Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Björn Lind går i pension efter nästan 40 år i fackets tjänst. Foto: Pernille Tofte
Intervjun

”Det ska vara högt i tak i facket”

Världen har blivit Björn Linds arbetsfält under de nästan 40 år som han jobbat fackligt på heltid. Nu går ”brother Björn” i pension.

12 juni 2015 20:42

Fakta

Björn Lind

Född 1950.
Yrke Ombudsman Seko.
Familj Två vuxna barn.
Bor I lägenhet i Stockholm.
Fritid Gillar att vara i husvagnen i Öregrund.

En mer populär person får man leta efter. När Björn Lind kliver ut från flygplatsbyggnaden i Nepals huvudstad Katmandu hösten 2012 möts han av stora famnen, blommor och många leenden.

Vi andra är självklart också välkomna, men det är Björn som är i centrum. Det är honom våra värdar väntat på. Den lugna, trygga ”brother Björn”. Som samtalar med de nepalesiska lokala fackliga företrädarna. Som varit på besök i Katmandu tidigare för att följa Sekos lokala utvecklingsprojekt och som personifierar gedigen facklig erfarenhet och kunskap.

Något som efterfrågas på den internationella fackliga arenan.

 

När vi just träffats på Sekos förbundskontor i mitten av april i år, för att göra den sista delen av intervjun, kommer nyheten om den stora jordbävningen i Nepal. Tusentals människor är drabbade och Björn Lind gör allt för att komma i kontakt med kamraterna i Katmandu.

– Det är djupt tragiskt det som hänt, säger han. Vad kan man mer säga. Det visar sig att alla har överlevt.
Veckorna efter katastrofen har de fackliga organisationerna i Nepal samlats inom UNI Liaison Council för att ta del i hjälparbetet.

Mat distribueras och en internationell fond har startats för att samla in pengar. Länk finns på Sekos hemsida.

– Det handlar om praktisk solidaritet, säger Björn.

Björn Lind har arbetat fackligt på heltid sedan 1976. Till Sekos förbundskontor kom han 1988. Han började sin yrkesbana – och sitt fackliga engagemang – som tekniker på Televerket i slutet av 1960-talet.

I juni går han i pension. Samtidigt lämnar han sin tjänst på Telia, efter 48 tjänsteår. De senaste 27 som tjänstledig.

– Min sista tjänstetitel på Televerket var metodtekniker, säger han, men det har jag aldrig arbetat som.

Istället har det blivit en imponerande facklig karriär. Det började på Tele-ettan i Stockholm. Då hette facket Svenska Teleförbundet. 1970 gick förbundet in i dåvarande Statsanställdas förbund, SF. Och 1995 bildades så Seko, av SF och Svenska Sjöfolksförbundet.

Inte så konstigt att Björn Lind är en facklig uppslagsbok, rik på fakta förstås, men också på berättelser om människor han mött. På båda sidor av förhandlingsbordet.

– Cheferna på Televerket var ofta talbara, ville hitta lösningar och kände personalen. På den fackliga sidan var det mängder av kompetenta kolleger. Tillsammans fick vi till många fina överenskommelser, säger han.

Efter 30 år som bland annat avdelningsordförande, förhandlare och ombudsman blev Björn i slutet av 1990-talet branschansvarig för telekom. Därigenom fick han möjlighet att delta i olika EU-fackliga biståndsprojekt.
Han blev medbjuden av Sekos internationella sekreterare att träffa ryska fackföreningar och på den vägen är det.
Världen har blivit hans arbetsfält. Ryssland, Moldavien, Georgien, Malawi och Nepal.

Resan till Nepal för snart tre år sedan var
en av många uppföljningar på projekt som Seko driver i bland annat telekombranschen. Målet med projektet i Katmandu är att stödja personalen på Teliaägda Ncell när de bygger upp en fackklubb på företaget. Klubben finns på plats sedan flera år och fungerar bra.

Hösten 2012 förberedde klubben förhandling om ett nytt kollektivavtal och ville ha tips och inspiration från Sverige. Och visst blev samtalen inspirerande och ömsesidiga. Den svenska delegationen och de nepalesiska fackliga företrädarna kunde lära av varandra.

– Jag tycker att det är så fantastiskt att möta dessa unga, ambitiösa, målmedvetna fackliga kamrater, säger Björn. Det finns en framtidstro, både i Nepal och i många andra länder där ungdomar, både män och kvinnor, stiger fram som ledare.

Det fackliga bistånds- och samarbetet bygger på en idé om hjälp till självhjälp. Inga pekpinnar får förekomma. De svenska fackföreningarna berättar om den svenska modellen och utbildar om demokratins möjligheter.
De lokala facken gör sedan sina egna vägval.

– Demokrati är grundbulten i det fackliga arbetet, anser jag. Det handlar om kompromissvilja, att ge många en röst, att hitta lösningar. Fackligt arbete är en enda lång lektion i att utöva demokrati, säger Björn.

 

Han gillar alla sina projekt, men kanske hjärtat slår lite extra för de ryska fackförbunden, som sedan murens fall haft det tufft. I början av 90-talet försökte amerikanerna införa sin modell, där facket i princip skulle slås sönder. Samtidigt fanns kommunismen kvar i människors huvuden, säger Björn.

Samarbetet med Sverige kom med något nytt och annorlunda, men inte okontroversiellt.

Det senare visade sig mycket tydligt under ett seminarium där Björn Lind berättade om den svenska modellen och välfärdsstaten.

– Det var i stort sett bara kvinnor där och när jag var klar reste sig en man upp (som var facklig och lokalpolitiker) och sa: den där typen ljuger, det går inte att ha allt det han pratar om – daghem, frihet, jämställdhet – i en marknadsekonomi.

– Då reste sig damerna upp och skällde ut mannen. De talade utifrån sin erfarenhet. Det var de som måste köpa den dyra medicinen till barnen, betala doktorn och så vidare. Mitt föredrag gav dem ett alternativ.

bjorn li

Björn är stolt över den svenska modellen och berättar gärna om den utan att för den skull tycka att det man gör i andra länder är dåligt. Tvärtom understryker han att svenskar har mycket att lära, att vi inte ska slå oss för bröstet och tro att vi alltid vet bäst.
Samtidigt är den svenska fackföreningsrörelsen framgångsrik i internationell jämförelse. Facken har ett unikt inflytande genom kollektivavtalen. Med lagstiftningen i ryggen och rätten till information och samverkan har
facket fått en stark ställning.

Alla som någon gång suttit och fikat med Björn vid runda bordet på Sekos gamla kontor på Barnhusgatan vet att han har mycket att berätta och att han gärna för fram sina synpunkter med sitt stoiska lugn.
Många diskussioner har uppstått kring något Björn sagt. Argument för och emot har Argument för och emot har farit över bordet, allt medan upphovsmannen lyssnat med stort intresse.

För så ska det vara, tycker Björn. Människor  ska få lufta sina känslor och prata ut. Det ska vara högt i tak. En bra facklig företrädare ska lyssna och vara beredd att rucka på sina principer. Den som tror för starkt på saken kommer sällan till något resultat.
Det är där demokratin kommer in i bilden.

– Vi ska vara konstruktiva, inte ha konfrontation för konfrontationens egen skull. Men ibland är det förstås nödvändigt att ta strid.

Nästan ett helt vuxenliv i fackets tjänst ger mycket att blicka tillbaka på. Han konstaterar sammanfattningsvis att det, trots omvälvande förändringar, gick ganska bra för Televerkets personal.

– Jag är full av beundran för de fackliga kamrater som varit med om omställningen av telekombranschen. De har gjort ett bra jobb, i ständig uppförsbacke. Att gå från ett företag där man aldrig sagt upp någon på grund av arbetsbrist, till ett företag där uppsägningarna avlöser varandra har varit en stor facklig utmaning, säger han.

Den största förändringen är måhända att branschen idag styrs av marknadsekonomer, tidigare bestämde ingenjörerna utvecklingen. Personalens ställning försvagades.

– Vi gjorde även en del fackliga misstag på vägen. När Televerket bildade dotterbolag borde vi förhandlat om det statliga avtal som gav mycket inflytande till lokala parter. Vi fortfarande kämpar med.

En viktig händelse under Björn Linds fackliga tid var när uppdelningen mellan arbetare och tjänstemän upphörde inom staten. Det utgick ett dekret från kommunikationsminister Olof Palme att alla anställda skulle vara tjänstemän och ha samma villkor.

– Dittills hade arbetare åkt andra klass på tåget och bott på vandrarhem under tjänsteresorna. Nu skulle alla bo på hotell och sitta i första klass. Som tjänstemännen alltid gjort.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Rättelse om Postnordartikel

Fel version av artikeln ”Seko postens kupp mot danska facket” är publicerad i senaste numret av Sekotidningen och innehåller felaktiga citat. Det beror på att reportern missuppfattade Seko postens ordförande Johan Lindholm, vilket vi ber om ursäkt för. Den korrekta versionen av texten finns att läsa här https://sekotidningen.se/artikel/spelet-om-postnord/ Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höjd pensionsålder

De sex partierna i pensionsgruppen har slutit en överenskommelse om att förändra pensionssystemet. Lägstaåldern för pensionsuttag höjs från 61 till 64 år, rätten att jobba kvar höjs från 67 till 69 år och skyddet för de fattigaste pensionärerna stärks. Läs mer

Metoo-upprop inom Kriminalvården

Över 1000 anställda och tidigare anställda inom Kriminalvården har skrivit under uppropet #virivermurarna mot sexuella trakasserier och kränkningar på jobbet. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Tågkompaniet ska köra Krösatågen

Nu är det klart att Krösatågen tas över av Tågkompaniet från och med december 2018 och nio år framåt. Båda affärerna, nord och syd, ingår i upphandlingen. Idag är det Transdev som kör trafiken. Läs mer

Först på plats efter olyckan

Först på plats efter olyckan

Att se en svårt skadad, kanske avliden, människa påverkar alla. -Vi är inga hårda typer utan känslor, säger Anders, som är en av Trafikverkets olycksplatsansvariga. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Han ger de asylsökande en röst

Han ger de asylsökande en röst

Viktor Bankes mobil ringer i det närmaste oavbrutet, sms trillar in, han svarar ett par tre gånger. ”Det kan vara dagis”, säger han ursäktande. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Mutanklagelser mot Trafikverket

Mutanklagelser mot Trafikverket

”Vi ska vända på alla stenar.” Det var löftet från Trafikverket när Sekotidningen i april skrev om den muthärva som Kalla fakta på TV4 fortsatt att granska. Läs mer

Samtal på liv och död

Samtal på liv och död

Lotta Andersson har varit med länge, medan Johan Ridell är ganska ny på jobbet som operatör på Polisens kontaktcenter i Malmö. De har mycket gemensamt och förenas i sin kärlek till de som ringer 114 14. Läs mer

Seko tappar inte längre medlemmar

-Seko tappar inte längre medlemmar. Antalet aktiva medlemmar är strax under 74 000 och har legat stilla sedan april i år. Läs mer

Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt

Vinden tycks ha vänt för den svenska handelsflottan.  Tre rederier har beslutat att låta sammanlagt åtta fartyg gå under svensk flagg. Läs mer

Externt företag vill ta över SJ:s kundtjänst

SJ kan låta ett externt företag ta över verksamheten vid servicecentret i Ånge. SJ har ett 100-tal anställda i Ånge, som nu är oroliga för avtalsdumpning. Men enligt SJ kan det vara ett sätt att rädda jobben. Läs mer

Sänkt avgift i Sekos a-kassa

Avgiften till Sekos a-kassa sänks med 15 kronor den 1 januari 2018, under förutsättning att beslutet godkänns av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Läs mer

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Trots höjningen av a-kassetaket för två år sedan är många arbetslösa fortfarande underförsäkrade. Åtta av tio av arbetslösa Sekoiter får mindre än 80 procent. För hela arbetsmarknaden är det sju av tio. Läs mer

ROBOTISERING
Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Kommer robotarna att ta över jobben? Forskare, politiker, fack och arbetsgivare är överens om att vi står inför en helt ny arbetsmarknad. Sekotidningen har bland annat pratat med konduktören Niclas som blev ersatt av en stolpe och arbetsmarknadsministern som "leker med tanken" att a-kassan kan användas till kompetensutveckling även om man inte är arbetslös. Läs mer

Nollavtal

Ett kollektivavtal utan centralt överenskomna löneökningar.