Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Utstationerings-direktivet

Syftet är att säkerställa att arbetstagare som tillfälligt arbetar i ett annat EU-land åtnjuter samma sociala skydd som inhemsk arbetskraft. Parlamentet har också lyckats få till en skrivning om huvudentreprenörsansvar, om än bara i ett led och inte i hela entreprenörskedjan. Nackdelar är att man inte gör något åt konsekvenserna av Laval-domen. Det går till exempel inte att kräva högre löner för utstationerad arbetskraft än minimilönen i kollektivavtalet.

31 mars 2014 12:48

Hur tycker ni att utstationeringsdirektivet fungerar? Ska man ha ett huvudentreprenörsansvar och i så fall i hur många led?

Vänsterpartiet:

I sin nuvarande form så har utstationeringsdirektivet skapat stora problem. I Sverige ser vi idag att flera ljusskygga bolag inom framförallt byggnads- och transportsektorn. De konkurrerar med mycket lågavlönad utländsk arbetskraft som inte törs protestera mot eländiga villkor, eftersom dessa företag också bryter mot grundläggande arbetsrättsliga principer och vägrar sina anställda fackliga rättigheter. Det är bra att medlemsländerna måste kontrollera om det verkligen handlar om en utstationering. Det är även bra att länderna nu får rätt att införa ett huvudentreprenörsansvar i alla led. Det nya direktivet löser dock inte andra problem kopplade till Lavaldomen och Lex Laval. Facken kommer tex fortfarande inte kunna vidta stridsåtgärder för att garantera svenska kollektivavtal och likabehandling på arbetsmarknaden.Därför behövs en nationell lagstiftning som reglerar huvudentreprenörernas ansvar för att de underentreprenörer och bemanningsföretag de anlitar betalar ut avtalsenliga löner och betalar in skatter, försäkringar och arbetsgivaravgifter. 

Socialdemokraterna:

Vi vill ha ett huvudentrepenörsansvar som täcker samtliga led. Vi vill också utvidga omfattningsområdet.

Miljöpartiet:

I översynen av utstationeringsdirektivet som parlamentet och rådet nyligen enades om är vi positiva till att det blir ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen. Vi vill att det ska finnas ett ansvar i hela kedjan. Vi anser inte att till Sverige utstationerade arbetstagare, särskilt när flera underentreprenörer bildar entreprenadkedjor, alltid erhåller intjänade löner m.m idag. Vi står fortsatt bakom det tillkännagivande i Riksdagen (2011/12:AU9, rskr. 2011/12:176) som gav Regeringen i uppdrag att säkerställa ändamålsenliga regler för uppdragsgivares/huvudentreprenörs ansvar i utstationeringssituationer i alla led.

Folkpartiet:

Det är viktigt att utstationerade i Sverige har rätt till de grundläggande villkor som följer av svenska lagar och kollektivavtal. Fackliga organisationer ska också kunna vidta stridsåtgärder mot företag som följer dessa. Men om företaget kan visa upp ett likvärdigt eller bättre avtal i sitt ursprungsland är det inte rimligt att stridsåtgärder vidtas endast för att avtalet inte är svenskt. Det nu aktuella tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet påverkar inte dessa grundläggande spelregler. EU-parlamentet och ministerrådet beslutade i februari att företag som använder utländsk arbetskraft via en utländsk underentreprenör måste se till att regler om bland annat säkerhet och kollektivavtal följs. Vi i Folkpartiet har varit skeptiska till en sådan lagstiftning då det är svårt att lägga ett sådant ansvar på företag som köper tjänster från andra. Inte minst skapas det en gränsdragningsproblematik för när ansvar ska kunna utkrävas och när så inte är fallet. Samtidigt måste det finnas någon typ var regelverk som hindrar företag som systematiskt friköper sig från ansvar genom att lägga ut arbeten på andra.

Centerpartiet:

Huvudentreprenörsavtalet är en fråga för arbetsmarknadens parter att föra en diskussion om och inget vi verkar för ska genomföras genom lagstiftning.

Moderaterna:

I överenskommelsen om genomförandedirektivet finns en skyldighet för medlemsstaterna att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggsektorn med. Vi är inte övertygade om att detta är det bästa sättet att komma åt eventuellt fusk i byggsektorn men har likväl ställt oss bakom förslaget. Överenskommelsen säger också att entreprenörsamsvaret kan ersättas av andra lika effektiva åtgärder vilket är bra för länder som Sverige där minimilön inte tillämpas.

Kristdemokraterna:

Ett huvudentreprenörsansvar där arbetsgivaren ska ta ansvar för hela sin leverantörskedja gör arbetsgivarrollen otydlig. Småföretag skulle behöva vänta på sin betalning för att deras beställare till fullo ska ha alla uppgifter av sin leverantörskedja. En väldigt belastande rapportering som både blir krånglig och dyr.

Piratpartiet:

Piratpartiet är fokuserat på att försvara det fria och öppna internet, för ett fritt och öppet samhälle. Det demokratiska samhället är på längre sikt en förutsättning för alla andra frågor, inklusive de arbetsrättsliga. Men vi har inte tagit ställning som parti i de flesta dagsaktuella arbetsrättsliga frågor, så därför röstar vi i EU-parlamentet med den grupp vi tillhör (den Gröna).

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Relaterade ämnen

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Så tycker partierna i EU-frågor

Sekotidningen har frågat de partier som i dag är representerade i EU-parlamentet hur de ser på ett antal frågor som har direkt inverkan på arbetstagare i Sverige. Här är deras svar i kortform. För att se hela svaret och få mer information klicka på länken i anslutning till respektive fråga. Läs mer

EU-valet

Varför ska man egentligen rösta i EU-valet?

Den 25 maj är det val till EU-parlamentet. EU påverkar allas vår vardag och vårt arbetsliv vare sig du bryr dig om valet eller inte. På följande sidor kan du läsa om aktuella arbetsmarknadsfrågor, parlamentarikersnack, hotet från extremhögern och mycket annat. Läs mer

Övrigt

Finns det några andra frågor ni driver som påverkar situationen för arbetstagare i Sverige? Läs mer

Upphandling och kollektivavtal

Syftet med det nya upphandlingsdirektivet är att skärpa och förtydliga reglerna för offentliga upphandlingar i medlemsländerna. Parlamentet har bland annat drivit igenom att större hänsyns ska tas till arbetsvillkor samt miljö- och socialt ansvar hos anbudsvinnaren, inte bara lägstapris. Man skriver in att det ska vara möjligt att kräva kollektivavtalsenliga villkor. Läs mer

Arbetsmiljö

Syftet med REfit-initiativet är att underlätta för små och medelstora företag genom att rensa bort vad man anser vara onödiga regler och förordningar. Problemet är att kommissionen tycker att arbetsmiljön är onödigt reglerad och man vill då släppa på kraven för företag med under 250 anställda, vilket omfattar cirka 90 procent av EU:s arbetstagare. Många kritiker påpekar att problem med arbetsmiljön är vanligare i små företag. Läs mer

Det sociala protokollet

Den svenska arbetarrörelsen kräver tillsammans med sina europeiska kolleger att ett socialt protokoll införs vid nästa fördragsändring i EU. Tanken är att den fria rörligheten inom EU inte ska kunna utnyttjas för att pressa löner eller arbetsvillkor. Ett socialt protokoll skulle innebära att de grundläggande fackliga rättigheterna inte underordnas EU:s ekonomiska friheter. Läs mer

Lex Laval

Laval-lagen, eller Lex Laval, stiftades efter att Laval-domen avkunnats i EU-domstolen. Den reglerar bland annat i vilka sammanhang svenska fackföreningar kan ta till stridsåtgärder mot företag med utstationerad arbetskraft. Till exempel är det inte tillåtet att kräva något över kollektivavtalets hårda kärna, det vill säga minimilön även om de verkliga lönerna i branschen är högre. Läs mer

Utstationerings-direktivet

Syftet är att säkerställa att arbetstagare som tillfälligt arbetar i ett annat EU-land åtnjuter samma sociala skydd som inhemsk arbetskraft. Parlamentet har också lyckats få till en skrivning om huvudentreprenörsansvar, om än bara i ett led och inte i hela entreprenörskedjan. Nackdelar är att man inte gör något åt konsekvenserna av Laval-domen. Det går till exempel inte att kräva högre löner för utstationerad arbetskraft än minimilönen i kollektivavtalet. Läs mer