Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Howard Sapers är ombudsman för intagna på federala fängelser i Kanada Foto: Karin Lindgren Strömbäck

”Frivård bättre än hårda straff”

– De senaste fem åren har de som redan hade det sämst fått ta de största smällarna och det märks i våra fängelser. Hårda straff fungerar inte avskräckande, vad allmänheten än tror. Behandling i frivården fungerar bäst, säger Ivan Zinger.

23 oktober 2013 08:48

Han är kanslichef och chefsjurist på The office of the correctional investigator i Kanada, en statlig ombudsman för fångar i de federala fängelserna, där dömda med mer än två års strafftid placeras.

Inga jämförelser i övrigt, men när det gäller hur hårdare straff och sämre möjligheter till behandling påverkat de intagna i fängelserna  är den statliga ombudsmannen och det kanadensiska facket överens.

DSC03501 2

Ivan Zinger är närmaste medarbetare till Howard Sapers, som är ombudsman för intagna på federala fängelser.

Fångombudsman, ja, men det är samtidigt en oberoende myndighet, understryker Howard Sapers, som tar emot i sitt vackra kontor på Queen street i Ottawa.

– Vi är inga advokater för fångarna, säger han. Vi gör självständiga utredningar, men utgår i de flesta fall från anmälningar från intagna, och det är deras villkor vi ska undersöka, säger han.

Dagen vi ses har kansliet offentliggjort en ny granskningsrapport som ger en skakande bild av hur kvinnliga fångar som skadar sig själva behandlas. Medierna står på kö, tv och radio väntar i trapphuset utanför under min intervju.

Rapporten visar bland annat att kvinnor med aboriginsk bakgrund – aboriginer är de kanadensiska ursprungsbefolkningarnas samlingsnamn – är överrepresenterade och att kvinnorna inte får rätt behandling i fängelserna. Istället flyttas de mot sin vilja mellan olika anstalter och sjukhus och spänns i vissa fall fast i sina sängar.

Howard Sapers lyfter särskilt fram hur svårt den aboriginska gruppen har det i fängelserna. Det har inte hänt så mycket positivt under hans tio år som ombudsman, trots att han och hans utredare gång på gång pekat på att situationen måste förbättras.

– Samhället tar större hänsyn idag, men det är som den sista måltiden på Titanic. Det spelar ingen roll om den var god när skeppet var på väg mot undergång, säger han.

Undersökningen om självskador bygger på ett tragiskt dödsfall för några år sedan och är ett exempel på insatser som ombudsmannen själv tar initiativ till. Och som, hoppas Howard Sapers, ska påverka beslutsfattarna.

– Vi kan bara lämna rekommendationer, säger han.

De flesta undersökningar som kansliet gör utgår dock från anmälningar från enskilda intagna eller deras familjer. Det finns flera sätt att kontakta ombudsmannen på, bland annat en gratis telefonlinje där fyra personer svarar.

Ofta handlar anmälningarna om bristande sjukvård, om isolering och samarbetsproblem med personal. Ombudsmannen prioriterar dessa frågor liksom tillgång till psykiatrisk vård, insatser som förebygger dödsfall, aboriginernas situation och inte minst nedskärningarna i programverksamheten.

Ivan Zinger tycker att bristerna visar på stora klyftor i det kanadensiska samhället och citerar Nelson Mandela som har sagt att ingen känner ett land innan han eller hon besökt dess fängelser, och att ett land ska dömas efter hur det behandlar de mest utsatta.

Hårda ord, kan tyckas, men Ivan Zinger använder färsk statistik för att illustrera vad han menar. På punkt efter punkt har det blivit sämre de senaste fem åren:

Antalet fängslade har ökat med 10 procent,andelen fångar som bor två personer i en cell gjord för en (double-bunking) har ökat med 35 procent, tvångsmedel mot intagna har ökat med 20 procent, antalet fångar som skadar sig själva har fördubblats, antalet villkorligt frigivna har minskat med 20 procent och så vidare.

Var tredje intagen behöver psykiatrisk eller psykologisk behandling, tre av fyra har eller har haft missbruksproblem.

– Svaret på det är att dra ner kraftigt på behandlingsprogrammen. Kriminalvården har beslutat att ta bort en tredjedel av tiden för behandling i fängelserna, säger Ivan Zinger.

Howard Sapers är inte fullt så tuff i sin beskrivning av läget. Möjligen med undantag för hur aboriginer behandlas. Han tycker sig se en del förbättringar, som bättre utbildning för personalen. Samtidigt är kulturen på arbetsplatserna, trots bättre utbildning, ett av de största problemen.

– Det är lätt att arbetet blir till rutin. Och att personal lägger för stor vikt vid säkerheten. Vi hade ett fängelse där personalen stoppade arbetet för att de intagna fick fläskkotletter med ben, benen kunde användas som vapen ansåg personalen.

– Stoppet hävdes. Det slutade med att personalen plockade upp alla ben ur soporna.

Det finns facklig kritik mot ombudsmannens rapporter, som ibland anses sakna förståelse för personalens situation. Howard Sapers säger att personalen har sina egna kanaler och att de fungerar bra.

Len Bush, ombudsman på kriminalvårdsfacket Nupge, tycker trots kritik att Howard Sapers är ovärderlig för personalen.

– Jag är rädd att han inte ska få fortsätta sitt arbete, eftersom han är obekväm för regeringen, säger Len Bush.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Rättelse om Postnordartikel

Fel version av artikeln ”Seko postens kupp mot danska facket” är publicerad i senaste numret av Sekotidningen och innehåller felaktiga citat. Det beror på att reportern missuppfattade Seko postens ordförande Johan Lindholm, vilket vi ber om ursäkt för. Den korrekta versionen av texten finns att läsa här https://sekotidningen.se/artikel/spelet-om-postnord/ Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höjd pensionsålder

De sex partierna i pensionsgruppen har slutit en överenskommelse om att förändra pensionssystemet. Lägstaåldern för pensionsuttag höjs från 61 till 64 år, rätten att jobba kvar höjs från 67 till 69 år och skyddet för de fattigaste pensionärerna stärks. Läs mer

Metoo-upprop inom Kriminalvården

Över 1000 anställda och tidigare anställda inom Kriminalvården har skrivit under uppropet #virivermurarna mot sexuella trakasserier och kränkningar på jobbet. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Tågkompaniet ska köra Krösatågen

Nu är det klart att Krösatågen tas över av Tågkompaniet från och med december 2018 och nio år framåt. Båda affärerna, nord och syd, ingår i upphandlingen. Idag är det Transdev som kör trafiken. Läs mer

Först på plats efter olyckan

Först på plats efter olyckan

Att se en svårt skadad, kanske avliden, människa påverkar alla. -Vi är inga hårda typer utan känslor, säger Anders, som är en av Trafikverkets olycksplatsansvariga. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Han ger de asylsökande en röst

Han ger de asylsökande en röst

Viktor Bankes mobil ringer i det närmaste oavbrutet, sms trillar in, han svarar ett par tre gånger. ”Det kan vara dagis”, säger han ursäktande. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Mutanklagelser mot Trafikverket

Mutanklagelser mot Trafikverket

”Vi ska vända på alla stenar.” Det var löftet från Trafikverket när Sekotidningen i april skrev om den muthärva som Kalla fakta på TV4 fortsatt att granska. Läs mer

Samtal på liv och död

Samtal på liv och död

Lotta Andersson har varit med länge, medan Johan Ridell är ganska ny på jobbet som operatör på Polisens kontaktcenter i Malmö. De har mycket gemensamt och förenas i sin kärlek till de som ringer 114 14. Läs mer

Seko tappar inte längre medlemmar

-Seko tappar inte längre medlemmar. Antalet aktiva medlemmar är strax under 74 000 och har legat stilla sedan april i år. Läs mer

Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt

Vinden tycks ha vänt för den svenska handelsflottan.  Tre rederier har beslutat att låta sammanlagt åtta fartyg gå under svensk flagg. Läs mer

Externt företag vill ta över SJ:s kundtjänst

SJ kan låta ett externt företag ta över verksamheten vid servicecentret i Ånge. SJ har ett 100-tal anställda i Ånge, som nu är oroliga för avtalsdumpning. Men enligt SJ kan det vara ett sätt att rädda jobben. Läs mer

Sänkt avgift i Sekos a-kassa

Avgiften till Sekos a-kassa sänks med 15 kronor den 1 januari 2018, under förutsättning att beslutet godkänns av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Läs mer

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Trots höjningen av a-kassetaket för två år sedan är många arbetslösa fortfarande underförsäkrade. Åtta av tio av arbetslösa Sekoiter får mindre än 80 procent. För hela arbetsmarknaden är det sju av tio. Läs mer

ROBOTISERING
Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Kommer robotarna att ta över jobben? Forskare, politiker, fack och arbetsgivare är överens om att vi står inför en helt ny arbetsmarknad. Sekotidningen har bland annat pratat med konduktören Niclas som blev ersatt av en stolpe och arbetsmarknadsministern som "leker med tanken" att a-kassan kan användas till kompetensutveckling även om man inte är arbetslös. Läs mer

Löneform

I huvudsak finns det två löneformer: fast tidlön, oftast månadslön, och rörlig lön, som beror på prestation och resultat. Ackord är en typ av rörlig lön. Man kan också komma överens om en kombination av fast tidlön och rörlig lön, så kallad premielön.