Arbetsmiljöverket om toakaoset för lokförare: Oacceptabelt
Att jobba mellan fem och nio timmar utan toapaus eller toalett är ingen tillfredsställande arbetsmiljö, tycker Arbetsmiljöverket. Men när myndigheten krävde kisspauser för Pågatågs lokförare förlorade de i domstol.
När och hur lokförarna ska ha möjlighet att gå på toa är oklart.
Lokförarna på godståg jobbar hela arbetsdagar utan vare sig tillgång till toalett eller toapauser, vilket Sekotidningen rapporterat om.
Blir det akut får de begära tillstånd att stanna och uträtta sina behov i skogen. Det är inte en acceptabel arbetsmiljö, enligt Anna Sundén som är enhetschef på Arbetsmiljöverkets avdelning för juridik.
Saknas tydliga krav i lagen
Men lagen ger ingen solklar rätt till toapauser och tillgång till toalett.
– Vi har inga föreskrifter om toapauser. I arbetstidslagen står det att arbetstagare har rätt till pauser, men lagen anger inte hur många eller långa pauserna ska vara, säger Anna Sundén.
– Det handlar just om att man ska kunna gå på toaletten och tvätta händerna. Men det är en bedömning som görs i varje enskilt fall.
Några speciella regler för personer som jobbar på tåg finns inte.
Anna Sundén ser likheter med ärendet på Pågatåg och Arriva, som avslutades 2021.
– Där fick vi också uppgifter om att arbetsgivarens lösning var att lokföraren kunde stanna tåget och använda kundtoalett ombord på tågen eller gå ut i naturen för att gå på toa. Vi tyckte inte att det var en tillfredsställande arbetsmiljö. Vår utgångspunkt var att de skulle ha paus efter två och en halv timme för att kunna gå på en personaltoalett.
Ansågs bli besvärligt för arbetsgivaren
Arbetsmiljöverket fattade beslut om föreläggande mot Arriva. Men bolaget överklagade upp till Kammarrätten – som upphävde Arbetsmiljöverkets beslut.
Enligt Kammarrätten var det tveksamt om Arbetsmiljöverket hade juridiskt stöd för sitt beslut, och domstolen menade att verket inte kunde visa att det fanns risk för ohälsa om de anställda inte fick kisspauser.
Domstolen gör en avvägning mellan arbetstagarnas och företagets intresse.
Dessutom ansåg rätten att beslutet gav större besvär för Arriva än fördelar för personalen.
– Domstolen gör en avvägning mellan arbetstagarnas och företagets intresse. Och Kammarrätten tyckte inte att det var proportionerligt i det här fallet, säger Anna Sundén.
Arbetsmiljöverket överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen. Men i september 2021 meddelade domstolen att den inte gav prövningstillstånd, vilket innebär att Kammarrättens dom till fördel för Arriva står fast.
Att ärendet slutade som det gjorde betyder dock inte att andra ärenden som handlar om personal på tåg måste sluta på samma sätt, säger Anna Sundén.
– Alla ärenden har ju olika omständigheter.
Vad säger lagen om toalett och fikarum?
Arbetsmiljölagens andra kapitel står det: ”I den utsträckning som föranleds av arbetets art och arbetstagarnas behov ska det finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila samt första hjälp vid olycksfall eller sjukdom.”
