Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Estonias bogvisir bärgas två månader efter katastrofen Foto: Jaako Avikainen/Lehtikuva/TT
Nyhet

20 år efter Estonia

För 20 år sedan sjönk Estonia med 989 personer ombord. Endast 137 kunde räddas. Katastrofen har påverkat sjösäkerhetsarbetet i hög grad. Men liknande olyckor kan inte uteslutas i framtiden.

10 oktober 2014 10:14

Händelseförloppet är välkänt. Natten till den 28 september gick Estonia från Tallinn till Stockholm. Fartyget förlorade bogvisiret i det hårda vädret med höga vågor som slog emot fören. Stora mängder vatten strömmade då in på bildäck och gjorde så att Estonia fick slagsida och sjönk efter bara en halvtimme.

Estoniaolyckan är den värsta olyckan i Östersjön i fredstid och ledde till en omfattande översyn av sjösäkerheten.

– Framförallt har man fokuserat på bogvisiren, hur de är fästa och hur de kontrolleras till exempel. Men också stabiliteten på så kallade ropax-fartyg (bilfärjor), som har stora lastdäck, är något som diskuterats mycket, säger Olle Rutgersson, professor på Chalmers, med inriktning på sjösäkerhet.

Fokus har även legat på hur man ska rädda passagerare som ligger i sjön, speciellt vid hårt väder.

– Den stora chocken för de assisterande fartygen som kom till haveriplatsen var att de i princip bara kunde titta på. Den hårda sjön gjorde att de inte kunde sätta i sina egna livbåtar och plocka upp folk, säger Olle Rutgersson.

Därför har man bland annat infört en regel om att alla passagerarfartyg ska ha en stadig räddningsbåt med ett system att sjösätta den i upp till tre meter höga vågor.

Man har alltså tittat på det exakta förloppet vid Estonias förlisning och åtgärdat de problem som fanns då. Men vad händer om förloppet blir ett annat, om det är andra faktorer som ligger bakom, har man då tänkt tillräckligt kreativt för att fånga upp det?

– Man har även förbättrat det systematiska säkerhetsarbetet. Till exempel måste alla fartyg ha en säkerhetspolicy och man måste följa upp att den används, säger Olle Rutgersson.

Man försöker också förbättra incidentrapporteringen, att alla ”nästan-olyckor” ska rapporteras så man kan dra slutsatser innan de utvecklats till riktiga olyckor.

– Det framkom ju att bogvisiret på Estonias systerfartyg nästan lossnat och att det fanns tio andra liknande incidenter. Hade man då haft en sammanhållen rapportering hade man kunnat dra slutsatsen att här är något fel och att det då kunnat åtgärdas.

Men säkerhet är såklart också en kostnadsfråga. Att till exempel göra stabilare fartyg genom att bygga vattentäta indelningar av lastdäck kostar pengar. Liksom att utveckla bättre och säkrare räddningsbåtar.

– Och färjerederierna är pressade ekonomiskt. Affärerna går inte så bra så man vill inte satsa på något som man är osäker på om det ger effekt. Men det är lite gambling, för de skulle inte ha råd med en ny Estoniakatastrof, säger Olle Rutgersson.

Trots att säkerheten förbättrats avsevärt kan han inte utesluta att det kan hända igen. Han tar Costa Concordia som exempel.

­– Fortfarande är stabiliteten för dålig. Costa Concordia fick en 70 meter lång skada i sidan och kantrade. Hade hon inte hamnat på en ö hade det gått betydligt värre.

Kenny Reinhold är ordförande för Seko Sjöfolk. Han började arbeta fackligt bara ett par dagar efter katastrofen.

– Så det var i princip det första jag var med att ta tag i. Men vi fick ju stränga order om att inte uttala oss innan alla utredningar var klara.

Han menar säkerhetsarbetet utvecklats mycket efter Estoniakatastrofen, tillsammans med branden på Scandinavian Star, med 159 döda, och olyckan på Herald of Free Enterprise, där 197 personer omkom efter att man missat att stänga bogporten.

– Hade Estonia varit rustad enligt dagens regelverk hade det gått mycket bättre. Framför allt hade det inte gått så fort, säger Kenny Reinhold.

Samtidigt som han beklagar att det ofta krävs en allvarlig olycka för att säkerhetsarbetet ska utvecklas så är det kanske oundvikligt.

– Men man kan ha hur mycket regelverk som helst, men i slutänden handlar det ju förstås om den mänskliga faktorn. Om befälhavaren på Estonia haft större erfarenhet av hur sjön påverkar fartyget hade han kanske slagit av på farten. Och om kaptenen på Costa Concordia gått den vanliga rutten i stället för att åka in och stajla hade den olyckan inte skett.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Förlikning i antabusfallet

Förlikning i antabusfallet

Pendeltågsföraren som vägrade äta antabus och först hotades med uppsägning och sedan omplacerades har ingått en förlikning med arbetsgivaren. Läs mer

Upprop mot sexuella trakasserier inom sjöfarten

Idag presenteras ”lättaankar, ett upprop mot sexuella trakasserier inom sjöfarten. 1150 kvinnor i branschen har skrivit under sjöfartens eget #metoo-upprop. Läs mer

”Erfarenhet borde synas på lönen”

”Erfarenhet borde synas på lönen”

– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer

Fängelseblockad efter mordförsök

Fängelseblockad efter mordförsök

Franska fängelser har blockerats av personalen under de senaste dagarna. I förra veckan överfölls tre kriminalvårdare av en terroristdömd intern. Ett regelrätt attentat, enligt facket som nu kräver tryggare arbetsförhållanden. Läs mer

Först på plats efter olyckan

Först på plats efter olyckan

Att se en svårt skadad, kanske avliden, människa påverkar alla. -Vi är inga hårda typer utan känslor, säger Anders, som är en av Trafikverkets olycksplatsansvariga. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Han ger de asylsökande en röst

Han ger de asylsökande en röst

Viktor Bankes mobil ringer i det närmaste oavbrutet, sms trillar in, han svarar ett par tre gånger. ”Det kan vara dagis”, säger han ursäktande. Läs mer

Himmel eller helvete

Himmel eller helvete

Det är ingen mening att slå sönder maskinerna, bättre att slåss för en rättvis fördelning av vinsterna som robotar och automatisering ger. Och kanske få en kortare arbetstid. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Samtal på liv och död

Samtal på liv och död

Lotta Andersson har varit med länge, medan Johan Ridell är ganska ny på jobbet som operatör på Polisens kontaktcenter i Malmö. De har mycket gemensamt och förenas i sin kärlek till de som ringer 114 14. Läs mer

Seko: Damberg lyssnade om Samhall

Mötet mellan LO-förbunden på Samhall och näringsminister Mikael Damberg igår torsdag var givande. Ministern lyssnade. Det säger Sekos ombudsman Annika Ödebrink Läs mer

Seko kritiserar utredning om strejkrätten

Seko kritiserar utredning om strejkrätten

Seko riktar allvarlig kritik mot den utredning regeringen har tillsatt för att se över strejkrätten. Om strejkrätten begränsas kan det få allvarliga konsekvenser för hela arbetsmarknadsmodellen varnar Seko. Läs mer

Därför röstar jag på socialdemokraterna

Läs mer

Ännu inte avgjort om Tågkompaniet tar över Krösatågen

I slutet av 2017 kom beskedet att Tågkompaniet tar över trafiken på Krösatågen från och med december 2018. Strax därefter överklagade Transdev beslutet. Läs mer

Samhall säger upp allt fler

I morgon träffar Seko och övriga sex LO-förbund näringsminister Mikael Damberg för att ge sin bild av arbetsmiljön och verksamheten på statliga Samhall. Ministern har kallat till mötet, enligt tidningen Fastighetsfolket. Läs mer

Kollektivavtal

Ett skriftligt avtal mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisation om löner och andra anställningsvillkor. Finns både på central och lokal nivå.

ROBOTISERING
Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Kommer robotarna att ta över jobben? Forskare, politiker, fack och arbetsgivare är överens om att vi står inför en helt ny arbetsmarknad. Sekotidningen har bland annat pratat med konduktören Niclas som blev ersatt av en stolpe och arbetsmarknadsministern som "leker med tanken" att a-kassan kan användas till kompetensutveckling även om man inte är arbetslös. Läs mer

ITF-kontrollanter räddar sjömanslön

Sjömän på bekvämlighetsflaggade fartyg har svårt att få ut rätt löner. Men tack vare de svenska ITF-inspektörerna tvingades redarna betala över 850 000 kronor i retroaktiva löner under 2017 skriver Transportarbetaren. Läs mer

Lokförare avled av sina skador

Lokföraren som skadades svårt i en arbetsplatsolycka i Bastuträsk onsdags förra veckan har avlidit av sina skador. Mannens arbetsgivare Green cargo fick beskedet natten till lördag. Läs mer

Kritiskt för den skadade lokföraren

Den lokförare som skadades allvarligt vid en arbetsplatsolycka i Bastuträsk i onsdags har flyttats till Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Hans tillstånd är kritiskt. Läs mer