Under en längre tid larmade järnvägsföretaget Hector rail om den farliga korsningen på pappersmassabruket Södra Cell i Värö, utanför Varberg. Flera anställda hade varit nära att bli påkörda av timmerbilar. 

Till slut beslöt Södra att något skulle göras åt riskerna vid den obevakade plankorsningen, som saknade bommar, ljus och ljudsignal. Men då inträffade vad Hector rail fruktat mest, en dödsolycka.

– Det är tragiskt. Man borde ha gjort något tidigare, säger Björn Nettervik, säkerhetschef på det svenska privatägda järnvägsföretaget. 

Han har jobbat på järnvägen i drygt 40 år och beskriver olycksdagen som den absolut värsta i hans yrkesliv.  

– Det var otroligt tungt. Tack och lov behövde jag inte se kroppen med egna ögon. Men jag var där och på något sätt var det ändå bra att få se olycksplatsen, säger Björn Nettervik. 

Säkerhetschefen: Stort misslyckande

Olyckan skedde vid 13-tiden den 16 november. Ett tågsätt fjärrstyrdes av Samuel, en 43-årig lokförare. Han stod helt oskyddad på ett fotsteg på godsvagnen när en timmerbil av oklar anledning inte stannade vid korsningen och körde på honom.

– Även om jag inte kan hållas personligt ansvarig för olyckan, så känns det som ett stort misslyckande. Att jag har misslyckats med min absoluta huvuduppgift. Att vår personal ska komma hem hela från sitt arbete, säger Björn Nettervik. 

Plankorsning vid Södra cells industriområde.
Så här står anställda när godsvagnar backas av lokförare genom fjärrstyrning. Det var vid den här plankorsningen som dödsolyckan i november förra året skedde.

En förundersökning om misstänkt arbetsmiljöbrott pågår vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Polisen, Arbetsmiljöverket och Haverikommissionen utreder olyckan parallellt. 

Lokförarkollegan nära att köras på

När Sekotidningen är på plats i början av januari är plankorsningen bevakad av en vägvakt. Det finns också tillfälliga bommar och ljussignaler. Någon form av permanent lösning är på gång. Det tycker lokföraren Joel Nilsson är bra. 

– Det var obehagligt innan Södra gjorde något åt korsningen. Jag har varit med om många lastbilar som inte stannat för mig. Jag har behövt nödbromsa, säger han. 

Joel Nilsson känner samtidigt trygg med arbetet när han står på fotsteget. 

– Att backa tåg på vagnens fotsteg är farligt men så länge man vet riskerna, är medveten om konsekvenserna och inte tar genvägar så fungerar det bra för mig.

Joel Nilsson, lokförare.
Joel Nilsson, är lokförare på Hector rail, och medveten om riskerna vid plankorsningar.

Växling, vad är det?  

Växling är ett färdsätt för att flytta spårfordon, såsom godståg. Det utförs vanligtvis på bangårdar eller industriområden. Arbetet innebär bland annat hopkoppling av vagnar till nya tågsätt. Men det kan också gå ut på att förflytta tågsätt.

Arbetet kan utföras av bland annat lokförare, växlingsförare, radioloksoperatör eller signalgivare. När tågsätt förflyttas via fjärrstyrning står man oftast ute på ett fotsteg för att ha uppsikt i färdriktningen.  

Fem dödsolyckor vid godsbolag

Sedan 2018 har totalt fem anställda mist livet på godsbolag. Det har också inträffat flera olyckor och situationer som kunnat leda till olycksfall.  

Arbetet är ett av de farligaste jobben i Sverige, konstaterar många inom branschen. Jobbet görs i ett system som härstammar från 1800-talet och riskerna är stora vid plankorsningar, framför allt de som är obevakade. 

– Drömmen är att det skulle finnas bommar överallt. Det är det säkraste, säger Conny Roos, huvudskyddsombud på Hector rail.  

Conny Roos, huvudskyddsombud på Hector rail.
Conny Roos, huvudskyddsombud på Hector rail.

Samtidigt kan godstågen inte backas på något annat vis. Det finns ingen plats där tågsättet kan vända, och det går heller inte att ersätta föraren med någon teknisk lösning, förklarar Conny Roos.  

– Tyvärr. Alla regler säger att man ska stå med uppsikt i färdriktningen. Det är svårt att lösa på annat sätt. Vad som är viktigt är att anmäla alla olyckor och tillbud, så att plankorsningar kan byggas om.  

”Vi behöver mer samverkan”

Alexander Weinfors, ordförande i Sekos branschorganisation Spårtrafik, reagerar på att Södra först efter dödsolyckan gjorde något åt riskerna vid plankorsningen.

– Ett liv ska inte behöva krävas för att åtgärder görs, säger han.

Det behövs mer samverkan på godstransport inom spårtrafiken för att få bukt med farliga arbetssätt och plankorsningar, anser Alexander Weinfors. Dessutom borde tillsynsmyndigheterna Transportstyrelsen och Arbetsmiljöverket skärpa säkerhetsnivån.

– Det vore bra om förändringar krävs för hela branschen, och att det inte bara läggs krav på specifika företag, säger Alexander Weinfors.  

Ett exempel på ett slags förbud som gäller för en hel bransch, är den om att sopbilar inte får backas med en fotplatta nedfälld. Det är inte tekniskt möjligt.

– Man måste fråga sig om arbetsmomentet att stå på ett fotsteg på ett godståg skulle tillåtas att göras om det var ett helt nytt arbetssätt inom branschen. Jag tror inte det, säger han.

Peter Karlsson, som är affärsområdeschef för Södra Skog, säger att företaget hade gjort en riskanalys.

– Vi hade gjort en riskanalys på området och var i en process för att stärka säkerheten, säger han, och fortsätter:  

 – Det är tyvärr så att olyckor händer. Det är en tragisk olycka och vi gör allt för att förebygga olyckor.