Anders Tedenlind är både bussförare och trafikledare för busstrafik på Arlanda flygplats.

När han tog jobbet på Swedavia för ett år sedan fick han sämre arbetstider, längre restid till jobbet och sämre lön, jämfört med sitt tidigare arbete. Men det gör inget, förklarar han.

– Det finns ett värde i att jobba här. Man känner sig uppskattad.

Den största fördelen med jobbet är arbetsmiljön på bussavdelningen, berättar Anders, vars arbetskollegor Michael Fogelström och Göran Holm instämmer.

– Arbetsstress har vi inte. Vi sliter inte ihjäl oss på något vis, säger Michael.

– Det går inte att jämföra det här med ett vanligt bussförarjobb. Det är som natt och dag, säger Göran.

Göran Holm, bussförare.
Göran Holm.

”Stress får inte förekomma”

Bussförarna på Swedavia kör bussar inom flygplats­området mellan gate och flygplan, och bussar mellan terminalerna och Swedavias långtidsparkeringar. Förar­na har inte den tidspress som finns i kollektivtrafiken.

– Vi har gott om tid. Kör vi inne på ”airside”, så får inte stress förekomma, med tanke på närheten till flygtrafi­ken. Man uppskattas i stället för att man kör lugnt och säkert, säger Michael Fogelström.

Jessica Lindstedt.

Jobbsituationen är inte lika bra på andra avdelningar inom Swedavia, berättar Jessica Lindstedt, ordförande i Sekos fackliga klubb på Arlanda och Bromma flygplats. Bland annat koordinatorer, tekniker, assistanspersonal, ledsagare, och de som jobbar med bagage har det tufft.

– Det är personalbrist och väldigt mycket stress. När det kommer tusentals resenärer så är det ett jättetryck på personalen, säger hon.

Det var kaos på Arlanda

Bussförarna, liksom andra yrkesgrupper inom Sweda­via, får ibland hjälpa till och stötta andra avdelningar. Särskilt förra sommaren när det var kaos på Arlanda med timslånga köer till säkerhetskontrollerna på grund av per­sonalbrist.

Många flygplatser inklusive Arlanda var en av de värst drabbade arbetsplatserna under pandemin, med många uppsägningar. När flygtrafiken drog i gång var det brist på personal inom flera yrkesgrupper, än i dag har man inte tillräckligt många anställda.

– Många sade upp sig efter förra sommarens kaos. Man var missnöjd, framför allt med de låga lönerna. Swedavia har tagit tag i lönerna och höjt en del. Men det är fortfa­rande så att personer som har jobbat länge har lägre lön än de nyanställda, säger Jessica Lindstedt.

”Stor löneökning”

I årets avtalsrörelse, då nya löner och arbetsvillkor omförhandlas, har bussförarna Göran, Anders och Michael inte så många önskemål – mer än att de inte vill se några försämringar i kollektivavtalet.

De är även nöjda med det vägledande ”märket”, det vill säga löneökningarna som industrifacken och deras mot­ parter har kommit överens om. Under nästa avtalsperiod ska lönerna höjas med 4,1 procent första året, och 3,3 andra året.

Arbetsgivarna och övriga fackförbund, såsom Seko, förhåller sig till detta när nya kollektivavtal och löner tecknas.

På Swedavia har personalen individuell lönesättning, exempelvis baserat på kompetens och prestation.

På bussavdelningen är lönen ganska jämn och ligger inklusive ob­-ersättning på drygt 30 000 kronor i månad­en, förklarar Michael Fogelström. Han är nöjd med märket.

– Det är en relativt stor löneökning. Jag tycker där­ emot att man ska försöka få upp dem som har lägst lön. Jag tänker på ensamstående föräldrar.