Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Björn Lind går i pension efter nästan 40 år i fackets tjänst. Foto: Pernille Tofte
Intervjun

”Det ska vara högt i tak i facket”

Världen har blivit Björn Linds arbetsfält under de nästan 40 år som han jobbat fackligt på heltid. Nu går ”brother Björn” i pension.

12 juni 2015 20:42

Fakta

Björn Lind

Född 1950.
Yrke Ombudsman Seko.
Familj Två vuxna barn.
Bor I lägenhet i Stockholm.
Fritid Gillar att vara i husvagnen i Öregrund.

En mer populär person får man leta efter. När Björn Lind kliver ut från flygplatsbyggnaden i Nepals huvudstad Katmandu hösten 2012 möts han av stora famnen, blommor och många leenden.

Vi andra är självklart också välkomna, men det är Björn som är i centrum. Det är honom våra värdar väntat på. Den lugna, trygga ”brother Björn”. Som samtalar med de nepalesiska lokala fackliga företrädarna. Som varit på besök i Katmandu tidigare för att följa Sekos lokala utvecklingsprojekt och som personifierar gedigen facklig erfarenhet och kunskap.

Något som efterfrågas på den internationella fackliga arenan.

 

När vi just träffats på Sekos förbundskontor i mitten av april i år, för att göra den sista delen av intervjun, kommer nyheten om den stora jordbävningen i Nepal. Tusentals människor är drabbade och Björn Lind gör allt för att komma i kontakt med kamraterna i Katmandu.

– Det är djupt tragiskt det som hänt, säger han. Vad kan man mer säga. Det visar sig att alla har överlevt.
Veckorna efter katastrofen har de fackliga organisationerna i Nepal samlats inom UNI Liaison Council för att ta del i hjälparbetet.

Mat distribueras och en internationell fond har startats för att samla in pengar. Länk finns på Sekos hemsida.

– Det handlar om praktisk solidaritet, säger Björn.

Björn Lind har arbetat fackligt på heltid sedan 1976. Till Sekos förbundskontor kom han 1988. Han började sin yrkesbana – och sitt fackliga engagemang – som tekniker på Televerket i slutet av 1960-talet.

I juni går han i pension. Samtidigt lämnar han sin tjänst på Telia, efter 48 tjänsteår. De senaste 27 som tjänstledig.

– Min sista tjänstetitel på Televerket var metodtekniker, säger han, men det har jag aldrig arbetat som.

Istället har det blivit en imponerande facklig karriär. Det började på Tele-ettan i Stockholm. Då hette facket Svenska Teleförbundet. 1970 gick förbundet in i dåvarande Statsanställdas förbund, SF. Och 1995 bildades så Seko, av SF och Svenska Sjöfolksförbundet.

Inte så konstigt att Björn Lind är en facklig uppslagsbok, rik på fakta förstås, men också på berättelser om människor han mött. På båda sidor av förhandlingsbordet.

– Cheferna på Televerket var ofta talbara, ville hitta lösningar och kände personalen. På den fackliga sidan var det mängder av kompetenta kolleger. Tillsammans fick vi till många fina överenskommelser, säger han.

Efter 30 år som bland annat avdelningsordförande, förhandlare och ombudsman blev Björn i slutet av 1990-talet branschansvarig för telekom. Därigenom fick han möjlighet att delta i olika EU-fackliga biståndsprojekt.
Han blev medbjuden av Sekos internationella sekreterare att träffa ryska fackföreningar och på den vägen är det.
Världen har blivit hans arbetsfält. Ryssland, Moldavien, Georgien, Malawi och Nepal.

Resan till Nepal för snart tre år sedan var
en av många uppföljningar på projekt som Seko driver i bland annat telekombranschen. Målet med projektet i Katmandu är att stödja personalen på Teliaägda Ncell när de bygger upp en fackklubb på företaget. Klubben finns på plats sedan flera år och fungerar bra.

Hösten 2012 förberedde klubben förhandling om ett nytt kollektivavtal och ville ha tips och inspiration från Sverige. Och visst blev samtalen inspirerande och ömsesidiga. Den svenska delegationen och de nepalesiska fackliga företrädarna kunde lära av varandra.

– Jag tycker att det är så fantastiskt att möta dessa unga, ambitiösa, målmedvetna fackliga kamrater, säger Björn. Det finns en framtidstro, både i Nepal och i många andra länder där ungdomar, både män och kvinnor, stiger fram som ledare.

Det fackliga bistånds- och samarbetet bygger på en idé om hjälp till självhjälp. Inga pekpinnar får förekomma. De svenska fackföreningarna berättar om den svenska modellen och utbildar om demokratins möjligheter.
De lokala facken gör sedan sina egna vägval.

– Demokrati är grundbulten i det fackliga arbetet, anser jag. Det handlar om kompromissvilja, att ge många en röst, att hitta lösningar. Fackligt arbete är en enda lång lektion i att utöva demokrati, säger Björn.

 

Han gillar alla sina projekt, men kanske hjärtat slår lite extra för de ryska fackförbunden, som sedan murens fall haft det tufft. I början av 90-talet försökte amerikanerna införa sin modell, där facket i princip skulle slås sönder. Samtidigt fanns kommunismen kvar i människors huvuden, säger Björn.

Samarbetet med Sverige kom med något nytt och annorlunda, men inte okontroversiellt.

Det senare visade sig mycket tydligt under ett seminarium där Björn Lind berättade om den svenska modellen och välfärdsstaten.

– Det var i stort sett bara kvinnor där och när jag var klar reste sig en man upp (som var facklig och lokalpolitiker) och sa: den där typen ljuger, det går inte att ha allt det han pratar om – daghem, frihet, jämställdhet – i en marknadsekonomi.

– Då reste sig damerna upp och skällde ut mannen. De talade utifrån sin erfarenhet. Det var de som måste köpa den dyra medicinen till barnen, betala doktorn och så vidare. Mitt föredrag gav dem ett alternativ.

bjorn li

Björn är stolt över den svenska modellen och berättar gärna om den utan att för den skull tycka att det man gör i andra länder är dåligt. Tvärtom understryker han att svenskar har mycket att lära, att vi inte ska slå oss för bröstet och tro att vi alltid vet bäst.
Samtidigt är den svenska fackföreningsrörelsen framgångsrik i internationell jämförelse. Facken har ett unikt inflytande genom kollektivavtalen. Med lagstiftningen i ryggen och rätten till information och samverkan har
facket fått en stark ställning.

Alla som någon gång suttit och fikat med Björn vid runda bordet på Sekos gamla kontor på Barnhusgatan vet att han har mycket att berätta och att han gärna för fram sina synpunkter med sitt stoiska lugn.
Många diskussioner har uppstått kring något Björn sagt. Argument för och emot har Argument för och emot har farit över bordet, allt medan upphovsmannen lyssnat med stort intresse.

För så ska det vara, tycker Björn. Människor  ska få lufta sina känslor och prata ut. Det ska vara högt i tak. En bra facklig företrädare ska lyssna och vara beredd att rucka på sina principer. Den som tror för starkt på saken kommer sällan till något resultat.
Det är där demokratin kommer in i bilden.

– Vi ska vara konstruktiva, inte ha konfrontation för konfrontationens egen skull. Men ibland är det förstås nödvändigt att ta strid.

Nästan ett helt vuxenliv i fackets tjänst ger mycket att blicka tillbaka på. Han konstaterar sammanfattningsvis att det, trots omvälvande förändringar, gick ganska bra för Televerkets personal.

– Jag är full av beundran för de fackliga kamrater som varit med om omställningen av telekombranschen. De har gjort ett bra jobb, i ständig uppförsbacke. Att gå från ett företag där man aldrig sagt upp någon på grund av arbetsbrist, till ett företag där uppsägningarna avlöser varandra har varit en stor facklig utmaning, säger han.

Den största förändringen är måhända att branschen idag styrs av marknadsekonomer, tidigare bestämde ingenjörerna utvecklingen. Personalens ställning försvagades.

– Vi gjorde även en del fackliga misstag på vägen. När Televerket bildade dotterbolag borde vi förhandlat om det statliga avtal som gav mycket inflytande till lokala parter. Vi fortfarande kämpar med.

En viktig händelse under Björn Linds fackliga tid var när uppdelningen mellan arbetare och tjänstemän upphörde inom staten. Det utgick ett dekret från kommunikationsminister Olof Palme att alla anställda skulle vara tjänstemän och ha samma villkor.

– Dittills hade arbetare åkt andra klass på tåget och bott på vandrarhem under tjänsteresorna. Nu skulle alla bo på hotell och sitta i första klass. Som tjänstemännen alltid gjort.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Förvaltningsrätten: Bring citymail ska se till att brevbärare kan gå på toaletten

Förvaltningsrätten: Bring citymail ska se till att brevbärare kan gå på toaletten

Bring citymail ska se till att brevbärarna kan äta under tillfredsställande förhållanden, tillbringa pauser på lämplig plats och säkerställa att det finns tillräckligt många toaletter med låsbar dörr. Läs mer

Personalen får betala priset för avreglerad elmarknad

Personalen får betala priset för avreglerad elmarknad

Det har gått 20 år sedan elmarknaden avreglerades. Nu är det hög tid för en utvärdering och att regeringen säkrar att det finns tillräckligt med personal och kompetens i branschen. Läs mer

Friad för dödsolycka

Friad för dödsolycka

Göta hovrätt friar samtliga åtalade för dödsolyckan på Åsbro kursgård 2014. Det blir heller ingen företagsbot för kursgården. Läs mer

Slavlöner på fartyg

Dubbla kontrakt är vanligt för anställda ombord på bekvämlighetsflaggade fartyg. Ett officiellt som följer internationella avtal och ett hemligt där lönerna är orimligt låga, uppger tidningen Arbetet. Något Sekotidningen tidigare skrivit om. Läs mer

”Erfarenhet borde synas på lönen”

”Erfarenhet borde synas på lönen”

– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

Snöröjningen på järnvägen i norra Sverige är sämre i år än tidigare. Det anser Green cargo som noterat att antalet incidenter med mindre urspårningar ökat. Trafikverket medger att snöröjningen brustit. Läs mer

Harly håller koll på entreprenörerna

Harly håller koll på entreprenörerna

I januari förra året fick Trafikverket ett regeringsuppdrag att sköta leveransuppföljningen av järnvägsunderhållet i egen regi. Redan i september var Harly Nielsen ute för att hålla koll på att entreprenörerna gör det de ska. Läs mer

”Ingen dag är den andra lik”

”Ingen dag är den andra lik”

Freddie Åfeldt är transportledare på Hector rail och han gillar såväl jobbet som kollegerna. Läs mer

Raka spåret in i politiken

Raka spåret in i politiken

Lina el Yafi hamnade i hetluften när hon som klubbordförande drev kampanj för de uppsagda konduktörerna på tvärbanan. Nu gör hon politisk raketkarriär och kommer av allt att döma bli landstingspolitiker efter valet. Läs mer

Himmel eller helvete

Himmel eller helvete

Det är ingen mening att slå sönder maskinerna, bättre att slåss för en rättvis fördelning av vinsterna som robotar och automatisering ger. Och kanske få en kortare arbetstid. Läs mer

Billigare fackföreningsavgift bra för tryggheten

Den svenska modellen bygger på att löntagare är med i facket. Våra fackförbund ser till att löne- och avtalsvillkor följs och att nödvändiga försäkringar finns, inte minst avtals- och tjänstepension. Därför går vi socialdemokrater nu fram med förslag om att det ska bli billigare att vara med i facket. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Svårare för fifflande entreprenörer

Svårare för fifflande entreprenörer

Idag presenterade regeringen ett förslag om entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. Detta för att skydda de anställdas löner och stoppa osund konkurrens. Läs mer

ny på arbetsmarknaden
Maskinföraren Ghalia bryter normen

Maskinföraren Ghalia bryter normen

Ghalia Alhindi flydde från Syrien till Sverige för drygt två år sedan. Bland det första hon gjorde här var att lära sig cykla, sedan tog hon körkort och nu går hon en maskinförarutbildning. – Sen blir det lastbil och till slut flygplan, säger hon halvt på skämt, halvt på allvar. Läs mer

6F i bråk med Jan Björklund

6F i bråk med Jan Björklund

Efter att Liberalernas partiledare Jan Björklund uttalat sig om ”de militanta LO-förbunden i 6F” i tidningen Arbetet kontrar nu 6F med att kalla Björklund politikens främsta huligan. Läs mer

Språkförbistring kan ligga bakom dödsolycka

De två estniska montörer som omkom vid ett kraftledningsarbete i Dalarna hösten 2016 kunde inte svenska och det kan ha bidragit till att de gjorde misstag. Läs mer

Seko: ”Omplacering av fackligt ombud en bestraffning”

Kriminalvården vill omplacera en facklig förtroendevald på anstalten Ljustadalen efter påståenden om kränkande särbehandling. Läs mer

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Vägarbetaren Timmy Edström slog en asfaltraka genom vindrutan på en bil när föraren vägrade dra ner farten. Nu har han dömts till böter och skadestånd, men han får starkt stöd och pengar från kolleger och allmänhet. Läs mer

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Vissa medarbetare i Kriminalvården arbetar väldigt mycket övertid. Den är frivillig och ger i de flesta fall betydande extrainkomster. Vilket i sin tur gör det svårt för skyddsombud och fack att se till att avtal följs. Läs mer

Offentliganställdas förhandlingsråd /OFR

är en samarbetsorganisation för fackföreningar i den offentliga sektorn; kommuner, landsting och staten. De har 15 medlemsförbund, dock inget LO-förbund.
OFR består av tre statliga områden; statstjänstemän, S, poliser, P, och officerare, O. Inom OFR/S,P,O finns ST, Polisförbundet, Officersförbundet, Försvarsförbundet, Lärarförbundet, Tull-Kust, Ledarna, Vårdförbundet och Svenska folkhögsskolans lärarförbund.