Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Estonias bogvisir bärgas två månader efter katastrofen Foto: Jaako Avikainen/Lehtikuva/TT
Nyhet

20 år efter Estonia

För 20 år sedan sjönk Estonia med 989 personer ombord. Endast 137 kunde räddas. Katastrofen har påverkat sjösäkerhetsarbetet i hög grad. Men liknande olyckor kan inte uteslutas i framtiden.

10 oktober 2014 10:14

Händelseförloppet är välkänt. Natten till den 28 september gick Estonia från Tallinn till Stockholm. Fartyget förlorade bogvisiret i det hårda vädret med höga vågor som slog emot fören. Stora mängder vatten strömmade då in på bildäck och gjorde så att Estonia fick slagsida och sjönk efter bara en halvtimme.

Estoniaolyckan är den värsta olyckan i Östersjön i fredstid och ledde till en omfattande översyn av sjösäkerheten.

– Framförallt har man fokuserat på bogvisiren, hur de är fästa och hur de kontrolleras till exempel. Men också stabiliteten på så kallade ropax-fartyg (bilfärjor), som har stora lastdäck, är något som diskuterats mycket, säger Olle Rutgersson, professor på Chalmers, med inriktning på sjösäkerhet.

Fokus har även legat på hur man ska rädda passagerare som ligger i sjön, speciellt vid hårt väder.

– Den stora chocken för de assisterande fartygen som kom till haveriplatsen var att de i princip bara kunde titta på. Den hårda sjön gjorde att de inte kunde sätta i sina egna livbåtar och plocka upp folk, säger Olle Rutgersson.

Därför har man bland annat infört en regel om att alla passagerarfartyg ska ha en stadig räddningsbåt med ett system att sjösätta den i upp till tre meter höga vågor.

Man har alltså tittat på det exakta förloppet vid Estonias förlisning och åtgärdat de problem som fanns då. Men vad händer om förloppet blir ett annat, om det är andra faktorer som ligger bakom, har man då tänkt tillräckligt kreativt för att fånga upp det?

– Man har även förbättrat det systematiska säkerhetsarbetet. Till exempel måste alla fartyg ha en säkerhetspolicy och man måste följa upp att den används, säger Olle Rutgersson.

Man försöker också förbättra incidentrapporteringen, att alla ”nästan-olyckor” ska rapporteras så man kan dra slutsatser innan de utvecklats till riktiga olyckor.

– Det framkom ju att bogvisiret på Estonias systerfartyg nästan lossnat och att det fanns tio andra liknande incidenter. Hade man då haft en sammanhållen rapportering hade man kunnat dra slutsatsen att här är något fel och att det då kunnat åtgärdas.

Men säkerhet är såklart också en kostnadsfråga. Att till exempel göra stabilare fartyg genom att bygga vattentäta indelningar av lastdäck kostar pengar. Liksom att utveckla bättre och säkrare räddningsbåtar.

– Och färjerederierna är pressade ekonomiskt. Affärerna går inte så bra så man vill inte satsa på något som man är osäker på om det ger effekt. Men det är lite gambling, för de skulle inte ha råd med en ny Estoniakatastrof, säger Olle Rutgersson.

Trots att säkerheten förbättrats avsevärt kan han inte utesluta att det kan hända igen. Han tar Costa Concordia som exempel.

­– Fortfarande är stabiliteten för dålig. Costa Concordia fick en 70 meter lång skada i sidan och kantrade. Hade hon inte hamnat på en ö hade det gått betydligt värre.

Kenny Reinhold är ordförande för Seko Sjöfolk. Han började arbeta fackligt bara ett par dagar efter katastrofen.

– Så det var i princip det första jag var med att ta tag i. Men vi fick ju stränga order om att inte uttala oss innan alla utredningar var klara.

Han menar säkerhetsarbetet utvecklats mycket efter Estoniakatastrofen, tillsammans med branden på Scandinavian Star, med 159 döda, och olyckan på Herald of Free Enterprise, där 197 personer omkom efter att man missat att stänga bogporten.

– Hade Estonia varit rustad enligt dagens regelverk hade det gått mycket bättre. Framför allt hade det inte gått så fort, säger Kenny Reinhold.

Samtidigt som han beklagar att det ofta krävs en allvarlig olycka för att säkerhetsarbetet ska utvecklas så är det kanske oundvikligt.

– Men man kan ha hur mycket regelverk som helst, men i slutänden handlar det ju förstås om den mänskliga faktorn. Om befälhavaren på Estonia haft större erfarenhet av hur sjön påverkar fartyget hade han kanske slagit av på farten. Och om kaptenen på Costa Concordia gått den vanliga rutten i stället för att åka in och stajla hade den olyckan inte skett.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Upprop mot sexuella trakasserier i facket #inteförhandlingsbart

Uppropet #inteförhandlingsbart har idag publicerats i tidningen Etc. 1501 kvinnor från alla fackförbund vittnar om sexism, övergrepp och tystnadskultur inom fackföreningsrörelsen. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Fackligt aktiva kvinnor vittnar

Fackligt aktiva kvinnor vittnar

I dagarna publiceras ett upprop under hashtaggen #inteförhandlingsbart. Där vittnar kvinnor med fackliga uppdrag om sexuella trakasserier, kränkningar och sexism inom facket. Det blir ett i raden av upprop från kvinnor i olika branscher under metoo-rörelsen. Allt från skådespelare och sångare, till politiker och ingenjörer har vittnat om utsatthet. Läs mer

Lokföraren som inte var sjuk

Lokföraren som inte var sjuk

Det här är berättelsen om lokföraren som inte var sjuk och arbetsgivaren som gav honom ett ultimatum: ät medicin eller få sparken! Nu är frågan på väg till Arbetsdomstolen och Lasse Holm hoppas på upprättelse. Men under tiden mår han dåligt. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Valle Karlsson: Inget ska sopas under mattan

-Vi förstår att vi inom Seko och fackföreningsrörelsen inte är fredade från sexuella trakasserier. Och vi tar det väldigt allvarligt. Nu måste vi gå från ord till handling. Läs mer

När jobbet leder till döden

När jobbet leder till döden

Hittills i år har 40 personer dött på jobbet. Här är en berättelse om hur det kan gå till. Om entreprenörskedjor, bristande kontroll och olyckliga omständigheter. Läs mer

”Det vi gör har aldrig gjorts förut”

”Det vi gör har aldrig gjorts förut”

Pierre Fredriksson är verkstadsingenjör vid Uppsala universitet och gillar att arbeta i teknikens framkant. Läs mer

Med orättvisorna i fokus

Med orättvisorna i fokus

Hennes drivkraft är kampen mot orättvisor. Och det är en fajt som Gabriella Lavecchia tagit i många olika roller inom arbetarrörelsen. Sedan i våras som vice förbundsordförande för Seko. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

– Titta så små byxorna är, säger tunneltvättare Madelene Berglund och lyfter upp en arbetsbyxa från bordet där ett av de större klädföretagen placerat sitt utbud. Läs mer

Spelet om Postnord

Spelet om Postnord

Seko posten sparkade ut de danska fackrepresentanterna ur bolagsstyrelsen. Danskarna blev sura, men enligt Seko posten var det nödvändigt för få danska och svenska staten att enas om ett kapitaltillskott till Postnord. Läs mer

6F utreder ny lönemodell

Förbunden inom 6 F har länge varit kritiska till den svenska lönebildningsmodellen. Nu tillsätter förbunden en gemensam utredning som ska försöka hitta en bättre modell. Läs mer

Rödgrönt löfte om skärgårdstrafik i egen regi

Vid en facklig hearing i landstingshuset i Stockholm lovade de rödgröna att ta tillbaka bland annat delar av skärgårdstrafiken i egen regi om de kommer till makten. För personalens och resenärernas skull, men också för att få en möjlighet att jämföra olika driftsformer. Läs mer

Avtal klart för skärgårdstrafik

Seko och Almega har kommit överens om ett nytt treårigt avtal för de anställda i skärgårdstrafiken. Därmed dras strejkvarslet tillbaka. Läs mer

Väg- och ban öppnar för ny yrkesutbildning

Väg- och ban öppnar för ny yrkesutbildning

Även väg- och banbranschen har nu ett avtal om yrkesintroduktionsanställning, YA. Unga, nyanlända och långtidsarbetslösa kan lära sig ett yrke och samtidigt få lön, arbetsgivaren står för handledning men slipper betala arbetsgivaravgift. Läs mer

Försäkringar
Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Paketchauffören Tomas Dahl fick en stroke för tre år sedan. Genom Sekos sjukförsäkring fick han 50 000 kronor – pengar som var välkomna när han blev sjukskriven på heltid i tre månader. Läs mer

Strandning

När kollektivavtalsförhandlingarna avbryts för att parterna inte längre anser att förhandlingarna leder någonstans. Även medlare kan stranda förhandlingarna om han anser att avståndet mellan parterna är alltför stort för att man ska nå en överenskommelse. Om förhandlingarna strandas brukar det innebära att man varslar om stridsåtgärder.