Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Susanna Alakoski Foto: Rebecka Uhlin
Intervjun

Klassresan blir aldrig färdig

Debutromanen Svinalängorna blev en stor succé och Susanna Alakoski är glad över att hennes ämnen är efterfrågade. Men det har kostat på.

3 april 2014 13:09

Fakta

Susanna Alakoski

Född 16 maj 1962.

Yrke Författare.

Familj Make och tre barn.

Bor I parhus i Gustavsberg utanför Stockholm.

Aktuell med Fick fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2014.

Jag får ett infall av otålighet och ringer. Har vi gått om varandra, undrar jag. Klockan är tjugo över ett. I luren på andra sidan hörs ett förvånat: vi sa väl halv två?

Ingen fara svarar jag snabbt, det är så skönt här i solen. Några minuter senare kommer Susanna Alakoski till vår mötesplats, det magnifika Café Tornhuset i Gustavsbergs centrum. Vattnetligger spegelblankt. Det är vindstilla.

– Jag brukar aldrig anklagas för att komma för sent, säger hon. Jag är säker på att vi sa halv två.

Jag är lika säker på att vi sa klockan ett, tänker jag, men säger inget. Egentligen är det inte alls viktigt längre, jag ångrar telefonsamtalet och funderar över hur intervjun ska gå.

Susanna Alakoski debuterade som författare 2006 med romanen Svinalängorna, som handlar om flickan Leena som växer upp i en socialt och ekonomiskt utsatt sverigefinsk familj i Ystad på 1960-talet.

Namnlöst

Svinalängorna har blivit film och den fick det prestigefyllda Augustpriset.

– Det blev en chockerande start, från noll till hundra på en gång och så har det fortsatt, säger hon. Det är så fantastiskt att mina ämnen är efterfrågade.

Svinalängorna och den senare romanen Håpas du trifs bra i fengelset har då och då misstagits för att vara hundra procent självbiografiska. Att de skulle handla om Susannas eget liv.

Det gör den förstås på ett sätt, Susanna växte upp i Ystad och familjen hade sociala problem, men verkligheten var mycket värre än romanen. Som det var kunde hon inte skriva.

– Förresten gillar jag inte biografier, säger hon, möjligen med en släng till sig själv eftersom den senaste vuxenboken Oktober i Fattigsverige (2012) är just en biografi.

”Oktoberboken” är en essä i form av dagbok där Susanna Alakoski närmar sig sin egen historia genom egna och andras minnen. Och med stöd i socialvårdens och psykiatrins journalanteckningar om familjen Alakoski.

I boken berör hon även aktuella samhällsproblem, hon ser tiggarna som står på knä längs gatorna, hon följer väderprognoserna och tänker på hur kallt det måste vara för de hemlösa. Hon har svårt att sova, får ont i magen. Minnen tar över och hon läggs in på sjukhus.

Boken är ett starkt socialhistoriskt dokument och beskriver samtidigt hur Susanna Alakoskis författarskap tar form. Skrivarlinjen på Skurups folkhögskola, skoluppsatserna i skolan som fick högsta betyg.

Glad

Innan hon får sin första roman utgiven hinner hon utbilda sig till socionom, arbeta inom socialtjänsten och vara pressekreterare till Gudrun Schyman (under Vänsterpartitiden). Det blir en sjukskrivningsperiod som gör författarskapet möjligt. Äntligen får hon tid.

– Som andra kvinnliga arbetarförfattare debuterade jag sent, jag var 43 år. Det var så mycket annat som kom i vägen. Men författardrömmen har alltid varit stark hos mig, jag har alltid gjort berättelser av det jag fått höra. Jag älskar att berätta och att höra andras berättelser.

Susanna trodde länge att hon inte hade något att berätta och hon letade efter ämnen att skriva om och språk att skriva med. Hon läste allt – utom arbetarskildringar som kom för nära. Vad är det att skriva om, tyckte hon som 20-åring om Moa Martinsons böcker.

– I dag vet jag att jag bär på ett litterärt stoff som är intressant. Och jag har hittat mitt språk.

Stoffet är de sociala samhällsfrågorna, fattigdomen, social och ekonomisk utsatthet, våld, alkohol, droger, kön och etnicitet. Knappa villkor som leder till social sjukdom. Så vill hon att det ska beskrivas, det som utsatta människor drabbas av.

– Kan vi bli socialt sjuka på samma sätt som vi kan bli fysiskt sjuka? När vi blir fysiskt sjuka slår tanken om sjukvård till, när vi blir socialt sjuka bör tanken om social vård slå till på samma sätt.

– Vi kan inte byta en njure själva, vi kan komma i sociala livssituationer som kräver hjälp av samhället. Ta hemlöshet som exempel, bygger vi bostäder så löser vi frågan. Svårare än så behöver det inte vara. De flesta kan bo, om de bara får en möjlighet.

De senaste månaderna har Susanna Alakoski förärats tre litterära priser. Tidningen Vi:s litteraturpris, Moa Martinson-stipendiet och nu senast Fackföreningsrörelsens Ivar Lopris.

Priser som gett nästan 200 000 kronor att ”skriva för”.

Namnlöst

Telefonsamtalen om priserna kom med bara några veckors mellanrum och Susanna hade nästan svårt att ta in alla positiva omdömen.

Ändå var det något särskilt när hon fick ett telefonsamtal från Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg i slutet av 2013. När han berättade att hon valts ut till årets fackliga Ivar Lo-pristagare, kom tårarna. På prisutdelningen den 23 februari (Ivar Lo:s födelsedag) berättade hon, än en gång med tårar i ögonen, hur hon såg framför sig en så tydlig bild av en miljon blåställ som ställde sig på rad, med mössan i hand. De bugade.

Bland dem stod Susannas pappa Jorma Alakoski, svetsaren, svarvaren, grovarbetaren, metallaren, som för en gångs skullsåg stolt ut.

För första gången skulle han ha kunnat förstå vad dottern sysslade med.

– Arbetare, det visste han vad det var och han var medveten om sin livssituation. Att jag får ett pris av arbetarrörelsen, det hade han tyckt mycket om.

I sitt tacktal sa Susanna Alakoski också att så långt tillbaka hon kunnat leta har hennes familj varit arbetare.

Det är en central replik.

Den förklarar författarskapet och författarens personliga erfarenhet. I repliken ligger också en berättelse om klassresan. (Som hon för övrigt skrivit om i boken Tala om klass).

Klassresan som aldrig blir färdig, som pågår livet ut.

– När jag känner mig ensam längtar jag efter att komma tillbaka till mina barndomsvänner. Jag vill hänga med dem, trots att jag vet att våra liv skiljer sig för mycket åt i dag. Vi är ibland också främlingar för varandra.

Samma främlingskap som hon emellanåt känner i medelklassens sällskap. Hennes nya klass.

Det händer att människor ur medelklassen börjat svära när de får veta att hon kommer från arbetarklassen.

– Jävlar och fan, säger hon och härmar hur det kan låta.

Samtidigt, betonar hon, känner hon sig bekväm både på förlagsmiddagar och bland släkt och vänner i hemstaden. Hon blir ett språkrör mellan de två världarna och får räta ut frågetecken och slå hål på fördomar.

Susanna är den enda i sin ursprungsfamilj som studerat på universitet. Så som det är i många arbetarfamiljer. I själva verket är det bara några få procent av arbetarklassen unga som söker sig till högre utbildning.

Det innebär att sannolikheten för dessa ungdomar att möta någon med samma erfarenheter är minimal. Tiden på universitetet kan bli mycket ensam.

Det är just ensamheten som gör att Susanna Alakoski inte förespråkar att alla människor ska göra klassresan. Det behövs ingen universitetsutbildning för att vara intellektuell, framhåller hon.

– Det finns den kollektiva resan som hela befolkningen gjort. Den ingår vi alla i. Sen finns det den individuella resan, där man åker jojo, faktiskt och känslomässigt. Det kostar på.

Kanske priset Susanna fått betala är den ständiga smärtan i magen. Hon försöker hålla den i schack genom att äta bra och regelbundet.

Kaffe är näst intill förbjudet. I dag är ett undantag.

När kaffet är urdrucket och vi är klara med intervjun frågar hon om vår, min och fotograf Rebecka Uhlins, klassbakgrund. Hon ger råd, som god medmänniska och socialarbetare.

Telefonsamtalet för ett par timmar sedan är glömt.

 

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Postnord får 2,2 miljarder av ägarna

Postnord får 2,2 miljarder av ägarna

Danmark och Sverige har kommit överens om att ge det krisande Postnord ett tillskott på 2,2 miljarder svenska kronor. Den danska staten skjuter till 1,8 miljarder och Sverige står för resterande 400 miljoner. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höga halter av kvävedioxid i tunnelbanan

Det är tidvis höga halter av kvävedioxid och damm vid underhållsarbete i Stockholms tunnelbana. Det visar mätningar som Strukton Rail gjorde under våren 2017. Mätningarna skedde vid fyra olika arbetsmoment. Läs mer

Skärgårdsförhandlingarna har brutit samman

Förhandlingarna mellan Seko och Almega om ett nytt skärgårdsavtal har brutit samman. Enligt Seko har Almega sagt upp avtalet, vilket innebär att det blir avtalslöst tillstånd om sju dagar. Läs mer

Jobbar kvar för att det är kul

Jobbar kvar för att det är kul

Pelle Olsson är både kriminalvårdare och pensionär. Han tycker att han har fått det bästa av allt och rekommenderar andra samma sak. Men inte för att klamra sig fast vid jobbet. Läs mer

Lågavlönade får bättre betalt med nya avtalen

Årets avtalsrörelse skulle ge mer till dem som tjänar minst. En rundringning som Sekotidningen har gjort visar att många lokala löneförhandlingar har gett resultat, även om alla inte är helt nöjda. Läs mer

När jobbet leder till döden

När jobbet leder till döden

Hittills i år har 40 personer dött på jobbet. Här är en berättelse om hur det kan gå till. Om entreprenörskedjor, bristande kontroll och olyckliga omständigheter. Läs mer

”Jag gillar att vara utomhus”

”Jag gillar att vara utomhus”

Läs mer

Med orättvisorna i fokus

Med orättvisorna i fokus

Hennes drivkraft är kampen mot orättvisor. Och det är en fajt som Gabriella Lavecchia tagit i många olika roller inom arbetarrörelsen. Sedan i våras som vice förbundsordförande för Seko. Läs mer

Upphandling på slak lina

Upphandling på slak lina

Upphandlingar är ofta ett vågspel. Men en sak är säker, går det åt skogen drabbas inte de ytterst ansvariga, det är de anställda som råkar illa ut. Som nu på pendeltågen i Stockholm Läs mer

Billigare vara med i facket

Nu återinför socialdemokraterna skattereduktion för fackföreningsavgift, så det är bara att bli med i facket igen, skriver två socialdemokratiska riksdagsledamöter. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Ny postlag skippar brev över natten

Regeringen har presenterat ett förslag till ny postlag. Seko posten är positivt till stora delar av innehållet, men är besviket över att postboxar inte blir standard. Läs mer

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

– Titta så små byxorna är, säger tunneltvättare Madelene Berglund och lyfter upp en arbetsbyxa från bordet där ett av de större klädföretagen placerat sitt utbud. Läs mer

Seko och Fastighets går vidare med planerna på samgående

Planerna på att slå ihop de två förbunden har sedan en tid legat i malpåse i väntan på att avtalsrörelsen och kongresser ska vara avklarade. Nu har de tagit beslut om att tillsätta en utredning. Läs mer

Strid om gräns för kvartsdamm

Strid om gräns för kvartsdamm

Arbetsmiljöverket lade ett förslag om halverat gränsvärde för det farliga kvartsdammet. Medicinsk expertis och facket välkomnar förslaget medan arbetsgivarna tycker att det blir för dyrt. Nu är det inte säkert att det blir någon sänkning. Läs mer

”Dialog med facket är viktig”

”Dialog med facket är viktig”

Tomas Eneroth fick en rivstart på posten som infrastrukturminister sedan företrädaren, Anna Johansson, fick gå efter IT-skandalen på Transportstyrelsen. Till Sekotidningen säger han bland annat att han vill se än mer järnvägsunderhåll i statlig regi. Läs mer

Nytt avtal för anställda på Samhall

Efter konfliktvarsel och medlarbud har parterna kommit överens om ett nytt avtal för anställda på Samhall. Avtalet ger 7,1 procent i löneökningar under tre år och innehåller en låglönesatsning. Läs mer

Utredning kring Sekohärvan står still

Det rättsliga efterspelet till den så kallade Sekohärvan drar ut på tiden. Polisen har ingen utsedd utredare och fortfarande har inga förhör hållits med de inblandade. Läs mer

Försäkringar
Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Paketchauffören Tomas Dahl fick en stroke för tre år sedan. Genom Sekos sjukförsäkring fick han 50 000 kronor – pengar som var välkomna när han blev sjukskriven på heltid i tre månader. Läs mer

Förhandlingsdelegation

En grupp som utses av förbundsstyrelsen för att vara med under avtalsförhandlingarna.