Banteknikern Simon Hansson, 27, är en på Scandrails som i dag inte har något jobb.

Han sades upp från sin roll som hantlangare i oktober i samband med att Trafikverket beslutade att skjuta upp banarbeten. 

– Just nu stämplar jag. Det är inte jättelätt att få något nytt under lågsäsongen och vinterhalvåret samtidigt som många andra företag varslar. Det som lockar nu är Norge. 

Beskedet om uppsägning på grund av arbetsbrist kom plötsligt. Simon hade hört rykten om att det börjat bli färre jobb på järnvägen, men det fanns inget som tydde på att Scandrail var i en svår sits.

– Efter jag blev varslad ville Scandrail att jag skulle komma tillbaka till våren. Men nu blir inte det av och jag vet inte vad jag ska göra. 

”Inget intresse”

Förutom Scandrail är det flera andra företag i Dalarna som det går svårt för just nu. Två underentreprenörer för samtal med sina banker, ett tredje är under rekonstruktion. Dessutom varslades över 200 banarbetare i höstas.

Trafikutskottets ordförande, Jens Holm, tycker att regeringen ska skjuta till mer pengar till järnvägen. Det har Vänsterpartiet tidigare föreslagit, liksom Sverigedemokraterna och Miljöpartiet.

– Hösten 2019 föreslog vi att man kunnat ta en kredit för kommande år. Då hade den här situationen kunnat undvikas. Det vet jag att Trafikverket också ville.

Men regeringen och ansvarig minister, inrikesminister Tomas Eneroth (S) har slagit dövörat till, menar Jens Holm. 

– Regeringen har inte visat något intresse, säger han.

Sekotidningen har sökt Tomas Eneroth, som avböjt att kommentera.

Det är oklart varför regeringen inte vill skjuta till mer pengar, men Jens Holm tror att det beror på att regeringen vill ha en stram ekonomisk politik.

– Och om man går in med extra pengar på ett område, då är man kanske rädd att andra politikområden vill ha mer pengar. Jag tycker samtidigt att man ibland måste kunna laga efter läge och undvika katastrofer, som jag tycker det här är. Det är en katastrof för underhållsarbeten och arbetstillfällen i Dalarna. Och Scandrail är inte det enda fallet.

Regeringen har sagt ja till ett ökat anslag till järnvägen, men ökningen sker först 2022. I år ligger budgeten på 8,7 miljarder, 2022 är den 11 miljarder.

– Då är det försent. De här bolagen kan inte gå och vänta ett och halvt år, man kan inte ha personal som inte gör någonting. Då måste man kunna visa på lite flexibilitet från regeringens sida, säger Jens Holm.

Vad kan ni göra på Trafikutskottet? 

– Vi har lyft den här frågan i utskottet och flera av oss ledamöter har föreslagit att man ska lösa det här inom innevarande budget, alltså låna pengar från ett budgetår till ett annat. Det har vi lyft med infrastrukturministern. Vi kommer fortsätta att ligga på.

I en enkät som Sekotidningen gjort med samtliga riksdagspartier framgår att det finns ett par partier som vill höja Trafikverkets kredit ytterligare, andra vill skjuta till mer för löpande utgifter. Samtliga efterlyser kontinuitet i arbetet med järnvägsunderhållet.

”Extremt utmanande”

Bengt Olsson, presschef på Trafikverket, har förståelse för hur känsligt det är för mindre företag vid uppdragsbortfall. 

”Men hur underentreprenörer planerar eller hanterar sin orderingång i en marknadsekonomi ligger till största delen utanför Trafikverkets ansvar. Vi har löpande avtal med ett antal huvudentreprenörer och agerar inte i hur de väljer att lägga ut jobb. Det som kan vara bekymmersamt är om kompetens inom en smal yrkessektor ytterligare försvinner,” säger Bengt Olsson, presschef, i ett mejlsvar.

Han nämner den statliga utredningen om att visst underhåll av järnväg ska återförstatligas, tas över av Trafikverket. 

”Det finns även en politisk diskussion om hur stambaneutbyggnaden ska se ut och drivas. Detta blir i sin tur delar som direkt påverkar Trafikverkets utrymme och förutsättningar att prioritera olika jobb.”

Enligt Jörgen Hammarbäck, vd på Scandrail, har flera underentreprenörer – som i första hand har kontrakt med Infranord, NRC Group, Strukton Rail, inte fått någon indikation på hur kommande säsong kommer se ut. Detta var en av anledningarna till varför Jörgen till slut beslutade att försätta Scandrail i konkurs. 

Bengt Olsson säger att tågplanen för 2020 har varit extremt utmanade att få till en trafikplan som håller och innehåller spårarbeten.

”Tider i spår måste samsas om spårutrymmet. I dag fredag får till exempel SJ sina sista förutsättningar för att kunna sälja biljetter för påskresandet. Denna utmaning är också en ingrediens i banarbetsfrågan som innebär att underhållsinfo och uppdrag kommer vara en del av det löpande arbetet under året.”