Sjöfarten mellan svenska hamnar står för mer utsläpp än inrikes­flyget, enligt en beräkningsmodell som SMHI tagit fram.

För att minska utsläppen går allt fler rederier över till alternativa bränslen. Av den totala fartygsflottan i världen handlar det bara om någon procent, enligt branschorganisationen Svensk Sjöfart.

Men i Sverige går omställningen snabbare framåt.  

– Förändringens tider råder inom sjöfarten. Det experimenteras mycket med bränslen. Svenska redare vill ligga i framkant, säger Pelle Andersson, arbetsmiljö­ansvarig på Seko sjöfolk.

Det är viktigt att sjöfolk utbildas för att kunna hantera de nya förutsättningarna som olika fartygsbränslen medför

Pelle Andersson, arbetsmiljö­ansvarig på Seko sjöfolk.

En farhåga är att arbetsgivare inte hinner göra tillräckliga riskbedömningar innan ny teknik och lösningar introduceras, menar Pelle Andersson.

– Det är viktigt att sjöfolk utbildas för att kunna hantera de nya förutsättningarna som olika fartygsbränslen medför. Det är ganska nytt med helelektrifierade färjor. Både arbetsuppgifter och utbildningar påverkas av förändringarna och det gäller även gasfartyg.

Påverkar luften

Alternativa bränslen, som laddhybrider eller färjor med batteridrift gör så att det blir tystare ombord, vilket förbättrar arbetsmiljön. Men fartygstyperna innebär nya faror:

– Brandsäkerheten påverkas också beroende på vilka batterier som används. Batterier är svåra att släcka om de skulle börja brinna. Även när fartygens eller båtarnas batterier ska laddas finns ett stort riskmoment vid själva laddningen, säger Pelle Andersson.

”Det är viktigt att sjöfolk utbildas för att kunna hantera de nya förutsättningarna som olika fartygsbränslen medför”, säger Pelle Andersson på Seko sjöfolk.

Hur alternativa bränslen påverkar arbetsmiljö, inne­miljö och arbetsuppgifter är något forskarna Cecilia Österman vid Linnéuniversitetet och Sarka Langer på IVL Svenska Miljöinstitutet studerar.

Hittills har duon gjort mätningar på tankfartyg, roro-färjor, isbrytare och passagerarfartyg. Fartygen går antingen på HFO (tjockolja), marindiesel, gasolja, batteridrift eller flytande naturgas, LNG.

Ju mindre fysisk kontakt med olika typer av bränslen, desto bättre

Cecilia Österman vid Linnéuniversitetet.

De traditionella bränslena är tjockolja och marindiesel.

En av slutsatserna är att alternativa bränslen förenklar arbetsuppgifter och förbättrar inneluften.

– En del arbetsuppgifter försvinner. Särskilt om fartyget helt går i från tjockoljehanteringen med att pumpa, värma oljan och filtrera den. Går du över till en annan typ av olja, då försvinner inte dessa moment helt, men det behöver inte göras lika ofta, och arbetsmomenten förkortas. Risken för att bränna sig minskar också, säger Cecilia Österman.

Fartyg på alternativa bränslen

LNG (flytande naturgas)

  • Viking Grace och Destination Gotlands M/S Visborg. Sex tankbåtar i Furetank och ytterligare två på gång. LNG-fartyg finns även hos Tärntank, Älvtank, Stena Bulk, Thunbolagen med flera.

El (batterihybrid, hel- eller dieselelektrisk)

  • De eldrivna pendelbåtarna Sjövägen och E/S Movitz i Stockholm. Färjerederiet har laddhybridfärja Tellus och personfärjan M/S Vaxholmen i Stockholms län.
  • Forsea har bilfärjorna Aurora och Tycho Brahe mellan Helsingborg och Helsingör som konverterats till batteridrift.
  • Luleå hamns isbrytande bogserbåt M/S Vilja har hybriddrift, dieselmotorer, elektriska generatorer och en batteribank för energilagring.

Metanol

  • Stena Germanica, som trafikerar linjen Kiel–Göteborg, är världens första fartyg med metanol som huvudbränsle.
”Ju mindre fysisk kontakt med olika typer av bränslen, desto bättre”, säger Cecilia Österman, forskare vid Linnéuniversitetet.

Tekniska avdelningen, som delvis jobbar i maskinrum, har högst exponering för giftiga ämnen som kväveoxid, bensen och polycykliska aromatiska kolväten. Värst är det på fartyg som går på tjockolja. Men dieselavgaser är också farliga – sedan 2012 klassade som cancerframkallande av cancerforskningsorganet IARC.

”Inte helt ofarligt”

Intendenturen ombord är utsatt för minst exponering av den typen av ämnen.

Inneluftens temperatur och luftfuktighet förändras också av alternativa bränslen. Tjockolja behöver exempelvis värmas upp till över 100 grader innan den körs in i motorerna.

– Om du slipper värma oljan så går det ofta att hålla lägre temperatur i maskinrummet. Lufttemperaturen blir då lite behagligare.

– Ju mindre fysisk kontakt med olika typer av bränslen, desto bättre. Det är sällan vi ser mätvärden som överstiger de hygieniska gränsvärdena, men det betyder inte att det är helt ofarligt. Enligt Världshälsoorganisationen finns det inga säkra värden för bensen.

Fartyg med vingar

  • Ett projekt pågår för att utveckla ett biltransportfartyg för frakt av 6 000 bilar.
  • Fartyget ska drivas av framför allt vindkraft med flera stående vingar. Seglet ska bli 70 meter högt och stå på en 30 meter hög plattform.
  • Bakom projektet står rederiet Wallenius, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och företaget SSPA.

Hårdare krav på utsläpp

  • Från och med 1 januari i år trädde nya krav i kraft globalt om att utsläpp från svaveloxid ska minskas från 3,5 procent till 0,5. Detta för att minska luftföroreningar.
  • 2015 trädde SECA-avtaleti kraft som innebär att fartyg i Östersjön och på Nordsjön får ha max 0,1 procent svavel i bränslet jämfört med tidigare 1,0 procent.

Klimatet först

  • En ny Sifoundersökning visar att två av tre svenskar, föredrar längre leveranstid för klimatets skull, framför snabbare leverans.