andra titlar ingår i LO Mediehus
150 tjänster ska bort på Postnord – för att spara 105 miljoner kronor
Postnord omorganiserar och gör nedskärningar i vår. Totalt ska omkring 150 tjänster bort och det gäller administrativ personal och chefer.
Postnord meddelar att de ska omorganisera och dra ner på antalet tjänster under våren.
– Det finns en viss övertalighet i mellanchefer som kommer att påverkas av detta. Sedan finns det också administrativa roller. Vi har satsat mycket på nya system, tidsrapporteringssystem och lönesystem. När vi har implementerat dem klart så kommer man att se att det finns en del specialisttjänster inom administration som försvinner, säger Postnords presschef Anders Porelius.
För Seko Postens medlemmar innebär organisationsförändringen i huvudsak att man ska anpassa ledarstrukturen i produktionen samt minska antalet administrativa tjänster i Postnord Sverige.
Besparingar på 105 miljoner kronor
Förändringen i ledarstrukturen berör främst affärsområde Brev där brevterminaler organisatoriskt läggs under brevdistrikt. Man renodlar även strukturen i brevdistributionen. Totalt är det cirka 150 tjänster inklusive vakanser som berörs och den årliga kostnadsbesparingen beräknas till 105 miljoner.
– Seko Posten förstår att omorganisationer kommer att ske utifrån den verklighet vi lever i. Vi kommer att säkerställa att allting går rätt till och vi kommer att prioritera fackliga förhandlingar i omorganisationen, säger Sandra Svensk, ordförande i Seko Posten.
Brevbärare, chaufförer, terminalarbetare, tekniker samt kundtjänst- och reklamationsmedarbetare berörs inte av omorganisationen. Uppdelningen i tre affärsområden förändras inte heller.
– Det här är inte den första och högst troligt inte den sista omorganisationen som Postnord genomför, det är därför viktigt för oss att ha ett starkt omställningsavtal som på olika sätt ger möjlighet till omställning under så trygga omständigheter som möjligt, avslutar Sandra Svensk.
Mindre tid för toabesök när Pågatågen byter schema: ”En katastrof”
En ny tågtidtabell har införts för Pågatågen. Nu larmar kundvärdar och lokförare om att det blir svårt att ta paus, gå på toaletten eller byta mensskydd.
– Det är en katastrof, säger huvudskyddsombudet Emma Winde.
Den 15 december bytte Pågatågen till en ny tidtabell som gäller i ett år framåt. Samtidigt förändrade operatören VR Sverige jobbschemat för lokförare och kundvärdar.
Enligt tågpersonalen har förändringarna gjort det svårare att ta en paus för toalettbesök. Det nya schemat beskrivs som det tuffaste de någonsin upplevt.
– Det är en katastrof, säger Emma Winde, kundvärd och huvudskyddsombud på Pågatågen.
Svårt hinna byta mensskydd
För personal som har mens är situationen ännu värre, berättar Emma Winde.
– Vi kundvärdar kan i bästa fall hinna gå på toaletten mellan stationerna för att byta mensskydd. Men många kvinnliga lokförare får inte ens den möjligheten.
Emma Winde förklarar att facket och skyddsombuden har påtalat riskerna för VR Sverige, men att arbetsgivaren inte har lyssnat. Hon uppmanar nu sina kollegor att inte stressa med arbetsuppgifterna.
– Det är inte olagligt att gå på toaletten. Säkerheten och vår hälsa kommer först.
Paus utan avlösning
Den nya tidtabellen innebär att en del i Pågatågens personal måste ta sina tio minuters toapaus efter 3,5 timme vid slutstationen, innan tåget vänder tillbaka.
Tidigare togs pausen vid andra tillfällen, förklarar Emma Winde. Eftersom fler tåg nu står stilla i över tio minuter vid slutstationerna måste personalen ta pausen ombord.
Enligt huvudskyddsombudet Emma Winde är detta svårt eftersom personalen har flera arbetsuppgifter och måste samtidigt hitta en ledig resenärstoalett. Dessutom upplevs arbetspassen som mycket långa eftersom de inte kan lämna tåget.
Långa arbetspass
Flera sträckor har också slagits ihop, bland annat två av de mest krävande, vilket har medfört tuffare arbetsmiljö.
– Det är mycket folk, barnvagnar, cyklar och annat att hålla koll på. Att jobba på de sträckorna så länge utan andrum är väldigt tufft, säger Emma Winde.
Pia Florén, marknads- och kommunikationsansvarig på VR Sverige, säger att kollektivavtalet följs och att personalen har rätt till en toalettpaus efter 3,5 timme.
– Det har egentligen inte skett några förändringar vad gäller pauserna. Skillnaden är att tågsträckorna ser annorlunda ut och att tågvändningarna sker på andra orter.
Vad är skillnaden på rast och paus?
En rast ska tas inom fem timmar enligt arbetstidslagen. Under rasten har man rätt att gå ifrån arbetsstället. Arbetstidslagen kan avtalas bort genom kollektivavtal. På Pågatågen får personalen ta en paus på tio minuter efter 3,5 timme. Pausen kan ske på ett tåg eller vid en station.
VR Sverige: Få som berörs
Enligt Pia Florén är det endast 2-3 procent av alla tjänster på Pågatågen som har inplanerade pauser vid tågvändningar.
Har fler i personalen fått pauser vid tågvändningar jämfört med tidigare?
– Jag vet inte om det är fler eller färre. Men det är 2-3 procent av tjänsterna som berörs.
”Svårt att svara på”
Jobbar personalen fler timmar än tidigare på samma tåg?
– Varje gång du får en inplanerad paus får du fortsätta att köra. Det kan vara att det i det nya trafikupplägget finns tjänster där du jobbar mer tid på samma tåg.
Huvudskyddsombudet säger att personalen ibland jobbar över fyra timmar, bland annat eftersom vissa sträckor slagits ihop. Stämmer det?
– Inte utan paus och inom fem timmar ska man få en inplanerad rast enligt kollektivavtalen, säger Pia Florén.
SJ lämnar Stockholms pendeltåg – efterfrågar bättre avtal för att köra kollektivtrafik
Alla tågoperatörer som körde kollektivtrafik 2023 gick med förlust. SJ efterfrågar nu bättre avtal och vill inte längre köra Stockholms pendeltåg.
Upphandlingen av Stockholms pendeltåg pågår för fullt. SJ meddelade att de inte är intresserade av att fortsätta köra pendeln strax innan sista dagen för att lämna anbud.
De menar att ersättningsmodellen i avtalet innebär en för stor risk att bolaget förlorar pengar på att driva pendeltågstrafiken.
– Vi vågar inte lägga ett anbud, säger Monica Lingegård, vd och koncernchef på SJ.
”När ska detta få ett slut?”
SJ:s beslut kom som en överraskning för anställda på pendeln och har skapat oro för framtiden. Fackliga företrädare ifrågasätter regionens krav i avtalen och menar att frågan är vilket tågbolag som kan driva trafiken utifrån de premisser som ställs.
En av dem är Mikael Eriksson, lokförare på pendeln och vice ordförande i fackklubben Seko Stockholm.
”Under många år har kollektivtrafiken i Stockholm förvanskats av privata aktörer där resenärerna drabbats med sämre service och personalen med sämre scheman, förlorade förmåner och återkommande konflikter mellan fack och arbetsgivare”, skriver han i ett debattinlägg i tidningen ETC.
”När ska detta få ett slut?” avslutar Mikael Eriksson och vädjar till regionen att ta över pendeltågstrafiken i egen regi.
Vill ha ny avtalsmodell
Även tågoperatören Transdev har sagt att man inte vill lägga något anbud på pendeltågstrafiken, och har efterfrågat nya avtalsmodeller som är säkrare för trafikoperatören.
SJ tog över Stockholms pendeltåg i år när regionen i förtid rev upp avtalet med det kinesiska, Hongkongbaserade bolaget MTR. Anledningen var alltför många inställda avgångar och att fordonsflottan var i dåligt skick. Region Stockholm slöt därefter ett tillfälligt nödavtal fram till 2026 med SJ.
SJ:s vd Monica Lingegård anser att upplägget i det nuvarande nödavtalet med regionen har varit bra för båda parter.
– Vi har nöjda medarbetare och resenärer och har en väldigt välfungerande verksamhet. Fordonsflottan är också i bättre skick än den var för sex månader sedan.
– Det finns någonting att lära sig av i den här kontraktstypen vi har haft, det finns en helt annan flexibilitet som skapar bättre förutsättningar.
Förlust för alla företag
Enligt en sammanställning som Järnvägar.se har gjort gick alla tågföretag som bedrev kollektivtrafik på uppdrag av Sveriges regioner 2023 med förluster.
Går det att köra upphandlad trafik med vinst?
– Ja, det går. Vi bedriver till exempel en verksamhet på Västtågen som är välfungerande, för att vi har en ganska annorlunda kontraktskonstruktion, säger Monica Lingegård.
Hon nämner att det där finns större spelrum för samverkan, och att de gemensamt hanterar oförutsedda händelser under avtalstiden.
Trafikförvaltningen vill inte kommentera SJ:s eller den fackliga kritiken mot avtalet.
”Det råder upphandlingssekretess, så vi kan i övrigt inte säga särskilt mycket om detta”, skriver Claes Keisu, pressansvarig på Trafikförvaltningen i Region Stockholm.
Unikt avtal
Enligt Claes Keisu skiljer sig det nya avtalet mycket från det tidigare avtalet som MTR hade, särskilt vad gäller fördelningen av kostnadsrisker mellan uppdragsgivare och trafikentreprenör.
”Vad gäller det nuvarande temporära avtalet som SJ har, så är det en helt unik avtalskonstruktion där i stort sett samtliga risker ligger hos Trafikförvaltningen.”
Under våren 2025 ska Region Stockholm fatta beslut om vilken operatör som får kontraktet för pendeln. Fram till dess råder upphandlingssekretess.
Sekotidningen har trots detta frågat några av de största operatörerna som driver trafik i Sverige om de lagt ett anbud. SJ och Transdev har svarat att de inte har lagt ett anbud. MTR, Keolis, VR Sverige vill inte svara på frågan.
Unga våldsamma kvinnor skapar råare klimat på Hinseberg: ”Det är pang på direkt!”
På kvinnoanstalten Hinseberg har anmälningarna om hot och våld skenat sedan 2014. Psykisk ohälsa och kvinnor från gängmiljön pekas ut som orsaker.
– Vi behöver fler fängelser för kvinnor, säger Sekos fackliga ordförande på anstalten.
Från ett fönster på en av Hinsebergs avdelningar kan man se ner till en rastgård som är omgiven av ett högt taggtrådsstängsel.
De flesta intagna sitter och pratar med var andra, men en kvinna skiljer ut sig från mängden då hon går runt i inhägnaden i snabb takt. Hon lyssnar på något i sina hörlurar, tittar ner i gruset och går varv efter varv.
Kriminalvårdaren och huvudskyddsombudet Michael Hermansson förklarar att de intagna numera har mindre möjlighet att gå till gymmet och träna, på grund av att Hinseberg har blivit mer trångbott med fler intagna än tidigare.
– Man får inget utrymme att pysa ut. En del behöver motionera på det här sättet.
”Har inga spärrar”
Hinseberg ligger på landsbygden, drygt två mil nordost om Örebro, omgivet av stängsel, barrskog och nu i mitten av oktober av bruna åkrar och träd i nyanser av rött och gult. På en kulle står anstaltens äldsta byggnad: en kulturminnesmärkt herrgård från 1800-talet med utsikt över sjön Väringen. Längst ner på sluttningen finns ett nytt häkte som tar emot både män och kvinnor.
Här har en dramatisk utveckling skett de senaste åren. Det handlar inte bara om att Hinseberg har vuxit och anstalten har fått högre stängsel. Eller att barn till de intagna numera inte får bo på anstalten på grund av att säkerheten inte längre kan garanteras.
Förut gick man inte på personalen på det här sättet. Nu tvekar man inte. En del av de yngre är också tuffare verbalt och skyr inga medel, varken mot oss eller mot varandra.
Fallen av hot, våld, trakasserier, kränkningar, våldsamt motstånd och otillåten påverkan mot Kriminalvårdens personal har också ökat kraftigt. Mellan 2014 och 2023 gick antalet anmälningar från 6 till 145. I år kan det bli ännu fler.
– Många av kvinnorna här har inga spärrar, säger Michael Hermansson.
”Det är pang på direkt”
Utanför anstaltens industri, där de intagna bland annat tillverkar madrasser, träffar vi produktionsledaren Magnus Eriksson. Han instämmer och menar dessutom att kvinnorna som är födda kring 2000-talet, Generation Z, har ett råare beteende än den äldre generationen.
– De frågar inte – det är pang på direkt!
Magnus Eriksson gör en snabb rörelse med knytnäven ut i luften och berättar om en nyligen inträffad händelse. En intagen satt i isolering en period. När kvinnan sedan skulle hämtas från cellen angrep hon omedelbart en kriminalvårdare genom att slå denne i ansiktet, utan att tveka eller säga något.
– Förut gick man inte på personalen på det här sättet. Nu tvekar man inte. En del av de yngre är också tuffare verbalt och skyr inga medel, varken mot oss eller mot varandra, säger Magnus Eriksson.
Kvinnor med gängkopplingar
Det finns flera andra förklaringar till det försämrade läget på anstalten. Enligt en inspektion som Justitie ombudsmannen (JO) gjorde 2023 har Hinseberg platsbrist – många delar cell och anstalten har vid tillfällen tvingats till trippelbeläggningar.
Fler kvinnor har också kopplingar till gängnätverk och organiserad brottslighet, och det förekommer att intagna som misskött sig på andra anstalter placeras på Hinseberg.
Kraftig ökning av kvinnliga intagna
För kvinnliga intagna finns endast säkerhetsklasserna 2 och 3, till skillnad från manliga anstalter som även har högsta säkerhetsklassen, klass 1.
Hinseberg är en av Sveriges sex anstalter för kvinnor, med cirka 149 platser i säkerhetsklass 2. Genomsnittliga strafftiden är 6,4 år.
Kvinnor som avtjänar sina straff i svenska anstalter har ökat med 104 procent sedan 1997. Antalet män har ökat med 70 procent.
Enligt Kriminalvården behöver anstaltsplatser för kvinnor byggas ut från cirka 400 platser till närmare 2 000 platser 2033.
566 kvinnor och 7 446 män avtjänade ett straff den 1 september 2024, 7 procent kvinnor och 93 procent män. Statistiken avser personer som har dömts till ett fängelsestraff, men kan även innebära att straffet avtjänas genom övervakning eller med fotboja utanför en anstalt.
Fler konflikter
Samtidigt tar anstalten emot både personer med korta och längre straff. Detta leder till fler konflikter, förklarar Robert Konnman, Sekos klubbordförande på Hinseberg.
– Det här är ett stort problem. Förut kunde vi flytta intagna till en annan anstalt eller avdelning om de inte kom överens. Men nu är det fullt överallt, säger han.
Michael Hermansson lyfter också fram ökningen av hot och våld som en konsekvens av att Hinseberg har allt fler intagna med psykisk ohälsa och stora vårdbehov.
– Det är det som är problemet. Vi är inga experter och har ingen specialutbildning för att hantera psykisk ohälsa, säger han och tillägger att de anställda får hand ledning men att behovet av stöd är stort.
Försöker begå självmord
Robert Konnman påpekar att de intagna formellt sett inte är psykiskt sjuka, men många ligger på gränsen.
– De är utåtagerande och skär sig. Varje år har vi någon som försöker ta sitt liv genom att hänga sig.
– Men när vi tar dem till den psykiatriska akutmottagningen i Örebro blir vi oftast avvisade och måste ta dem tillbaka.
Robert Konnman gissar att orsaken är bristen på resurser och vårdplatser.
Efterlyster fler fängelser
Har ni tillräckligt med personal och kompetens att hantera situationen som den ser ut i dag?
– Vi har behov av mer personal i vissa lägen. Men sam tidigt får vi inte plats för fler anställda för att lokalerna inte är anpassade för det, säger Robert Konnman.
I dag finns endast säkerhetsklass 2 och 3 för intagna kvinnor. Robert Konnman efterfrågar ett nytt fängelse för kvinnor i högsta säkerhetsklass, klass 1.
– Vi behöver fler fängelser för kvinnor. Vi har ju massor av mark och åkrar här att bygga på, säger han.
Stationsvärden Susanna har hittat balans i livet: ”Konsten har varit en livlina”
Susanna Holmén Waris kombinerar sitt arbete som stationsvärd med en passion för konst och balett. Efter tuffa år har hon funnit balans i livet.
Susanna Holmén Waris arbetar som stationsvärd i Östertälje. Men det är inte bara tåg och perronger som fyller hennes liv – konsten och baletten har varit hennes livlinor under de mest utmanande perioderna.
– Jag har alltid tyckt om att måla. Min första lilla utställning var på biblioteket när jag var ung, berättar hon. Idag har hon haft runt 25 utställningar, både egna och grupputställningar. Den senaste på ett galleri i Södertälje blev en framgång med många besökare och god försäljning.
En lång karriär på spåret
Susanna började arbeta som tågvärd redan 1995. Det var tänkt som ett tillfälligt jobb medan hon avslutade sina studier till civilingenjör, väg och vattenbyggnadsteknik, inriktning samhällsplanering. Men arbetet blev kvar, och hon själv fann sig till slut tillbaka där allt började – som stationsvärd.
– Jag var trött på de fruktansvärt långa turerna plus pendlingen som vi tvingades till när det var personalbrist. Vilket det ju var konstant mot slutet. Ovanpå detta osäkerheten vid avvecklingen av tågvärdarna. Nu trivs jag bättre, men det är främst för att jag bor nära min arbetsplats, säger Susanna Holmén Waris.
Under sina år som tågvärd arbetade hon också som skyddsombud, där hon fick nytta av sina tekniska studier. Bland annat deltog hon i Citybanans bygge och arbetade med luftkvaliteten i citytunnlarna.
Konsten som livskraft
Konsten har alltid varit en viktig del av Susanna Holmén Waris liv. Men det är framför allt under de senaste åren, när livet utmanat som mest, som konsten har gett henne styrka. Efter att ha förlorat sin make hastigt och därefter sin mamma under pandemin gick hon in i väggen.
– Det var en tuff tid, men konsten och baletten har hjälpt mig enormt mycket, förklarar hon.
Hon började dansa balett när hon var 50 år gammal, och nu är dansen en stor inspirationskälla även för hennes målningar. Baletten återkommer ofta som motiv i hennes konst.
Att måla i perioder
Målandet sker i perioder, oftast när Susanna har längre ledigheter. Processen kräver tid, men när en målning väl är påbörjad går det lättare att fortsätta.
– Jag har dansen, konsten och ett jobb som fungerar. Det gör att jag mår betydligt bättre nu, säger hon med eftertanke.
En balans i livet
Efter många år av stress, förluster och tunga arbetsförhållanden har Susanna Holmén Waris hittat en balans i livet. Stationsvärdsjobbet ger trygghet och stabilitet, medan konsten och baletten ger henne utlopp för sin kreativitet.
– Baletten har verkligen hållit mig uppe, och konsten har varit en livlina. Det är viktigt att ha något att hålla fast vid, avslutar hon.
Tips till dig som vill börja måla
Prova olika tekniker, exempelvis akvarell, akryl och olja för att upptäcka skillnaderna och om du trivs bäst med någon särskild teknik.
Om du vill utveckla din teknik, gå gärna en kurs. Att lära sig teckna först är grunden om man vill måla figurativt.
Det finns oändliga sätt att uttrycka sig genom att måla och man måste så klart inte ha några jätteambitioner med sitt måleri heller, huvudsaken är att det ger dig glädje. Prova dig fram.
Kriminalvårdaren Daniel slogs blodig av intagen – våldet på Sveriges anstalter allt grövre
Hot och våld mot personalen blir allt vanligare och grövre i takt med att kampen mot gängkriminaliteten intensifieras. Kriminalvårdaren Daniel Arenblad slogs medvetslös, och hans kollega vid Tidaholmsanstalten fick en påhälsning och hotades i sitt hem.
Ett bråk bryter ut på anstalten Tidaholm mellan två fångar. Kriminalvårdaren Daniel Arenblad är först på plats bland sina kollegor. Han greppar tag om en av männen runt midjan för att dra bort honom från den andra intagna.
– Helt plötsligt smäller det till i bakhuvudet på mig. Jag förlorar kontrollen över min kropp och svimmar, säger Daniel Arenblad.
Efter cirka 30–60 sekunder vaknar han upp på golvet. Då är de intagna borta, och i stället ser han en sjuksköterska framför sig.
– Hon torkar av blod och pratar med mig. Jag blödde mycket, säger Daniel Arenblad.
Till sjukhus med hjärnskakning
Vad tänker du då?
– Jag förstår att något allvarligt har hänt. Sjuksköterskan säger att jag måste till sjukhuset.
Daniel Arenblad får också veta vad som har hänt. En intagen har kastat en stol i huvudet på honom, med sådan kraft att han fått ett cirka fyra centimeter långt sår. Senare på sjukhuset visar en undersökning att slaget orsakat en hjärnskakning.
Daniel Arenblad är bara en av många anställda inom Kriminalvården som utsatts för våld i tjänsten. Sekotidningens granskning visar att olika typer av incidenter mot anställda har ökat lavinartat.
Hot och våld skenar
Siffrorna visar antal fall av hot, våld, våldsamt motstånd, trakasserier/kränkningar och otillåten påverkan mot medarbetare. Enligt Kriminalvården beror ökningen delvis på ökad benägenhet att rapportera samt att inflödet av interner ökat markant.
2014: 518 2015: 602 2016: 765 2017: 991 2018: 1 337 2019: 1 707 2020: 2 197 2021: 2 552 2022: 3 614 2023: 4 722 2024: 4 519 (1 januari till och med 30 september)
Källa: Kriminalvården
Brev med patroner
År 2014 rapporterades totalt 218 fall av hot, våld, våld samt motstånd, trakasserier, kränkningar och otillåten påverkan mot medarbetare på svenska anstalter. I år har så många som 2 833 händelser anmälts (1 januari till och med 30 september). Betydligt fler incidenter har inträffat om man även räknar med händelser på häkten (se faktarutan ovan).
Hot mot anställda och deras anhöriga har blivit vanligare både på anstalter och häkten, men även hot från personer utanför anstalten riktas mot personalen.
I september fick exempelvis nio personer i den lokala ledningsgruppen på Skänningeanstalten utanför Mjölby i Östergötland var sitt brev med en patron. Breven öppnades inte av personalen själva och omhändertogs senare av polisen, som har inlett en förundersökning om grovt olaga hot.
Felipe Estrada Dörner, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, känner inte till de specifika händelserna men är inte förvånad över att hot och våld mot personalen har eskalerat. Han säger att flera forskare, inklusive han själv, länge har varnat för denna utveckling och menar att det är en konsekvens av det stora inflödet av dömda personer.
– Vi är bara i början av den här utvecklingen, om inte politiken förändras. Man har inte skapat förutsättningar för att hantera så många nya fångar, säger Felipe Estrada Dörner.
– Det har lett till allvarliga konsekvenser för verksamheten och en pressad arbetsmiljö. Klienter riskerar att inte rehabiliteras och rustas för att komma ut i samhället.
Vad ser du för andra risker?
– Om vi låter bli att rehabilitera och bara pressar ihop fångarna blir det fler konflikter, både mellan intagna och med personalen.
– Det kommer även att bildas starkare gängkonstellationer. Det har man sett i andra länder där intagnas vård inte prioriteras, säger Felipe Estrada Dörner.
Fotbojor kan hjälpa
Han menar att en lösning på situationen i Sverige kan vara att Kriminalvården får större möjligheter att ge fler dömda fotbojor. Det är något som föreslogs av Trygghetsberedningen, en kommitté tillsatt av regeringen för att föreslå insatser som stärker kriminalvården och förbättrar det brottsförebyggande arbetet.
Felipe Estrada Dörner anser att det förebyggande arbetet mot kriminalitet kan hamna i skymundan, om regeringen bara satsar mer resurser på strängare straff och att fängsla fler.
– Sverige kommer att skilja ut sig för mycket från andra nordiska och västeuropeiska länder, och ha väldigt många fångar som man har i Östeuropa eller Turkiet, säger han.
”Jag fick lite panik”
Efter misshandeln på anstalten i Tidaholm gick Daniel Arenblad tillbaka till jobbet efter bara två veckors sjukskrivning. I efterhand har han insett att han hade behövt mer tid på sig att bli helt frisk.
– Jag borde ha varit hemma i flera månader. Det var jobbigt att komma tillbaka så kort inpå. Jag fick lite panik, speciellt när jag kom till den avdelning där det hände.
När Daniel Arenblad blev angripen hade han jobbat i sju år som kriminalvårdare. Han märkte att han blev mer vaksam på jobbet jämfört med hur han var innan. De senaste två åren tycker han dessutom att det också blivit vanligare med dödshot från intagna.
– Hoten har alltid tagits på allvar men det har i de allra flesta fallen inte funnits något reellt hot bakom det som sagts. Men nu tas det på större allvar.
Vad krävs för att hoten och våldet ska minska?
– Platsbristen inom Kriminalvården måste lösas och rättspsyk behöver byggas ut. Kriminalvården är inte rustat för att ta emot så många psykiskt sjuka som vi har nu, säger Daniel Arenblad.
Den intagne som angrep Daniel Arenblad dömdes vid hovrätten för våld mot tjänsteman i september i år.
Kriminalvården stöttar medarbetare
Elin Lindskog, chef på sektionen för individsäkerhet på Kriminalvården, menar att Kriminalvården aldrig kan vara en helt riskfri arbetsplats.
– Vi arbetar med personer som till exempel är dömda för grova våldsbrott eller är gängkriminella, säger hon.
Kriminalvården har de senaste åren rustat sig med anledning av den grövre kriminaliteten, förklarar Elin Lindskog. Dessutom gör Kriminalvården alltid risk bedömningar, samarbetar med Polisen och sätter in skyddsåtgärder vid behov, betonar hon.
– Vi stöttar alltid den person som blivit utsatt samt ansvarig chef, som har arbetsmiljöansvar, säger Elin Lindskog.
Lokföraren Rickard upptäckte SJ:s pensionsmiss – fick över 40 000
Lokföraren Rickard Einarsson fick tillbaka över 40 000 kronor efter att han uppdagat SJ:s pensionsmiss. Bolaget hade inte betalat tjänstepension när han jobbat extrapass på semestern – och han tror att fler lokförare har pengar att hämta.
– Jag tror att det är många som har rätt till ganska stora belopp, säger han.
De senaste åren har lokföraren Rickard Einarsson hoppat in och jobbat många extrapass under semester och fridagar. SJ har dragits med personalbrist och för att inte tågen ska stå stilla har de erbjudit lokförare ett extra tillägg varje dag utöver övertidslönen.
– Storleken har varierat men ibland varit så mycket som 7500 kronor per dag, säger Rickard Einarsson.
I februari 2023 fick Rickard tips från en kollega att SJ inte hade betalat in tjänstepension för den delen av lönen. Tjänstepensionen är det företagen betalar utöver den allmänna pensionen – och det är ett viktigt tillskott för pensionärer.
Gått miste om stor summa
När Rickard började räkna förstod han att det var en hel del pengar han gått miste om. Han hade dragit in över 128 000 kronor i tillägg de senaste åren. Rickard har avtalet ITP 1 och i grunden ska arbetsgivare betala 4,5 procent av lönen i tjänstepension. Men vissa månader hade han tjänat in över 47 600 och då ska arbetsgivaren betala in hela 30 procent av beloppet som överstiger den summan.
– Det är mycket pengar det handlar om, jag trodde bara det skulle vara någon hundralapp hit eller dit, säger han
SJ gav kalla handen
Han hörde av sig till lönekontoret på SJ men de meddelade att tilläggen inte var pensionsgrundande och att han därför inte hade rätt till några pengar. Men hans kollega som varit med om samma sak hade fått helt andra besked från Collektum, som administrerar tjänstepensioner.
– De sa att allt du tjänar i lön är tjänstepensionsgrundande.
Efter ytterligare kontakter med SJ utan några klara besked valde Rickard att begära en rättelse, via Collektum. Några månader senare fick han ett brev där det stod att ITP-nämnden, som prövar den här typen av tvister, givit honom rätt.
– Jag fick det utan omsvep godkänt, utifrån de siffror jag skickat in, säger han.
Missnöjd med SJ
I juli fördes det över 56 600 kronor till hans tjänstepension.
– Det är en klumpsumma så det går inte att se hur mycket av det som betalats retroaktivt och hur mycket som är ordinarie utbetalning. Men det är minst 45 000, säger han.
Rickard Einarsson var nöjd med beslutet men säger att det gnagde honom att det var långt fler honom som hade rätt till pengar.
– Detta gäller för alla arbetstagare som är födda 1979 eller senare, eftersom det gäller alla som går under avtalet ITP1.
”Jag tycker det är uselt”
Men det enda svaret han fick från SJ var att frågan var ”under utredning”. Han anmälde därför ärendet till SJ:s visselblåsartjänst där han beskrev vad som hänt men efter ett tag fick han ett mycket kortfattat meddelande där det stod att ärendet var stängt och att ”lämpliga åtgärder vidtagits”.
Vad tycker du om SJ:s agerande?
– Jag tycker det är uselt eftersom det visat sig att man betalat in för lite till min pension efter att jag som arbetstagare ställt upp och jobbat extra. Och sedan när man stöter på, ska det tigas ihjäl. Det är som att prata med en vägg. När man frågat något så säger de att de ska titta på det, och sedan har det bara varit tyst.
SJ meddelar via bolagets pressavdelning att de inte ställer upp på en intervju för att svara på frågor om det som skett. I ett skriftligt svar uppger SJ att de utrett frågan och kommit fram till att pengar ska betalas ut till de som har ITP 1 och inte fått tjänstepension för lönetilläggen.
SJ: ”Korrigeringar är gjorda”
”Korrigeringar är gjorda i lönesystemet och rättning av retroaktiva underlag från 2017 och framåt pågår. Rättningen sker dock manuellt hos Collectum vilket innebär att alla inte får rättningar samtidigt”, skriver SJ.
Bolaget svarar inte på frågorna om hur många lokförare som är berörda, eller varför de inte informerat personalen om utredningen på intranätet. Rickard Einarsson får inte heller svar på sin kritik mot bolagets kommunikation och visselblåsartjänst.
I mejlsvaret skriver SJ av de informerat de fackliga parterna om att de sett över frågan.
”Underlag på förändring och den nu pågående hanteringen kommuniceras också central i MBL”, skriver de.
Så gjorde Rickard för att få pengarna
Han loggade in på avtalat.se och kollade hur mycket SJ rapporterat som tjänstepensionsgrundande lön varje månad under perioden då han jobbade extrapass.
Därefter jämförde han det med sina lönespecifikationer för samma period. Han såg då att summan han fått i lön var högre än den tjänstepensionsgrundande. Han räknade ihop differensen varje månad och fick då fram summan som SJ inte betalat tjänstepension för.
Därefter anmälde han ärendet genom blanketten ”Ansökan om utebliven ITP”, som finns på avtalat.se.
Han fick senare besked om att ITP-nämnden givit honom rätt. Några veckor efter loggade han in på avtalat.se och kunde se att utbetalningen gjorts.
Stora förändringar väntar för vattenkraften – måste ta hänsyn till fisken
Sven Fahlén ska se till att elen till tiotusentals hushåll flödar från Jämtlands vattenkraft.
Branschen står inför stora förändringar när nästan alla vattenkraftverk ska miljöprövas – och kan tvingas bygga fiskvägar eller rivas.
Indalsälvens mörka vatten störtar mot den jättelika propellern långt nere i Hissmofors kraftverk. Via en stålaxel tjock som en trädstam sätter den en generator i snurr som skickar 28 megawatt vidare till elnätet. Tillräckligt mycket för att driva omkring 40 000 dammsugare.
Vi står strax ovanför turbinen och dånet gör att vattenkraftsteknikern Sven Fahlén måste ta i med rösten rejält för att höras.
– Det här är en av tre turbiner i Hissmofors, säger han.
Bred kunskap krävs
I rummet ovanför står en mängd olika maskiner som gör att generatorn kan rotera i en stadig takt under dygnets alla timmar. Om något felar plingar det till i en dator och han eller någon kollega ger sig dit för att ta hand om det.
Sven Fahlén har arbetat på Jämtkraft sedan 1985 och har därför en stor erfarenhet av felsökningar – såväl här som på bolagets 16 andra vattenkraftverk.
– Det går inte att lära sig allt man behöver veta i någon skola. Du kan komma till en anläggning som är toppmodern, så kan nästa anläggning vara 35 år gammal, säger han.
Byggdes på 1800-talet
Via trappor och hissar tar vi oss upp till toppen av kraftverket. När vi kliver ut på dammen möts vi av älven som sakta strömmar mot oss, fylld till brädden efter en blöt höst.
Turbinerna går på max och för att undvika översvämning har luckorna öppnats mot torrfåran nedanför dammen. Vattenmassorna rasar skummande fram över den gamla forssträckan och ger en bild av hur det kan ha sett ut innan kraftverket byggdes.
Det var den här mäktiga Hissmoforsen vid Storsjöns utlopp som gjorde att några av landets vattenkraftspionjärer tidigt fick upp ögon för platsen. Kraftverket började leverera el 1897 – mindre än 20 år efter att Thomas Edison utvecklat glödlampan.
Stor nytta – stora miljökonsekvenser
Vid den här tiden började Sveriges älvar och åar byggas ut i rask takt – och den pålitliga, fossilfria elkraften gav en rejäl skjuts till landets utveckling mot en stark industrination.
Men att utbyggnaden också fick stora konsekvenser för miljön var inget det togs någon större hänsyn till. På vissa håll dränktes hela dalgångar med vatten, mäktiga forsar torrlades och vandrande fiskar som öring, harr och ål drabbades hårt när de hindrades från att nå lek- och uppväxtplatser.
Många kraftverk har fortfarande kvar gamla tillstånd och miljöåtgärder som fiskpassager är därför ovanliga. Passagerna möjliggör för fiskar att ta sig förbi kraftverket och simma vidare längs forsen. Efter krav från EU beslutade regeringen därför 2020 att en omfattande miljöprövning av landets vattenkraft skulle genomföras. Detta ledde till att 1 600 kraftverk måste få nya tillstånd som uppfyller dagens regler – ett omfattande arbete som kommer att pågå i flera decennier.
Het stridsfråga
Hela processen har dessutom stått still i snart två år eftersom regeringen pausat den – för det här är nämligen en het stridsfråga.
Enligt förespråkare kan nya domar med till exempel krav på omlöp förbättra fisket och naturen kring kraftverken vilket kan gynna turismen i närliggande orter.
Men vattenkraftsbranschen har kämpat för att mildra miljökraven. Om kraftverksägare tvingas bygga fiskvägar så innebär det stora kostnader. Och när omlöpen är klara släpps några procent av vattnet förbi turbinerna vilket innebär minskad elproduktion och intäkter för bolagen.
Regeringen har gått på den linjen och valde därför att pausa miljöprövningarna i början av 2023. Nu har de tagit fram ett nytt förslag där miljökraven sänks och mer fokus läggs på bibehållen elproduktion. Prövningarna för vattenkraftverken föreslås komma igång igen nu till sommaren.
Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraftverk (NAP)
Under de kommande 20 åren ska de flesta av Sveriges vattenkraftverk och regleringsdammar få moderna miljövillkor genom prövning i mark- och miljödomstol.
Syftet är att de ska miljöanpassas samtidigt som landet behåller en effektiv tillgång till vattenkraftsel. Hittills har det endast omkring 30 beslut fattats och de gäller mindre kraftverk. Ljungan är först ut av de stora älvarna, där är processen inledd.
Alla kraftverk prövas efter de unika förutsättningar som råder på platsen. I vissa fall kan det ställas krav på fiskpassager eller installation av galler som hindrar fiskar från att hamna i turbinerna. Vissa ägare till små kraftverk har valt att avveckla dem eftersom de anser att kostnaderna att genomföra miljöåtgärder överstiger vinsterna kraftverken förväntas producera efteråt.
Just nu är arbetet pausat. Regeringen har tagit fram ett förslag med ändringar i hur processen genomförs. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på ändringarna 22 november.
Jämtkraft har byggt fiskomlöp
Här i Hissmofors och resten av Indalsälven planeras prövningarna komma igång först om cirka tio år. I tre av Jämtkrafts kraftverk i Billstaån valde bolaget att bygga fiskvägar för några år sedan efter flerårig kamp från lokala fiskevårdsföreningar.
Sven Fahlén säger att det inte påverkat hans dagliga arbete särskilt mycket utan de är mer kolleger som ansvarar för dammkonstruktionerna som varit involverade. Och när han ser på framtiden för sin yrkeskår gör han det med tillförsikt.
– Jag tror vi behöver elström så det är nog ingen fara, jag tror det kommer rulla på. Och det behövs folk som är med och tittar till, säger han.
Mycket annat händer i branschen
Miljöprövningen är inte den enda förändringen i branschen. Här vid Hissmofors har de exempelvis byggt en jättelik batterianläggning som blixtsnabbt kan svara på snabba ändringar i elbehovet. Kraftbolagen lägger också mycket tid på att optimera vattenflödet till turbinerna, så att de producerar mest el när priset är högt. Arbetet med att effektivisera nya turbiner för att få ut några fler procent el från samma vattenmängd är också ständigt pågående.
”Man lär sig saker hela tiden”
Men för Sven Fahlén är det andra saker som förändrat det dagliga arbete mest under hans omkring 40 år i branschen. En förändring är att det inte är lika fysiskt krävande. Som sommarjobbare fick han stå och rensa gallren vid intagsluckan med en båtshake, och det var vanligt att det fastnade stockar från flottningen som upphört omkring 15 år tidigare. Idag sköts det arbetet av maskiner och när vi tittar ner mot gallret guppar där istället fotbollar, pet-flaskor, frigolitblock och annat plastskräp som sköljts med från Storsjöns stränder.
Inne i dammen sköts och övervakas det mesta numera av datorer och om något felar får de en beskrivning om vad. Det innebär att systemen är mer driftsäkra och att de inte behöver åka ut i onödan lika ofta.
– Innan visste vi ofta inte vad som var fel när vi åkte ut. Nu kan datorerna tala om direkt att det till exempel är hög nivå i en pumpgrop. Då kan vi förbereda oss på det, säger han.
Men även om datorerna tagit över en del av jobbet krävs det fortfarande en tekniker för att åtgärda många av de felen som datorerna upptäcker. Och den stora mängden maskiner och kraftverk gör att Sven Fahlén fortfarande lär sig nya saker.
– Det bästa med jobbet är variationen. När man åker på jobb vet man inte alltid vad man ska göra. Det kan hända saker när som helst. Och man lär sig saker hela tiden, säger han.
Sven Fahlén
Familj: Fru och två barn.
Bor: Östersund.
Intresse: Aktiv i skidskytteklubben Tullus SG. Är tidigare landslagsman med meriter från både OS, VM och världscupen.