Avslöjar: Nya bevis om dödsolyckan på Green Cargo

För två år sedan dog en 60-årig signalgivare i en arbetsplatsolycka på pappersbruket Smurfit Kappa i Piteå.

Nisse, som han kallades, stod på sista vagnen av ett godståg, som i detta fall var den främsta vagnen eftersom godståget backade. Han stod på ett trappsteg – helt oskyddad – när en lastbil kolliderade med godståget.

Friades i tingsrätten

Green Cargo och Smurfit Kappa friades i tingsrätten för arbetsmiljöbrott tidigare i år. Men åklagaren överklagade och nu står det klart att fallet ska tas upp i hovrätten. Enligt åtalet hade dödsolyckan inte skett om bland annat den sista vagnen hade haft ljud- eller ljussignal. Då hade lastbilen haft större möjligheter att se godståget.

De nya uppgifterna som Sekotidningen har fått fram handlar om en tidigare olycka på Green Cargo som skedde i Jordbro, utanför Stockholm, 2014.

Blixtljus hade kunnat förhindra olyckan

Efter olyckan slog bolaget fast att belysning – ett så kallat portabelt blixtljus – på godstågets bakre ände hade kunnat förhindra olyckan. Green Cargo vill inte besvara Sekotidningens frågor om varför blixtljus inte började användas vid växlingsarbeten redan efter olyckan i Jordbro.

– Båda de här fallen visar på att det kan vara otrolig dålig sikt när man backar ett rostigt tågsätt. När det inte finns någon annan bevakning måste man ge ljud- eller ljussignal, säger Christer B Jarlås, åklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Båda olyckorna skedde vid dålig sikt

Olyckan i Jordbro påminner på många sätt om det som inträffade på Smurfit Kappa.

Båda olyckorna skedde under ett växlingsarbete vid obevakade plankorsningar på industriområden, där sikten var dålig på grund av buskage och sly vid spåret. Godstågen hade heller ingen belysning på den bakre änden av tågsättet.

I Jordbro stod också signalgivaren längst bak på ett backande godståg när han klämdes mot en lastbil. Mannen överlevde till skillnad från Nisse, men hans vänstra ben amputerades. Hans liv blev förstört, har han sagt i tingsrätten, enligt domen som Sekotidningen tagit del av.

Efter olyckan i Jordbro 2014 konstaterade alltså Green Cargo i en egen utredningsrapport att belysning kunde ha förhindrat olyckan.

”Ett portabelt blixtljus att sätta på främsta fordonet i färdriktningen hade ökat chansen för vägtrafiken att upptäcka växlingsrörelser i industriområden oavsett vilket bevakningsalternativ för förenklad bevakning som gäller. Växlingsrörelsen hade på så sätt kunnat hjälpa vägtrafiken att förstå att växlingsrörelsen tänker passera över plankorsningen”, står det i Green Cargos utredningsrapport från 2014.

”Green Cargo har brustit”

– Det här är ytterligare ett exempel på hur Green Cargo har brustit. Efter varje händelse måste man ta itu med bristerna och göra något åt det. Det har man inte gjort under de här åren. Green Cargo säger i stället att de inte får eller kan göra något åt det här riskfyllda arbetet, säger åklagaren.

Enligt åtalet mot Smurfit Kappa och Green Cargo, har det statliga godsbolaget brustit i den undersökning och riskbedömning som gjordes före olyckan i Piteå. Riskbedömningen uppmärksammade inte risken för olycksfall, med tanke på signalmannens placering. Alltså att Nisse stod på ett trappsteg och att vagnen saknade ljus- eller ljudsignal.

Dödsolyckan i Piteå skulle med ”hög grad av sannolikhet” inte ha skett om belysningen vid spåret inte varit trasig, samt om det hade funnits ljus- eller ljudsignaler, vägbom, tågvakt eller liknande, enligt åtalet. I efterhand har Smurfit Kappa säkrat upp plankorsningen med just detta.

Nu har Green Cargo ordnat blixtljus

Efter dödsolyckan i Piteå har Green Cargo också försett signalgivare med portabelt blixtljus, men varför det inte gjordes redan efter olyckan i Jordbro vill inte bolaget svara på förrän rättsprocessen är avslutad.
– Det är löjligt av ett statligt bolag att hålla på så här. Transparens borde de kunna ha, och respekt för att deras personal skadas och dör, säger åklagaren Christer B Jarlås.  

Green Cargo har däremot under rättegången i tingsrätten pekat på att det inte finns några krav på ljus-eller ljudsignal när det gäller sidospår – det är något som enbart gäller på allmänna järnvägar.

Sidospår är avsedda för tågrörelse och används för växling eller uppställning av vagnar. Inte för järnvägstrafik.

Trafikverket har inlett en utredning

Bolaget har också hävdat under rättegången att det kan bryta mot Trafikverkets regelverk om signalgivarna får använda blixtljus. En utredning om detta ska pågå på Trafikverket, sa bolagets advokat Cecilia Kindgren-Bengtsson i rätten. Men detta tycks inte stämma.

”Trafikverket är inte med i någon utredning kring Piteåhändelsen. Platsen ligger utanför de spår som Trafikverket trafikleder på och ansvarar för”, skriver Bengt Olsson, presschef, till Sekotidningen,

Bryter användning av portabelt blixtljus på sidospår mot Trafikverkets regelverk?

”Det är svårt att principiellt svara på det då man behöver bedöma utifrån hur det ser ut. För växlingsrörelser på annans anläggning går det att tillåta flera lösningar”, säger Bengt Olsson.