Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och Sekotidningen har tillsammans kartlagt en bransch där företagen har korta kontrakt och de anställda ständigt lever med rädslan för att bli uppsagda.

– Jag har blivit varslad tre gånger på fem år men är fortfarande kvar på samma ställe. Förut var vi fyra stycken, nu är jag ensam och vikarie. Det är tungt men vad ska jag göra? Jag är 54 år och får inget annat jobb, säger en städare som vill vara anonym.

Hon är bara en av många. Statistik som Arbetsförmedlingen tagit fram på vårt uppdrag visar att det är tre gånger vanligare att bli varslad om uppsägning i städbranschen än på resten av arbetsmarknaden, samtidigt är det betydligt färre som verkligen blir av med jobbet.

Arbetsförmedlingens statistik visar att 17 procent av alla varslade på arbetsmarknaden varit arbetssökande under det första halvåret. Av städarna handlar det om åtta procent. Men att ha jobbet kvar är inte allt.

– Även om de har kvar en anställning betyder det inte att de har det lika bra, säger Ann-Christin Jans, forskningschef på Arbetsförmedlingen.

Hur vanligt det är att villkoren försämras finns det ingen forskning om, men många vi intervjuat, både städare och fackliga företrädare, vittnar om hur färre gör samma jobb och att arbetstiden sänks.

– När en annan entreprenör tar över ett kontrakt finns ingen chans för personalen att påverka. Vi får stå med mössan i hand och avsäga oss de förmåner som funnits, säger Andreas Rosén, fackligt ombud för Seko på ISS Göteborg.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson är kritisk.

– Den som vinner en upphandling ska ha rätten att organisera arbetet, men vi kan inte låta det gå ut över personalen. Min bild är att det okynnesvarslas, säger han.

På Almega håller man delvis med. Ari Kouvonen är näringspolitisk expert och väl insatt i städbranschen. Han menar att det är upphandlingarnas utformning som tvingar fram varslen och beskriver en krock mellan de anställdas ofta långa uppsägningstider och att beställarna sällan lämnar besked i god tid.

– Ofta meddelar beställaren tre månader innan om de vill fortsätta kontraktet. Det gör att man som företagare måste säga upp sina anställda i förväg eftersom vissa kan ha uppsägningstid på sex månader, säger han och fortsätter:

– Om beskedet i stället lämnades sju månader innan skulle man inte behöva säga upp personalen i onödan om företaget får förlängning av uppdraget.

En utväg utväg kan vara fler långa kontrakt, men både Almega och fackförbunden menar att de som köper städning i dagsläget föredrar korta uppdrag för att kunna pressa priserna.

Varselproblematiken känns igen i andra branscher där upphandlingar och köp av tjänster är vanligt. I bussbranschen har en anledning varit att personalen inte automatiskt följer med till det nya företaget. Reglerna för personalövertagande i lagen om anställningsskydd (las) räcker inte till.

– Jag skulle säga att las inte är anpassat till upphandling, säger Oskar Taxén som är jurist på Kommunal.

Det ställs i dag inga tydliga krav på lagförändringar från LO, vars ordförande tror att till exempel stärkt a-kassa och omställningsstöd kan förändra läget.

– I dag när de säger upp anställda så vet företagen att personalen kommer tillbaka. Men förhoppningsvis kommer personalens självförtroende att öka när bättre ekonomi ger möjlighet att söka sig vidare, säger Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande.

Under de senaste åren har man från fackligt håll också försökt att påverka de nya arbetsgivarna att ta över personalen.

– På bussidan har vi lyckats med det i tre landsting, säger Oskar Taxén.

Även Seko har lyckats när det gäller lokförare och tågvärdar. För städarna har det däremot blivit vardag att känna sig otrygga på sina trygga anställningar. Oskar Taxén vill arbeta för att förändra det.

– Jag ser det som nästa steg att jobba med städarna, säger han.

Läs mer i Fastighetsfolket: http://fastighetsfolket.se/varslad-vartannat-ar/

Läs mer i Kommunalarbetaren: http://www.ka.se/fa-stadare-vagar-beratta-radda-att-fa-sparken

Granskningen är ett samarbete i LO Mediehus. Där ingår följande tidningar: Arbetet, Fastighetsfolket, Handelsnytt, Kommunalarbetaren och Sekotidningen.

Varsel om uppsägning

Ett varsel är en förvarning om att det kan bli uppsägningar på grund av till exempel  arbetsbrist. Varsel som berör fler än fem anställda måste anmälas till Arbetsförmedlingen. Berörs 5-25 anställda ska arbetsgivaren varsla  senast två månader innan den första berörda personen slutar. Arbetsgivaren måste förhandla med facket innan beslut om uppsägningar. Där måste arbetsgivaren ge skäl till varslet och komma överens om turordningen enligt lagen om anställningsskydd. Alla anställda har uppsägningstid och längden beror på hur länge man varit anställd. En till sex månader är vanligt, men det kan vara längre. Uppsägningstiden påbörjas efter förhandling med facket och när arbetsgivaren överlämnat varslet till den enskilde individen. Den som är uppsagd kan ha rätt till omställningsstöd för att snabbare hitta nytt jobb. Stödet söks gemensamt av fack och arbetsgivare.