Facklig kritik mot Postnord: Riskbedömningar följs inte upp
Brister i uppföljning av riskbedömningar förekommer inom Postnord. Enligt Torbjörn Johansson, vice ordförande i Stockholmsdistriktet för Seko Post, händer det att beslutade arbetsmiljöåtgärder inte följs upp tillräckligt bra. Enligt Arbetsmiljöverket ska alla beslutade åtgärder följas upp.
I samband med stora omorganisationer inom PostNord undersöks vilka risker i arbetsmiljön som kan uppkomma.
– Det görs ambitiösa riskbedömningar, men jag har många gånger varit med om att man missar att kontinuerligt följa upp det som beslutats, säger Torbjörn Johansson, som har lång facklig erfarenhet inom Seko Post och nu sitter i Stockholmsdistriktets samverkansgrupp.
Föregår större förändringar
Riskbedömningar av arbetsmiljön ska, enligt lag, ske vid större förändringar på en arbetsplats. Arbetsmiljöverket ser allvarligt på om uppföljning av beslutade åtgärder inte fungerar.
– Det är klart att det måste följas upp, just för att riskbedömningen ska leda till att åtgärder görs. Annars har riskbedömningen varit meningslös, säger Katarina Eskils, sakansvarig för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Arbetsmiljöverket.
Torbjörn Johansson ser personalens oro inför förändringar som en av de allvarligaste arbetsmiljöriskerna.
– Oro som inte stillas kan leda till stress, sjukdomar och sjukfrånvaro. I yttersta fall kan det leda till arbetsskador, säger Torbjörn Johansson.
”Dyker upp nya saker”
Han är tydlig med att brister i uppföljningen inte förekommer inom hela Postnord, men har sett att uppföljningar inte ägnas tillräcklig uppmärksamhet och att det gått för lång tid mellan avstämningar av planerade åtgärder.
– En av orsakerna är att man ofta är på väg in i något nytt. Det dyker hela tiden upp saker att ha fokus på.
Seko Posts distrikt för Stockholmsområdet och Gotland har tänkt samla in alla riskbedömningar som gjorts lokalt på arbetsplatserna.
– Då kan vi se vilka som finns och vilka som följts upp, för att ge ett bättre stöd till de lokala fackklubbarna, säger Torbjörn Johansson.
Så fungerar risbedömningar
Syftet med kraven i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets regler är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö.
Ändringar i verksamheten
Det är angeläget att ta hänsyn till arbetsmiljön, dels innan verksamheten kommit i gång, dels inför förändringar under löpande drift. Det är viktigt att hitta riskerna och åtgärda dem innan de ”byggts in i systemet”. Personalen kan ibland fara illa vid en omorganisation, särskilt vid inskränkning och nedläggning av verksamheten. Det är viktigt att tidigt få fram riskerna så att negativa följder av omställningsprocessen kan förebyggas.
Undersökning och riskbedömning
Risker i arbetet behöver undersökas och bedömas systematiskt. Det kan göras genom dagliga undersökningar eller exempelvis genom skyddsronder och andra analyser av arbetsmiljön. Arbetsgivaren behöver vara klar över vilka risker som finns så att ohälsa och olycksfall kan förebyggas.
Kontroll av genomförda åtgärder
För att förvissa sig om att riskerna åtgärdats bör arbetsgivaren, omedelbart eller så snart det går rent praktiskt, kontrollera resultatet. Om åtgärderna inte varit tillräckliga kan de behöva kompletteras. Även de nya åtgärderna kan skapa risker och behöver därför kontrolleras.
Källa: Arbetsmiljöverkets föreskrifter för Systematiskt Arbetsmiljöarbete