I budgetförslaget skriver regeringen att ”samhällsekonomiska analyser” är viktiga. Därför blir det mer pengar till vägsektorn, både för investeringar och drift- och underhåll, än vad tidigare regeringen beslutat. Däremot minskar Vägverkets administration. Det totala väganslaget ökar från 16,9 miljarder till 17,8 miljarder kronor nästa år.
Regeringen vill också se mer samverkan mellan staten och de privata byggarna, så kallade PPP – lösningar. De innebär att privata intressen finansierar, bygger och driver en väg- eller järnvägssträcka. Ersättningen utgörs av trafikavgifter eller av pengar från staten. Arlandabanan är det enda exemplet i Sverige på en sådan modell.
Anslagen till Banverket höjs från 11 miljarder till 13,3 miljarder kronor, även här minskar anslagen till administrationen.
Regeringen vill tillsätta en förhandlingsman som ska finna en samlad trafiklösning för Stockholm, där Citybanan ingår. Denne ska bland annat se om det inte är mer samhällsekonomiskt effektivt med en ”ytspårslösning” än med en pendeltågstunnel. Banverket får fortsätta arbetet med miljöprövningar och järnvägsplan, men inte göra några längre åtaganden.
Rikstrafiken får drygt en miljard mindre för upphandling av olönsam trafik.
Regeringen skriver i budgeten att det långsiktiga målet bör vara en avreglerad persontrafikmarknad på järnväg, men utan att ange när eller på vilket sätt det ska ske. Kanske blir svaret en del av den nya ”framåtblickande transportpolitik” som regeringen ska börja arbeta med