Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Klimatet är behagligt i tropiska växthuset, tycker Åsa Tysk, trädgårdsmästare Foto: Lennart Engström
Reportage

Tropiskt klimat mitt i Uppsala

Botaniska trädgården i Uppsala har en lång tradition av att samla och visa växter från hela världen, i Carl von Linnés anda.

24 oktober 2013 11:03

Regnskogen är trädgårdsmästare Åsa Tysks arbetsplats, och de små men inte alls oansenliga saintpauliorna några av de käraste växterna. I tropiska växthuset visas en vacker samling av den för många svenskar så välbekanta krukväxten.

Uppsala Botaniska trädgård och dess tropiska växthus, är tillsammans med sin motsvarighet i Helsingfors, växtgenbank för världens saintpaulior. Hittills har forskarna hittat drygt 25 arter och varianter, men det har nu reviderats till 6 arter och flera underarter.

– Uppsala universitet, som Botaniska är en del av, har haft många forskare som intresserat sig för den här blomman, säger Åsa Tysk.

2004 var hon med en finsk forskargrupp, som samlade in och pressade hela plantor, samt hittade nya platser med kända och okända arter.

Medan de yngre kollegerna ibland tog sig upp i svårtillgängliga orörda bergsområden, de enda platser där saintpauliorna växer i vilt tillstånd, fick Åsa snällt vänta i lägre terräng. Vilket visade sig vara fantastiskt.

Hon såg sig omkring och upptäckte att där hon satt sig ner fanns flera av de växter som hon sköter om i växthuset i Uppsala, varje dag sedan 25 år tillbaka. Hon vred på huvudet och hittade den ena efter den andra.

– Jag fick se växterna i deras naturliga miljö och fick massor av uppslag om hur vi kan göra för att de ska trivas ännu bättre i vårt växthus. Lite mer skugga åt en växt och lite mer sol för en annan, säger Åsa.

Till de dagliga rutinerna hör att titta efter ohyra och ansa och rensa bland växterna. Personalen beskär träd och buskar när det behövs, året runt. Minst fyra gånger i veckan ska allt vattnas och det tar flera timmar. Minst en gång per månad kommer luppen fram för att inventera löss och andra skadeinsekter på alla växter. Personalen måste leta extra noga efter ohyra på vintern.

– Det är en period med lite sol och värme, växterna går ner lite och blir mindre motståndskraftiga, precis som vi människor, säger Åsa.

Den höga luftfuktigheten som omfamnar besökaren i växthuset gör klimatet skönare inomhus än ute, till och med på sommaren, anser Åsa. Hon längtar aldrig ut istället. Och, förkylningar är inga problem, de försvinner när hon kommer till jobbet.

Men värmen inomhus har sina begränsningar, under högsommaren mellan klockan 11 och 14, då avstår Åsa tungt fysiskt arbete.

I hela Botaniska trädgården som bland annat omfattar flera växthus, en köksträdgård, en barockträdgård, Linnés orangeri och flera andra miljöer arbetar ett 20-tal helårsanställda och lika många säsongsanställda. Över hälf- ten av de fast anställda trädgårdsarbetarna är medlemmar i Seko i en av förbundets allra äldsta klubbar. Universitetsklubben i Uppsala fyllde 100 år i våras.

De flesta som arbetar här är trädgårdsmästare, men nya yrkesgrupper som intendenter och informatörer har tillkommit under senare år. Intendenterna har tagit över en del av visningarna för allmänhet och studenter. Både bra och dåligt, tycker Åsa.

– Många besökare vill höra oss trädgårdsmästare berätta om växterna, men vi skulle nog inte ha tid att ta emot alla somkommer och dessutom sköta trädgårdssysslorna.

DSC_7347

 

Utanför tropiska växthuset träffar vi Margareta Willmer och Mia Hellman, båda trädgårdsmästare som normalt arbetar i köks- trädgården respektive barockträdgården. I köksträdgårdens visas normalt mest grönsaker, men i år har grönsakerna kombinerats med lekfulla blommor och konstverk av levande växter.

Det har varit väldigt uppskattat bland besökarna och Mia och Margareta är nöjda med resultatet.

– Det är roligt att visa hur växter kan samspela, att trädgården egentligen inte behöver vara uppdelad, säger Mia Hellman.

Botaniska trädgården har en lång tradition av att samla och visa växter från hela världen. I Carl von Linnés anda.

Det är nyttoväxterna som är de centrala, växthuset med kanel och bananer, kökslan-det med grönsaker och ”barocken” med olika typer av träd. Linné la stor vikt vid nyttoväxterna som han ansåg bäst berättar hur människor lever, i Sverige och i andra länder.

– Variationen var större tidigare. Vi har en del gamla växter som inte odlas kommersiellt längre och en del nytt förstås. Asiatiska grönsaker är populära och alla former av kål, säger Margareta Willmer.

DSC_7417

På Botaniska är det dock se men inte äta som gäller, och helst också se men inte röra. Det senare är helt avgörande i det tropiska växthuset där det finns giftiga växter bland de mer oskuldsfulla bananerna.

Varningsskyltarna blir större och fler för varje år eftersom många besökare vill känna och till och med smaka.

En lurig växt är den starka tabascopepparen som innehåller capsaicin, en alkaloid som påverkar nervsystemet. Ämnet används bland annat för smärtlindring av bältrospatienter. En och annan nyfiken besökare harfått känna på dess effekt när de stoppat den röda frukten i munnen.

Andra kan inte låta bli att ta på taggiga växter och därmed riskera att få en svår sårinfektion.

Ibland räcker det att ha ett litet sår på fingret och ta på en giftig växt för att få en stark reaktion. Så den som måste röra växterna – det vill säga personalen – använder handskar.

– Det är vårt ansvar att ingen kommer till skada, därför är jag extra orolig när det är små barn hos oss och föräldrarna inte har full koll, säger Åsa.

Hon saknar en receptionist i växthuset. Den skulle kunna upplysa om saker som besökarna inte har kunskap om. Men det handlar om resurser och det är det inte alltför gott om på Botaniska. En del odlingsytor försvinner för att personalen inte räcker till. Fler trädgårdsmästare är ett fackligt återkommande krav.

När Sekotidningen är på besök är det fortfarande varmt, nästan högsommarvärme, trots att det är september månad. Sommaren har varit fantastisk och säsongen förlängs in i hösten. I slutet av september ska det skördas i köksträdgården och allt ska så småningom grävas upp.

I ”barocken”, med träd och rabatter kombinerade med stora grusytor, är lövfällnings- perioden en tung del av jobbet.

– I fjol kom lövfällningen så sent att all säsongspersonal hade slutat, säger Mia Hellman.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Stolparna blir kvar på Stockholms lokalbanor

Stolparna blir permanenta på lokalbanorna i Stockholm. Det beslutade trafiknämnden i Stockholm läns landsting i går. Beslutet innebär att det installeras valideringsstolpar på samtliga linjer, utom Spårväg city där frågan ska utredas. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia har tagit fram en säkerhetsapp som ska användas vid ensamarbete. Appen larmar automatiskt om man inte markerar att jobbet är utfört efter beräknad tid. Läs mer

Seko kräver lika villkor för in- och uthyrda

Det måste bli ordning och reda och lika villkor för alla i branschen, menar Seko som kräver att få granska in- och uthyrningen av arbetskraft på järnvägsinfrastrukturavtalet. Idag har Seko och Almega tjänsteföretagen växlat yrkanden på avtalsområdet. Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Individuella uppgörelser om Almega får bestämma

Almega vill att såväl lön som arbetstid ska kunna förhandlas med individen och inte regleras i kollektivavtal. Det framgår av deras avtalsyrkanden för telebranschen. Läs mer

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

Striden om tiden är het i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Sekotidningen har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För Sekos del handlar striden om hyvling, flexibilitet och inflytande. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Alltid på medlemmarnas sida

Alltid på medlemmarnas sida

Hej, Ola Brossberg, Seko! Många har hört den öppningsrepliken när Sekos ombudsman i Borlänge ringer upp. Oavsett ärende kan den uppringde räkna med att det är allvar. Läs mer

Hur mycket värk krävs?

Anser regeringen det rätt att sjuka och arbetsskadade tvingas till arbetsförmedlingen? Om inte, gör något åt det! Och så lite om medlemskapets värde Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

”En fråga om patientsäkerhet”

Det råder akut brist på djursjukskötare. Något som Jordbruksverket vill lösa genom undantag från det legitimationskrav som infördes för sju år sedan. Ett förslag som avvisas av de flesta remissinstanser, inklusive Sekoklubben på SLU. Läs mer

”Jag kan koderna”

”Jag kan koderna”

– Det är klart att dödsskjutningarna lägger sig som en våt filt över hela Malmö, säger David Henriksson, polis i en av de mest utsatta förorterna i Malmö och styrelseledamot i Seko Polisen Syd. Läs mer

Seko kräver att restid ingår i arbetstiden

Även telebranschen har nu växlat avtalsyrkanden. Seko kräver bland annat att restid ska ingå i arbetstiden för den som är hemstationerad och en ny lägstalön på 20 000 för den som har två års yrkeserfarenhet. Seko kräver också en individgaranti på 400 kronor. Läs mer

”Almegas krav gör det svårare att kombinera arbete och fritid”

Almegas företrädare lever i en helt annan verklighet än våra medlemmar. Anställda i spårbranschen har ofta svårt att kombinera arbete och fritid. Arbetsgivarnas krav i avtalsrörelsen gör att det blir ännu svårare. Läs mer

Almega vill ha ut mer arbetstid i spårbranschen

Ökad möjligheter att få ut heltid av de anställda. Det är den viktigaste frågan för spårarbetsgivarna i årets avtalsrörelse, enligt Pierre Sandberg, förhandlare på Almega. Seko kräver regler som begränsar hyvling. Läs mer

Seko har växlat avtalskrav på spårtrafiken

I dag har Seko och Almega växlat yrkanden på bransch spårtrafik. Ett regelverk som motverkar hyvling är ett av Sekos viktigaste krav. Lönekraven följer LO-samordningen som yrkar på 2,8 procent och ett lägsta utrymme på 672 kronor. Läs mer

Trafikverket ska motverka social dumpning

Regeringen ger Trafikverket i uppdrag komma med förslag på hur man ska stärka det sociala skyddet för arbetstagare i sina upphandlingar. Syftet är att skapa ”ordning och reda” på arbetsmarknaden. Läs mer

Medlemsrekrytering
Så ska fler lockas in i Seko

Så ska fler lockas in i Seko

Antalet medlemmar minskar stadigt. För att vända trenden satsar Seko nu 25 miljoner kronor under fem år på lokala projekt. I Stockholm har Seko bildat A-gruppen,en grupp förtroendevalda som brinner för medlemsvärvning. Läs mer

Lönebildning

Den process som styr hur lönerna bestäms.