De anställda på Forsmark producerar mest el i Sverige: ”Kärnkraft inte dyrt”

Den kantiga byggnaden och dess vita, plåtbeklädda fasad tittar upp bakom grantopparna. Reaktor 1 vid Forsmarks kärnkraftverk ser respektingivande ut i den uppländska skogen.

Vi närmar oss Sveriges största elproducent, nästan åtta mil från Uppsala. Här jobbar drygt 1 200 personer för att producera en femtedel av landets el.

Skyddar mot spionage

Säkerheten är hög. Efter att ha passerat en säkerhetskontroll träffar vi anställda utanför det inhägnade reaktorområdet.

En av dem är skyddsvakten Henrik, som säkrar området från spionage, sabotage och terrorism. Forsmarks säkerhetsregler gör att Henriks efternamn inte får stå med i artikeln.

– Det har blivit skärpta kontroller, konstaterar han.

Vill bygga mer kärnkraft

Som andra skyddsobjekt präglas Forsmark av en orolig omvärld. Av samma anledning är kärnkraft i ropet igen.

Rusande elpriser till följd av kriget i Ukraina har fått politiker att omvärdera sin syn på kärnkraft.

Medan Tyskland nyligen stängde sina sista kärnkraftverksreaktorer vill Sveriges regering bygga nya kärnkraftverk.

Regeringen vill även ta bort miljöbalkens bestämmelser om att högst tio reaktorer får vara i drift samtidigt.

Kan förlänga Forsmarks drift

Prognosen för Forsmark är än så länge oförändrad. I dagsläget är planen att dess tre reaktorer ska vara i drift in på 2040-talet, men Vattenfalls vd har öppnat för att förlänga driften.

– Jag tycker att man borde bygga åtminstone en kärnkraftsreaktor till här och då ta den som är i sämst skick ur drift, säger processingenjören Ingemar Eriksson.

Han har jobbat här sedan 1982. I sin nuvarande roll granskar han handlingar och dokument till myndigheter.

Det krävs en hel del pappersarbete för en reglerad anläggning som denna. Just nu dieselredovisning till Skatteverket, för reservgeneratorerna som säkrar eltillgången.

Anställd: ”Kärnkraft inte dyrt”

Ingemar Eriksson tycker att kärnkraft har en viktig roll i svensk energi, eftersom den inte är väderberoende. Han visar en tabell på landets elproduktion en vindstilla augustidag.

– Det hade inte spelat någon roll om vi hade haft dubbelt så mycket vindkraft, för vi hade ingen vind i hela Sverige det dygnet, säger Ingemar Eriksson.

Han tycker att det råder många missförstånd om kärnkraft.

Framför allt är det inte så kostsamt att producera som det framställs, menar han, och säger att marknadskonstruktionen driver upp elpriset.

– Kärnkraft i Sverige i dag är inte dyrt, säger Ingemar Eriksson som även sitter i Forsmarks bolagsstyrelse som arbetstagarrepresentant.

Arbete vid radioaktivitet

Förutom höga kostnader menar kritiker att brytningen av uran skadar människor och natur och att det är riskfyllt med slutförvaring av radioaktivt material.

Men bland dem vi träffar på Forsmark hörs inga kritiska röster.

Ingen är särskilt oroad över att spendera arbetsveckorna intill aktiva kärnkraftsreaktorer.

– Om du går till tandläkaren två gånger om året och röntgar tänderna får du mer strålning än jag får av att jobba tre–fyra år här, säger Conny Nordström som är skyddsvakt i grunden men numera skyddsombud och ordförande för Sekos fackklubb.

Dosimetrar skyddar från strålning

De som arbetar i utrymmen där de kan utsättas för strålning har på sig dosimetrar som kontrollerar strålningsnivåer.

Jobb i utrymmen med mycket strålning sker med skyddsutrustning och strikta tidsregler.

– Det är en hel grupp som sitter och räknar på det. De vet om vad som måste göras och på vilken tid det måste genomföras innan det blir farligt, säger skyddsvakten Henrik.

Jobbade under Tjernobyl-larm

Händelsen som sticker ut är den där aprildagen 1986 efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.

Vindar från öst förde med sig radioaktiva partiklar som fastnade på anställdas skor och fick larmet att gå.

Conny Nordström jobbade på den tiden som vakt vid huvudentrén.

Han minns att det gick rykten om radioaktiv strålning och funderade på att hoppa in i bilen och köra därifrån, men det hade inte sett så bra ut för arbetsgivaren.

– Så jag stannade kvar och tänkte efter. Om det är utsläpp av radioaktiva ämnen spelar det väl ingen roll om jag åker härifrån, det är ju kört ändå?

Inga dödsolyckor på Forsmark

I arbetet med stora konstruktioner och el har det varit andra incidenter genom åren, exempelvis fallolyckor.

Men de har varit relativt få och Conny Nordström är glad över att det aldrig har skett en dödsolycka. Förklaringen sägs vara ett prioriterat arbetsmiljöarbete.

Underhållsteknikern Lars Nordh minns när han kom hit efter att ha arbetat inom industrin.

– Det var annorlunda: säkerheten, ordningsreglerna och att det var så mycket folk involverade i allt.

I vissa utrymmen inne på kärnkraftverket kan det vara bullrigt och högljutt, men mestadels är det relativt tyst.

– De målar golv, tak och väggar och tvättar allt ständigt. Det är lika rent som i ett vardagsrum, säger Lars Nordh.

Redo att rycka ut

Själv arbetar han med att smörja kullager, motorer och pumpar. Precis som många här har han beredskapstjänstgöring, redo att rycka ut om något händer.

I Lars Nordhs fall kan det handla om en havererad pump, för bevakningspersonalen om någon försöker påverka anläggningen.

Men det är sällan något sker, under sina sex år har Lars Nordh aldrig behövt rycka ut.

Lämnar Forsmark för bättre lön

Forsmark framstår som ett väloljat maskineri, som löper på år in och år ut. Till och med personalen har blivit kvar här.

Men nu börjar tiderna ändras. Yngre kollegor slutar efter några år, lockade av bättre löner och jobb i större städer, säger Conny Nordström och tittar ut över skogen som omger kärnkraftverket.

Hur området ser ut i framtiden går bara att sia om, men visst ser kärnkraften ut att ha fått ett nytt liv.