Personal och fackliga företrädare har, enligt utredningen och källor till Sekotidningen, larmat om problem med den psykosociala arbetsmiljön i flera år, utan att ledningen ingripit. Istället har medarbetare sjukskrivit sig och/eller slutat sin anställning.

Det var först hösten 2016, när det lokala tjänstemannafacket fick nog, som ledningen agerade.
I en utredning som letts av Statens institutionsstyrelses (Sis) huvudkontor, intervjuades åtta medarbetare som samtliga anser att de blivit utsatta för kränkande behandling.

Samtidigt visar en arbetsmiljöenkät som företagshälsovården Feelgood genomfört att det fanns brister i arbetsmiljön och att personal farit illa. En källa säger till Sekotidningen att arbetsmiljön inte är bra vilket leder till att ”personal kommer och går hela tiden”.

Utredningen och enkäten resulterade i en åtgärdsplan som involverar all personal. Den ska utvärderas under hösten 2017.

För Seko är arbetsmiljöproblemen på Runnagården, ett av Sis hem för kvinnor med missbruksproblem och psykiska störningar, inte något nytt. Institutionen har tidvis haft en mycket eftersatt arbetsmiljö, enligt Klas B Arenander, Sekos samordnande huvudskyddsombud på Sis för LVM.

– Det är en dålig psykosocial arbetsmiljö. Det har medlemmarna och vi påtalat för ledningen många gånger, säger han. Men mycket lite har hänt. Det är bra att det blivit en utredning om det som hänt, och det är viktigt att de åtgärder man beslutat blir av.

Klas B Arenander säger att arbetsmiljön generellt blivit bättre på Sis, men att det kan bli ännu bättre:

– Myndigheten behöver egentligen bara följa sina egna policies och riktlinjer så skulle problemen inte bli så stora. Det finns goda intentioner men det saknas ett arbetssätt som gör att det går att genomföra förändringar i hela organisationen. Jag har valt att lämna den centrala skyddskommittén eftersom den inte gör någon skillnad.

Klas B Arenander pekar på att det kostar pengar och mycket lidande att inte vidta åtgärder omedelbart när något inte fungerar eller personal far illa. Ledningen har ett stort ansvar.

– Istället för att ledningen flyttar på en per- son som ställer till problem, så tvingas andra sluta i parti och minut, säger han.

De flesta av dem som intervjuats av huvudkontoret har känt sig hotade av den aktuella chefen vid ett eller flera tillfällen. Hen ska ha skrikit, svurit, smällt igen dörrar och använt fysiskt maktspråk. Hen har hotat med omplaceringar och andra arbetsuppgifter när medarbetare har hyst en annan uppfattning.

En stor grupp av de intervjuade har uppgett att chefen talat nedsättande om kollegor inför andra. Hen har beskrivit kollegers och medarbetares kompetens med ord som ”vilken pajas” och ”den där kan ju ingenting”. Hen har, enligt intervjuerna, talat öppet om sekretessbelagda uppgifter om annan personal.

Sis utredare skriver sammanfattningsvis: Många av dem som har intervjuats ger ut- tryck för en hopplöshetskänsla som grundar sig i att de flera gånger lyft detta till ledningen utan att de intervjuade märkt någon förändring.

Feelgoods enkät visar att delar av den av- delningspersonal som arbetat med chefen ifråga har känt sig motarbetad och illa be- handlad. Medan andra klarat av hens ”plumpa sätt” och gillat ledarstilen, men samtidigt sett kolleger bli ledsna.

Det framkommer att vissa beteenden har fått fortgå länge och att åtgärder borde ha satts in långt tidigare.

Feelgood konstaterar att det finns brister i arbetsmiljöarbetet på Runnagården. Det finns exempelvis inget skrivet om vart man vänder sig om det är chefen som utsätter personal för kränkande särbehandling.

Tomas Ring är institutionschef på Runna- gården och den som enligt många anställda borde ha agerat tidigare och därmed förhindrat lidande, både hos dem som drabbats av kränkningar och hos den anklagade chefen.

Tomas Ring har valt att svara på Sekotidningens frågor per mejl. Han tillbakavisar uppgifterna att ledningen inte agerat i tid.

Ledningen har agerat varje gång de fått kännedom om olämpligt beteende, menar han. Det har skett via samtal med chefer och individer, något som inte har kunnat redovisas offentligt.

– Det ger lätt en bild för omgivningen att inget händer, skriver Tomas Ring i sitt svar. Det här är dock första gången det blir en större utredning.

Han ser inte heller uppgifterna som kommer fram i utredningen som entydiga. Han skriver att många tog sitt ansvar under utredningen genom att inte ”ta ställning” för eller emot den aktuella chefen. Det finns medarbetare som tycker att chefen är bra. ”Tendenser till mot- sättningar i personalgruppen uppstod där den ena delen var på den anklagande sidan och den andra på försvarssidan.”

Åtgärdsplanen som genomförs under 2017 visar, enligt Tomas Ring, att institutionen tar frågorna om kränkande särbehandling på allvar. Kompetensutvecklingsdagar och särskilda utbildningar är de viktigaste åtgärderna.

Personal som Sekotidningen talat med säger att de inte märkt några insatser.

Den chef som utretts för kränkande behandling har tagit tjänstledigt och söker annat arbete. I en intervju med Sekotidningen framkommer att hen är besviken över Sis utredning. Hen mår väldigt dåligt och känner sig svartmålad.

– Inte någon gång under utredningen har jag fått bemöta de anklagelser som riktats mot mig. Jag blev intervjuad av utredaren, men fick inte veta vad andra sagt om mig. Därför var det omöjligt att svara på kritiken.

Några av de saker som gick att läsa i slutrapporten känner hen igen.

– Och jag har varit beredd att arbeta med mig själv. Flera andra påståenden är tagna ur sitt sammanhang eller direkt lögnaktigt. Det dök upp saker som medarbetare borde ha tagit upp med mig direkt, för länge sedan.

Hen välkomnade utredningen, men beklagar hur den genomfördes.

Nära halv miljon mobbas

Enligt Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån, SCB, uppger 450 000 personer varje år i Sverige att de blivit utsatta för mobbning eller kränkande särbehandling på sin arbetsplats. Mellan åren 2010 och 2016 har antalet anmälningar om arbetsskada till följd av kränkande särbehandling nästan fördubblats, från 635 till 1 253. I hälften av fallen är chefer inblandade. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö från 2015 reglerar arbetsgivarens ansvar för kränkande särbehandling.