Lägre a-kassa – mer oro
Syftet med Tankesmedjan är ”att på olika sätt stimulera debatten om de uppgifter och utmaningar arbetarrörelsen står inför i dagens föränderliga samhälle”.
Här kan du välja exakt vilka kakor du vill tillåta. Läs mer i vår personuppgiftspolicy.
Vi använder cookies på vår sajt för att kunna analysera statistik från er läsare. På så sätt kan vi också förbättra vårt innehåll. Läs vår personuppgiftspolicy.
Syftet med Tankesmedjan är ”att på olika sätt stimulera debatten om de uppgifter och utmaningar arbetarrörelsen står inför i dagens föränderliga samhälle”.
Lokföraren Rickard Einarsson fick tillbaka över 40 000 kronor efter att han uppdagat SJ:s pensionsmiss. Bolaget hade inte betalat tjänstepension när han jobbat extrapass på semestern – och han tror att fler lokförare har pengar att hämta.
– Jag tror att det är många som har rätt till ganska stora belopp, säger han.
De senaste åren har lokföraren Rickard Einarsson hoppat in och jobbat många extrapass under semester och fridagar. SJ har dragits med personalbrist och för att inte tågen ska stå stilla har de erbjudit lokförare ett extra tillägg varje dag utöver övertidslönen.
– Storleken har varierat men ibland varit så mycket som 7500 kronor per dag, säger Rickard Einarsson.
I februari 2023 fick Rickard tips från en kollega att SJ inte hade betalat in tjänstepension för den delen av lönen. Tjänstepensionen är det företagen betalar utöver den allmänna pensionen – och det är ett viktigt tillskott för pensionärer.
När Rickard började räkna förstod han att det var en hel del pengar han gått miste om. Han hade dragit in över 128 000 kronor i tillägg de senaste åren. Rickard har avtalet ITP 1 och i grunden ska arbetsgivare betala 4,5 procent av lönen i tjänstepension. Men vissa månader hade han tjänat in över 47 600 och då ska arbetsgivaren betala in hela 30 procent av beloppet som överstiger den summan.
– Det är mycket pengar det handlar om, jag trodde bara det skulle vara någon hundralapp hit eller dit, säger han
Han hörde av sig till lönekontoret på SJ men de meddelade att tilläggen inte var pensionsgrundande och att han därför inte hade rätt till några pengar. Men hans kollega som varit med om samma sak hade fått helt andra besked från Collektum, som administrerar tjänstepensioner.
– De sa att allt du tjänar i lön är tjänstepensionsgrundande.
Efter ytterligare kontakter med SJ utan några klara besked valde Rickard att begära en rättelse, via Collektum. Några månader senare fick han ett brev där det stod att ITP-nämnden, som prövar den här typen av tvister, givit honom rätt.
– Jag fick det utan omsvep godkänt, utifrån de siffror jag skickat in, säger han.
I juli fördes det över 56 600 kronor till hans tjänstepension.
– Det är en klumpsumma så det går inte att se hur mycket av det som betalats retroaktivt och hur mycket som är ordinarie utbetalning. Men det är minst 45 000, säger han.
Rickard Einarsson var nöjd med beslutet men säger att det gnagde honom att det var långt fler honom som hade rätt till pengar.
– Detta gäller för alla arbetstagare som är födda 1979 eller senare, eftersom det gäller alla som går under avtalet ITP1.
Men det enda svaret han fick från SJ var att frågan var ”under utredning”. Han anmälde därför ärendet till SJ:s visselblåsartjänst där han beskrev vad som hänt men efter ett tag fick han ett mycket kortfattat meddelande där det stod att ärendet var stängt och att ”lämpliga åtgärder vidtagits”.
Vad tycker du om SJ:s agerande?
– Jag tycker det är uselt eftersom det visat sig att man betalat in för lite till min pension efter att jag som arbetstagare ställt upp och jobbat extra. Och sedan när man stöter på, ska det tigas ihjäl. Det är som att prata med en vägg. När man frågat något så säger de att de ska titta på det, och sedan har det bara varit tyst.
SJ meddelar via bolagets pressavdelning att de inte ställer upp på en intervju för att svara på frågor om det som skett. I ett skriftligt svar uppger SJ att de utrett frågan och kommit fram till att pengar ska betalas ut till de som har ITP 1 och inte fått tjänstepension för lönetilläggen.
”Korrigeringar är gjorda i lönesystemet och rättning av retroaktiva underlag från 2017 och framåt pågår. Rättningen sker dock manuellt hos Collectum vilket innebär att alla inte får rättningar samtidigt”, skriver SJ.
Bolaget svarar inte på frågorna om hur många lokförare som är berörda, eller varför de inte informerat personalen om utredningen på intranätet. Rickard Einarsson får inte heller svar på sin kritik mot bolagets kommunikation och visselblåsartjänst.
I mejlsvaret skriver SJ att de informerat de fackliga parterna om att de sett över frågan.
”Underlag på förändring och den nu pågående hanteringen kommuniceras också central i MBL”, skriver de.
Han loggade in på avtalat.se och kollade hur mycket SJ rapporterat som tjänstepensionsgrundande lön varje månad under perioden då han jobbade extrapass.
Därefter jämförde han det med sina lönespecifikationer för samma period. Han såg då att summan han fått i lön var högre än den tjänstepensionsgrundande. Han räknade ihop differensen varje månad och fick då fram summan som SJ inte betalat tjänstepension för.
Därefter anmälde han ärendet genom blanketten ”Ansökan om utebliven ITP”, som finns på avtalat.se.
Han fick senare besked om att ITP-nämnden givit honom rätt. Några veckor efter loggade han in på avtalat.se och kunde se att utbetalningen gjorts.
2025 ändras ett antal lagar och regler som rör dig som arbetar, är sjukskriven eller har gått i pension. Fastighetsfolket listar de viktigaste förändringarna.
Shutterstock/TT
Den 1 oktober 2025 kommer ersättningen i a-kassan beräknas på din inkomst, inte som i dag på hur länge du har arbetat. Tanken är att fler ska kunna kvalificera sig till a-kassan. Samtidigt höjs taket i ersättningen till 80 procent av 34 000 per månad, från dagens 33 000.
För den som är långtidsarbetslös kommer det bli en snabbare avtrappning av ersättningen. Efter 100 dagar minskar ersättningen med 10 procent och efter 200 dagar ytterligare 5 procent.
De flesta med en arbetsinkomst får sänkt skatt från den 1 januari 2025. Då införs ytterligare ett jobbskatteavdrag, det sjunde i ordningen. Enligt regeringen riktar det sig främst till låg- och medelinkomsttagare och ger maximalt 267 kronor mindre i skatt per månad, oavsett hur mycket du tjänar.
Samtidigt tas avtrappningen av jobbskatteavdragen för höginkomsttagare bort. För den som tjänar 150 000 i månaden innebär det närmare 3 000 kronor mindre i skatt varje månad.
Inkomstpensionen höjs med 4 procent 2025, för att följa med i löneutvecklingen. Garantipensionen höjs samtidigt med 2,6 procent, för att följa prisutvecklingen, alltså inflationen.
Pensionärer får också att höjt grundavdrag på sina inkomster, vilket innebär att skatten kommer att bli lägre. Det ska motsvara jobbskatteavdraget för dem som arbetar och innebär en dryg hundralapp lägre skatt i månaden för en genomsnittlig pensionär.
Sjukersättning höjs med 2,6 procent. För den som har garantiersättning innebär det en höjning med 347 kronor till 13 622 kronor per månad. Den som har inkomstrelaterad sjukersättning får som mest en höjning med 606 kronor, vilket ger 23 777 kronor i månaden före skatt. Till skillnad från de flesta andra får de med sjukersättning inte sänkt skatt.
Även de beloppen höjs med 2,6 procent 2025, förutom minimibeloppen som ligger kvar på samma nivå som 2024. Maxersättningen i sjuk- och föräldraförsäkringen höjs med 32 kronor, till 1 250 kronor per dag.
Arbetsmiljöverket har gallrat i sina så kallade föreskrifter. Färre enskilda föreskrifter och ett enklare språk ska göra det lättare för arbetsgivare, skyddsombud och anställda att förstå vad som gäller. Förändringen innebär bland annat att 67 föreskriftshäften nu blir 15. Skyddet för arbetstagare förändras inte utan är samma som i de tidigare reglerna, enligt Arbetsmiljöverket.
Från den 1 februari tar Skatteverket över utbetalningarna av den statliga lönegarantin, alltså när staten tar över löneansvaret från ett företag som gått i konkurs. Samtidigt ska noggrannare kontroller göras av de uppgifter som har lämnats. Enligt regeringen har det förekommit mycket fusk i systemet, och har därför tillsatt en utredning för att se över hela regelverket. Den ska redovisas senast den 30 april 2025.
Arbetsgivare som har en anställd som har, eller riskerar att få, nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom kan få ett statligt bidrag för att köpa tjänster, till exempel från företagshälsovården, för att den anställda ska kunna jobba. Det bidraget dubblas från den 1 januari 2025, från 10 000 till 20 000 kronor per år.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Sekotidningen och flera andra titlar ingår i LO Mediehus
Under våren kommer Region Stockholm ta beslut om vem som ska ta över pendeltågen i framtiden. SJ som kör nu har valt att inte lägga ett anbud. Nu befarar facket det värsta. ”Stor risk att det blir ett oseriöst företag”, säger Victor Cruces, ordförande för Seko Pendelklubben.
Personalen på pendeln mäktar inte med ytterligare ett arbetsgivarbyte på så kort tid. Det kan bli spiken i kistan för många av oss.”
Så avslutas det öppna brev som skickats till Trafikförvaltningen och Trafiknämnden Region Stockholm. Avsändaren är Victor Cruces, ordförande för Seko Pendelklubben. Bakgrunden är upphandlingen av Stockholms pendeltåg.
– Vi är inte redo för en ny upphandling på så kort tid efter att vår tidigare arbetsgivare kört vår verksamhet i botten. Det kommer ta många år att få pendeltågen på fötter igen, säger Victor Cruces.
Den tidigare arbetsgivaren han refererar till är det kinesiska, Hongkongbaserade bolaget MTR som tog över pendeltågstrafiken 2016. Under hösten 2023 beslöt Trafikförvaltningen att upphäva kontraktet och sedan mars 2024 har SJ tagit över driften genom ett tillfälligt nödavtal som löper till 2026. SL står för notan.
– Sedan SJ har tog över kan man säga att det har lagt sig ett lugn över vår arbetsplats. Sakteligen så ser vi att saker och ting håller på att förbättras, säger Victor Cruces.
Under våren kommer Region Stockholm fatta beslut om vilken operatör som får kontraktet för pendeln när nödavtalet gått ut. I december kunde Sekotidningen rapportera att varken SJ eller Transdev har lagt ett anbud i upphandlingen. Detta medan MTR, Keolis, VR Sverige inte ville ge ett svar till tidningen.
SJ uppgav då till Sekotidningen att ersättningsmodellen i avtalet innebär en för stor risk att bolaget förlorar pengar på att driva pendeltågstrafiken.
Victor Cruces är besviken på att SJ inte lagt ett anbud, samtidigt är han inte förvånad. Han ser det som en ”oroväckande fingervisning” om hur dålig upphandlingen är.
– Det tyder på att det inte går att göra vinst, och då ökar risken för att det kommer in ett oseriöst företag som försöker göra vinst på personalens bekostnad: på bekostnad av våra arbetsvillkor, våra löner, vår arbetsmiljö och vår säkerhet.
Han tror risken är stor att nästa operatör kommer att vinna på ett underbud.
Enligt nödavtalet med SJ finns det en så kallad option, en möjlighet för Region Stockholm att förlänga avtalet fram till och med 2028. Seko Pendelklubben vill att regionen ska utnyttja den möjligheten.
– Men mest av allt skulle vi vilja att Trafikförvaltningen och SL drev Stockholms pendeltåg i egen regi, säger Victor Cruces.
Det är ett krav som klubben framfört i 20 år.
– Under de senaste 30 åren som pendeltågen drivits i privat regi kan vi se att det bevisligen bara blivit sämre, både för resenärer och för personalens arbetsmiljö, arbetsvillkor och säkerhet, säger han.
Vad gör ni om MTR kommer tillbaka?
– Åh herregud, det scenariot har inte ens vi vågat tänka på. Jag vet inte vad jag ska svara på det. Jag skulle överväga att sluta mitt jobb.
Varför det?
– För jag vet vad det innebär att ha dem som arbetsgivare: försämrade arbetsvillkor, försämrad arbetsmiljö, försämrad säkerhet, försämrad lön, säger Victor Cruces.
Det är just de konsekvenserna fackklubben fruktar om ett underbud vinner upphandlingen.
Det öppna brevet skickades i måndags. Nästa steg är att invänta svar från regionen.
– Vi hoppas få till ett möte och en dialog, säger Victor Cruces.
Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet som tillsammans med Sekotidningen och flera andra titlar ingår i LO Mediehus.
Utdrag från det öppna brevet:
”Seko Pendelklubben befarar att den pågående upphandlingen leder till randen av en katastrof då delar av pendelns verksamhet, av besparingsiver, kan komma att outsourcas till underentreprenörer.
Vi befarar att arbetsvillkor och löner utsätts för dumpning.
Vi befarar att personalstyrkan i olika yrkesbefattningar kommer skäras ner.
Vi befarar att vissa yrkesbefattningar helt kan försvinna.
Vi befarar att vår arbetsmiljö försämras.
Vi befarar att säkerheten försämras ombord på tågen och i våra stationsmiljöer.
Vi befarar att vi i framtiden inte kommer kunna köra tågen hela, rena och i tid.
Vi befarar att servicen gentemot våra resenärer försämras.
Vi befarar att personalflykten kommer fortsätta.”
En ny tågtidtabell har införts för Pågatågen. Nu larmar kundvärdar och lokförare om att det blir svårt att ta paus, gå på toaletten eller byta mensskydd.
– Det är en katastrof, säger huvudskyddsombudet Emma Winde.
Den 15 december bytte Pågatågen till en ny tidtabell som gäller i ett år framåt. Samtidigt förändrade operatören VR Sverige jobbschemat för lokförare och kundvärdar.
Enligt tågpersonalen har förändringarna gjort det svårare att ta en paus för toalettbesök. Det nya schemat beskrivs som det tuffaste de någonsin upplevt.
– Det är en katastrof, säger Emma Winde, kundvärd och huvudskyddsombud på Pågatågen.
För personal som har mens är situationen ännu värre, berättar Emma Winde.
– Vi kundvärdar kan i bästa fall hinna gå på toaletten mellan stationerna för att byta mensskydd. Men många kvinnliga lokförare får inte ens den möjligheten.
Emma Winde förklarar att facket och skyddsombuden har påtalat riskerna för VR Sverige, men att arbetsgivaren inte har lyssnat. Hon uppmanar nu sina kollegor att inte stressa med arbetsuppgifterna.
– Det är inte olagligt att gå på toaletten. Säkerheten och vår hälsa kommer först.
Den nya tidtabellen innebär att en del i Pågatågens personal måste ta sina tio minuters toapaus efter 3,5 timme vid slutstationen, innan tåget vänder tillbaka.
Tidigare togs pausen vid andra tillfällen, förklarar Emma Winde. Eftersom fler tåg nu står stilla i över tio minuter vid slutstationerna måste personalen ta pausen ombord.
Enligt huvudskyddsombudet Emma Winde är detta svårt eftersom personalen har flera arbetsuppgifter och måste samtidigt hitta en ledig resenärstoalett. Dessutom upplevs arbetspassen som mycket långa eftersom de inte kan lämna tåget.
Flera sträckor har också slagits ihop, bland annat två av de mest krävande, vilket har medfört tuffare arbetsmiljö.
– Det är mycket folk, barnvagnar, cyklar och annat att hålla koll på. Att jobba på de sträckorna så länge utan andrum är väldigt tufft, säger Emma Winde.
Pia Florén, marknads- och kommunikationsansvarig på VR Sverige, säger att kollektivavtalet följs och att personalen har rätt till en toalettpaus efter 3,5 timme.
– Det har egentligen inte skett några förändringar vad gäller pauserna. Skillnaden är att tågsträckorna ser annorlunda ut och att tågvändningarna sker på andra orter.
En rast ska tas inom fem timmar enligt arbetstidslagen. Under rasten har man rätt att gå ifrån arbetsstället.
Arbetstidslagen kan avtalas bort genom kollektivavtal.
På Pågatågen får personalen ta en paus på tio minuter efter 3,5 timme. Pausen kan ske på ett tåg eller vid en station.
Enligt Pia Florén är det endast 2-3 procent av alla tjänster på Pågatågen som har inplanerade pauser vid tågvändningar.
Har fler i personalen fått pauser vid tågvändningar jämfört med tidigare?
– Jag vet inte om det är fler eller färre. Men det är 2-3 procent av tjänsterna som berörs.
Jobbar personalen fler timmar än tidigare på samma tåg?
– Varje gång du får en inplanerad paus får du fortsätta att köra. Det kan vara att det i det nya trafikupplägget finns tjänster där du jobbar mer tid på samma tåg.
Huvudskyddsombudet säger att personalen ibland jobbar över fyra timmar, bland annat eftersom vissa sträckor slagits ihop. Stämmer det?
– Inte utan paus och inom fem timmar ska man få en inplanerad rast enligt kollektivavtalen, säger Pia Florén.
Postnord omorganiserar och gör nedskärningar i vår. Totalt ska omkring 150 tjänster bort och det gäller administrativ personal och chefer.
Postnord meddelar att de ska omorganisera och dra ner på antalet tjänster under våren.
– Det finns en viss övertalighet i mellanchefer som kommer att påverkas av detta. Sedan finns det också administrativa roller. Vi har satsat mycket på nya system, tidsrapporteringssystem och lönesystem. När vi har implementerat dem klart så kommer man att se att det finns en del specialisttjänster inom administration som försvinner, säger Postnords presschef Anders Porelius.
För Seko Postens medlemmar innebär organisationsförändringen i huvudsak att man ska anpassa ledarstrukturen i produktionen samt minska antalet administrativa tjänster i Postnord Sverige.
Förändringen i ledarstrukturen berör främst affärsområde Brev där brevterminaler organisatoriskt läggs under brevdistrikt. Man renodlar även strukturen i brevdistributionen. Totalt är det cirka 150 tjänster inklusive vakanser som berörs och den årliga kostnadsbesparingen beräknas till 105 miljoner.
– Seko Posten förstår att omorganisationer kommer att ske utifrån den verklighet vi lever i. Vi kommer att säkerställa att allting går rätt till och vi kommer att prioritera fackliga förhandlingar i omorganisationen, säger Sandra Svensk, ordförande i Seko Posten.
Brevbärare, chaufförer, terminalarbetare, tekniker samt kundtjänst- och reklamationsmedarbetare berörs inte av omorganisationen. Uppdelningen i tre affärsområden förändras inte heller.
– Det här är inte den första och högst troligt inte den sista omorganisationen som Postnord genomför, det är därför viktigt för oss att ha ett starkt omställningsavtal som på olika sätt ger möjlighet till omställning under så trygga omständigheter som möjligt, avslutar Sandra Svensk.
Alla tågoperatörer som körde kollektivtrafik 2023 gick med förlust. SJ efterfrågar nu bättre avtal och vill inte längre köra Stockholms pendeltåg.
Upphandlingen av Stockholms pendeltåg pågår för fullt. SJ meddelade att de inte är intresserade av att fortsätta köra pendeln strax innan sista dagen för att lämna anbud.
De menar att ersättningsmodellen i avtalet innebär en för stor risk att bolaget förlorar pengar på att driva pendeltågstrafiken.
– Vi vågar inte lägga ett anbud, säger Monica Lingegård, vd och koncernchef på SJ.
SJ:s beslut kom som en överraskning för anställda på pendeln och har skapat oro för framtiden. Fackliga företrädare ifrågasätter regionens krav i avtalen och menar att frågan är vilket tågbolag som kan driva trafiken utifrån de premisser som ställs.
En av dem är Mikael Eriksson, lokförare på pendeln och vice ordförande i fackklubben Seko Stockholm.
”Under många år har kollektivtrafiken i Stockholm förvanskats av privata aktörer där resenärerna drabbats med sämre service och personalen med sämre scheman, förlorade förmåner och återkommande konflikter mellan fack och arbetsgivare”, skriver han i ett debattinlägg i tidningen ETC.
”När ska detta få ett slut?” avslutar Mikael Eriksson och vädjar till regionen att ta över pendeltågstrafiken i egen regi.
Även tågoperatören Transdev har sagt att man inte vill lägga något anbud på pendeltågstrafiken, och har efterfrågat nya avtalsmodeller som är säkrare för trafikoperatören.
SJ tog över Stockholms pendeltåg i år när regionen i förtid rev upp avtalet med det kinesiska, Hongkongbaserade bolaget MTR. Anledningen var alltför många inställda avgångar och att fordonsflottan var i dåligt skick. Region Stockholm slöt därefter ett tillfälligt nödavtal fram till 2026 med SJ.
SJ:s vd Monica Lingegård anser att upplägget i det nuvarande nödavtalet med regionen har varit bra för båda parter.
– Vi har nöjda medarbetare och resenärer och har en väldigt välfungerande verksamhet. Fordonsflottan är också i bättre skick än den var för sex månader sedan.
– Det finns någonting att lära sig av i den här kontraktstypen vi har haft, det finns en helt annan flexibilitet som skapar bättre förutsättningar.
Enligt en sammanställning som Järnvägar.se har gjort gick alla tågföretag som bedrev kollektivtrafik på uppdrag av Sveriges regioner 2023 med förluster.
Går det att köra upphandlad trafik med vinst?
– Ja, det går. Vi bedriver till exempel en verksamhet på Västtågen som är välfungerande, för att vi har en ganska annorlunda kontraktskonstruktion, säger Monica Lingegård.
Hon nämner att det där finns större spelrum för samverkan, och att de gemensamt hanterar oförutsedda händelser under avtalstiden.
Trafikförvaltningen vill inte kommentera SJ:s eller den fackliga kritiken mot avtalet.
”Det råder upphandlingssekretess, så vi kan i övrigt inte säga särskilt mycket om detta”, skriver Claes Keisu, pressansvarig på Trafikförvaltningen i Region Stockholm.
Enligt Claes Keisu skiljer sig det nya avtalet mycket från det tidigare avtalet som MTR hade, särskilt vad gäller fördelningen av kostnadsrisker mellan uppdragsgivare och trafikentreprenör.
”Vad gäller det nuvarande temporära avtalet som SJ har, så är det en helt unik avtalskonstruktion där i stort sett samtliga risker ligger hos Trafikförvaltningen.”
Under våren 2025 ska Region Stockholm fatta beslut om vilken operatör som får kontraktet för pendeln. Fram till dess råder upphandlingssekretess.
Sekotidningen har trots detta frågat några av de största operatörerna som driver trafik i Sverige om de lagt ett anbud. SJ och Transdev har svarat att de inte har lagt ett anbud. MTR, Keolis, VR Sverige vill inte svara på frågan.
Sven Fahlén ska se till att elen till tiotusentals hushåll flödar från Jämtlands vattenkraft.
Branschen står inför stora förändringar när nästan alla vattenkraftverk ska miljöprövas – och kan tvingas bygga fiskvägar eller rivas.
Indalsälvens mörka vatten störtar mot den jättelika propellern långt nere i Hissmofors kraftverk. Via en stålaxel tjock som en trädstam sätter den en generator i snurr som skickar 28 megawatt vidare till elnätet. Tillräckligt mycket för att driva omkring 40 000 dammsugare.
Vi står strax ovanför turbinen och dånet gör att vattenkraftsteknikern Sven Fahlén måste ta i med rösten rejält för att höras.
– Det här är en av tre turbiner i Hissmofors, säger han.
I rummet ovanför står en mängd olika maskiner som gör att generatorn kan rotera i en stadig takt under dygnets alla timmar. Om något felar plingar det till i en dator och han eller någon kollega ger sig dit för att ta hand om det.
Sven Fahlén har arbetat på Jämtkraft sedan 1985 och har därför en stor erfarenhet av felsökningar – såväl här som på bolagets 16 andra vattenkraftverk.
– Det går inte att lära sig allt man behöver veta i någon skola. Du kan komma till en anläggning som är toppmodern, så kan nästa anläggning vara 35 år gammal, säger han.
Via trappor och hissar tar vi oss upp till toppen av kraftverket. När vi kliver ut på dammen möts vi av älven som sakta strömmar mot oss, fylld till brädden efter en blöt höst.
Turbinerna går på max och för att undvika översvämning har luckorna öppnats mot torrfåran nedanför dammen. Vattenmassorna rasar skummande fram över den gamla forssträckan och ger en bild av hur det kan ha sett ut innan kraftverket byggdes.
Det var den här mäktiga Hissmoforsen vid Storsjöns utlopp som gjorde att några av landets vattenkraftspionjärer tidigt fick upp ögon för platsen. Kraftverket började leverera el 1897 – mindre än 20 år efter att Thomas Edison utvecklat glödlampan.
Vid den här tiden började Sveriges älvar och åar byggas ut i rask takt – och den pålitliga, fossilfria elkraften gav en rejäl skjuts till landets utveckling mot en stark industrination.
Men att utbyggnaden också fick stora konsekvenser för miljön var inget det togs någon större hänsyn till. På vissa håll dränktes hela dalgångar med vatten, mäktiga forsar torrlades och vandrande fiskar som öring, harr och ål drabbades hårt när de hindrades från att nå lek- och uppväxtplatser.
Många kraftverk har fortfarande kvar gamla tillstånd och miljöåtgärder som fiskpassager är därför ovanliga. Passagerna möjliggör för fiskar att ta sig förbi kraftverket och simma vidare längs forsen. Efter krav från EU beslutade regeringen därför 2020 att en omfattande miljöprövning av landets vattenkraft skulle genomföras. Detta ledde till att 1 600 kraftverk måste få nya tillstånd som uppfyller dagens regler – ett omfattande arbete som kommer att pågå i flera decennier.
Hela processen har dessutom stått still i snart två år eftersom regeringen pausat den – för det här är nämligen en het stridsfråga.
Enligt förespråkare kan nya domar med till exempel krav på omlöp förbättra fisket och naturen kring kraftverken vilket kan gynna turismen i närliggande orter.
Men vattenkraftsbranschen har kämpat för att mildra miljökraven. Om kraftverksägare tvingas bygga fiskvägar så innebär det stora kostnader. Och när omlöpen är klara släpps några procent av vattnet förbi turbinerna vilket innebär minskad elproduktion och intäkter för bolagen.
Regeringen har gått på den linjen och valde därför att pausa miljöprövningarna i början av 2023. Nu har de tagit fram ett nytt förslag där miljökraven sänks och mer fokus läggs på bibehållen elproduktion. Prövningarna för vattenkraftverken föreslås komma igång igen nu till sommaren.
Under de kommande 20 åren ska de flesta av Sveriges vattenkraftverk och regleringsdammar få moderna miljövillkor genom prövning i mark- och miljödomstol.
Syftet är att de ska miljöanpassas samtidigt som landet behåller en effektiv tillgång till vattenkraftsel. Hittills har det endast omkring 30 beslut fattats och de gäller mindre kraftverk. Ljungan är först ut av de stora älvarna, där är processen inledd.
Alla kraftverk prövas efter de unika förutsättningar som råder på platsen. I vissa fall kan det ställas krav på fiskpassager eller installation av galler som hindrar fiskar från att hamna i turbinerna. Vissa ägare till små kraftverk har valt att avveckla dem eftersom de anser att kostnaderna att genomföra miljöåtgärder överstiger vinsterna kraftverken förväntas producera efteråt.
Just nu är arbetet pausat. Regeringen har tagit fram ett förslag med ändringar i hur processen genomförs. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på ändringarna 22 november.
Här i Hissmofors och resten av Indalsälven planeras prövningarna komma igång först om cirka tio år. I tre av Jämtkrafts kraftverk i Billstaån valde bolaget att bygga fiskvägar för några år sedan efter flerårig kamp från lokala fiskevårdsföreningar.
Sven Fahlén säger att det inte påverkat hans dagliga arbete särskilt mycket utan de är mer kolleger som ansvarar för dammkonstruktionerna som varit involverade. Och när han ser på framtiden för sin yrkeskår gör han det med tillförsikt.
– Jag tror vi behöver elström så det är nog ingen fara, jag tror det kommer rulla på. Och det behövs folk som är med och tittar till, säger han.
Miljöprövningen är inte den enda förändringen i branschen. Här vid Hissmofors har de exempelvis byggt en jättelik batterianläggning som blixtsnabbt kan svara på snabba ändringar i elbehovet. Kraftbolagen lägger också mycket tid på att optimera vattenflödet till turbinerna, så att de producerar mest el när priset är högt. Arbetet med att effektivisera nya turbiner för att få ut några fler procent el från samma vattenmängd är också ständigt pågående.
Men för Sven Fahlén är det andra saker som förändrat det dagliga arbete mest under hans omkring 40 år i branschen. En förändring är att det inte är lika fysiskt krävande. Som sommarjobbare fick han stå och rensa gallren vid intagsluckan med en båtshake, och det var vanligt att det fastnade stockar från flottningen som upphört omkring 15 år tidigare. Idag sköts det arbetet av maskiner och när vi tittar ner mot gallret guppar där istället fotbollar, pet-flaskor, frigolitblock och annat plastskräp som sköljts med från Storsjöns stränder.
Inne i dammen sköts och övervakas det mesta numera av datorer och om något felar får de en beskrivning om vad. Det innebär att systemen är mer driftsäkra och att de inte behöver åka ut i onödan lika ofta.
– Innan visste vi ofta inte vad som var fel när vi åkte ut. Nu kan datorerna tala om direkt att det till exempel är hög nivå i en pumpgrop. Då kan vi förbereda oss på det, säger han.
Men även om datorerna tagit över en del av jobbet krävs det fortfarande en tekniker för att åtgärda många av de felen som datorerna upptäcker. Och den stora mängden maskiner och kraftverk gör att Sven Fahlén fortfarande lär sig nya saker.
– Det bästa med jobbet är variationen. När man åker på jobb vet man inte alltid vad man ska göra. Det kan hända saker när som helst. Och man lär sig saker hela tiden, säger han.
Familj: Fru och två barn.
Bor: Östersund.
Intresse: Aktiv i skidskytteklubben Tullus SG. Är tidigare landslagsman med meriter från både OS, VM och världscupen.
Susanna Holmén Waris kombinerar sitt arbete som stationsvärd med en passion för konst och balett. Efter tuffa år har hon funnit balans i livet.
Susanna Holmén Waris arbetar som stationsvärd i Östertälje. Men det är inte bara tåg och perronger som fyller hennes liv – konsten och baletten har varit hennes livlinor under de mest utmanande perioderna.
– Jag har alltid tyckt om att måla. Min första lilla utställning var på biblioteket när jag var ung, berättar hon. Idag har hon haft runt 25 utställningar, både egna och grupputställningar. Den senaste på ett galleri i Södertälje blev en framgång med många besökare och god försäljning.
Susanna började arbeta som tågvärd redan 1995. Det var tänkt som ett tillfälligt jobb medan hon avslutade sina studier till civilingenjör, väg och vattenbyggnadsteknik, inriktning samhällsplanering. Men arbetet blev kvar, och hon själv fann sig till slut tillbaka där allt började – som stationsvärd.
– Jag var trött på de fruktansvärt långa turerna plus pendlingen som vi tvingades till när det var personalbrist. Vilket det ju var konstant mot slutet. Ovanpå detta osäkerheten vid avvecklingen av tågvärdarna. Nu trivs jag bättre, men det är främst för att jag bor nära min arbetsplats, säger Susanna Holmén Waris.
Under sina år som tågvärd arbetade hon också som skyddsombud, där hon fick nytta av sina tekniska studier. Bland annat deltog hon i Citybanans bygge och arbetade med luftkvaliteten i citytunnlarna.
Konsten har alltid varit en viktig del av Susanna Holmén Waris liv. Men det är framför allt under de senaste åren, när livet utmanat som mest, som konsten har gett henne styrka. Efter att ha förlorat sin make hastigt och därefter sin mamma under pandemin gick hon in i väggen.
– Det var en tuff tid, men konsten och baletten har hjälpt mig enormt mycket, förklarar hon.
Hon började dansa balett när hon var 50 år gammal, och nu är dansen en stor inspirationskälla även för hennes målningar. Baletten återkommer ofta som motiv i hennes konst.
Målandet sker i perioder, oftast när Susanna har längre ledigheter. Processen kräver tid, men när en målning väl är påbörjad går det lättare att fortsätta.
– Jag har dansen, konsten och ett jobb som fungerar. Det gör att jag mår betydligt bättre nu, säger hon med eftertanke.
Efter många år av stress, förluster och tunga arbetsförhållanden har Susanna Holmén Waris hittat en balans i livet. Stationsvärdsjobbet ger trygghet och stabilitet, medan konsten och baletten ger henne utlopp för sin kreativitet.
– Baletten har verkligen hållit mig uppe, och konsten har varit en livlina. Det är viktigt att ha något att hålla fast vid, avslutar hon.
När Gabriella Lavecchia, ordförande för Seko, fick en tumör i käken klassades det som tandvård, inte sjukvård. Det har inneburit tiotusentals kronor i vårdkostnader. Nu vill hon att Socialdemokraterna ska driva frågan om samma högkostnadsskydd för tandvård som för sjukvård.
– Det är centimeter som skiljer från att det skulle vara sjukvård. Och då blir det på något sätt absurt, fullständigt bisarrt. Några centimeter åt ett annat håll – då hade det kostat 250 spänn.
När Gabriella Lavecchia, Sekos ordförande, var hos tandläkaren för några år sedan upptäcktes en tumör i käken.
Hon skickades till en käkkirurg för vidare utredning och så småningom en operation. Det visade sig att tumören var godartat och inte skulle sprida sig till resten av kroppen.
Men hela tumören gick inte att få bort vid operationen, och den kan växa, därför går hon på årliga kontroller.
Gabriella Lavecchia är noga med att påpeka att det inte är en snyfthistoria, det är inte synd om henne.
Men i hennes fall klassades tumören alltså som en tandvårdsfråga.
– Det som gör mig omåttligt förbannad är att eftersom den har sitt ursprung från käken så räknas det som tandvård och inte som sjukvård. Och det gör att det helt plötsligt handlar om tiotusentals kronor för att ta bort en tumör och 2 000–3 000 årligen för att hålla koll på att den inte kommer tillbaka och inte växer, säger Gabriella Lavecchia till Arbetet.
Med sin förbundsordförandelön är det en kostnad som hon kan ta, påpekar hon.
– Men hade det varit släkt, vänner, tidigare arbetskamrater, medlemmar så är ju risken ganska stor att de hade fått ta sms-lån för att klara operationen och att man helt enkelt hade fått strunta i att göra de här uppföljningarna.
Gabriella Lavecchia tycker att det är bisarrt att man gör skillnad på tandvård och sjukvård. Hon skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter, tillsammans med Handels och Byggnads ordföranden, att systemet måste reformeras.
Tandvård ska jämställas med annan sjukvård, är deras ingång. Den uppfattningen har stöd i befolkningen, enligt en opinionsundersökning som de tre förbunden gjort.
Där uppger nio av tio att tandvård borde ingå i högkostnadsskyddet.
Hälften av de som svarat uppger också att den frågan skulle kunna påverka vilket parti de röstar på.
Och här finns en chans för Socialdemokraterna att genomföra en valvinnande reform, enligt debattörerna, den första sedan maxtaxan i barnomsorgen för snart 30 år sedan.
– Vi tror att det är en reform partiet skulle kunna vinna valet på. Det är en fråga som vi inom fackföreningsrörelsen har drivit så länga jag kan minnas, säger Gabriella Lavecchia.
Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet som tillsammans med Sekotidningen och flera andra titlar ingår i LO Mediehus
4,2 procents löneökning och ett annat regelverk för lönerevisionen. Det är två av kraven Seko ställer på kommunala energibolag och flygplatser i årets avtalsrörelse.
Nu är årets avtalsrörelse i gång. I förra veckan bytte Seko avtalskrav med arbetsgivarorganisationen Sobona, som förhandlar kollektivavtal för kommunala energibolag och flygplatser.
Sobona Energiavtalet omfattar medlemmar på kommunala energibolag. Seko kräver bland annat högre ersättningar vid beredskap, nytt regelverk för lönerevisionen och ökad arbetstidsförkortning.
– Vi står helt klart långt ifrån varandra med vad vi vill, det är tydligt att facket behövs mer än någonsin när man tar emot arbetsgivarens önskelista och jämför den med vår, konstaterar Nick Fortgens, avtalsansvarig ombudsman på Seko.
Avtalsväxlingen är startskottet för vårens avtalsrörelse och nu ska delegationer och förhandlare mötas och djupdyka i de olika yrkandena och se vad man kan åstadkomma innan avtalet går ut sista mars.
Sekos yrkanden avseende lönerna följer LO-samordningen, vilket innebär krav på löneökningar med 4,2 procent, dock med ett lägsta utrymme om 1 222 kronor per månad och heltidsanställd räknat per individ inom avtalsområdet.
– Man kan ju konstatera att det är ganska arbetsgivarvänligt på ena sidan och en facklig inställning på andra sidan. Det kommer att bli utmanande att ha en avtalsrörelse i det klimatet, säger Nick Fortgens.
Ett av kraven är att ni vill ha ett annat regelverk för lönerevisionen, vad innebär det?
– Som det är nu så stöter vi på problem att vi inte har lyckats få till förhandlingar lokalt på bolagen. Samt att det finns olika bolag som dröjer så pass länge med en lönerevision.
– Det blir fel när man ska vara klar sista mars men man dröjer till oktober, november för att få klart nya löner för sina medarbetare. Det måste vi se över och få till en annan lösning på.
Enligt John Nilsson, förhandlingschef på Sobona, har Seko höga krav på löneökningar i förhållande till hur inflationen nu ser ut.
– Den fackliga sidan har ett önskemål om goda reala löneutvecklingar efter att inflationen har varit hög ett par år, men vi kan konstatera att vi, sett över lite längre tid, har haft en fortsatt god utveckling i Sverige och det gör att vi redan är tillbaka på reala löneökningar igen. Det är viktigt att ha med sig detta, menar han.
John Nilsson menar att de löneökningar som Seko föreslår är rätt kraftiga satsningar på lägsta lönerna som slår lite olika i olika branscher.
– Just på bransch energi och flygplatser kanske det inte har så stor effekt men vi har ju andra verksamheter där det får större betydelse.
Vad säger du om Sekos krav på ett annat regelverk för lönerevision?
– Våra arbetsgivare skickar med att de tycker att det nuvarande avtalet fungerar bra. och vill behålla det i huvudsak.
– Om deras huvudpoäng är att den lokala löneöversynen ska ske i tid så delar vi ambitionen att lönerna lokalt, den lokala processen ska gå så fort som möjligt så att inga medarbetare behöver vänta på att få sin lön utbetalad.
Seko vill se över ersättningen och förutsättningarna vid beredskapsarbeten. Hur ser du på det?
– Det som vi kommer att ha svårt med är att de har ett yrkande kring att utöka och stärka arbetstidsförkortningen.
– Man har en modell för arbetstidsförkortning som är den överlägset största bland våra avtal. Det finns inget avtal som har lika många timmar som energiavtalet.
– Våra arbetsgivare har idag svårt att få tag i kompetens. Om medarbetarna ska arbeta ännu mindre blir det ju ännu svårare att få tag på och fylla den kompetens vi har behov av. Så det är ingen beställning vi har från våra arbetsgivare att gå till mötes, avslutar John Nilsson.
Seko har växlat avtalskrav med arbetsgivarorganisationen för kommunala energibolag och flygplatser, Sobona. Nuvarande kollektivavtal löper ut 31 mars 2025.
Vad vill Seko?
Vad vill arbetsgivarna?
Bransch Energi:
Bransch Flygplatser: