Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Tema: Arbetslösas ekonomi
Arbetsförmedlare Rikard Åkesson Foto: David Bergström
Reportage

Pengabrist ger längre arbetslöshet

De flesta som kommer till Rikard Åkesson på arbetsförmedlingen i Staffanstorp har det tajt ekonomiskt. Bristen på pengar kan fördröja att få ett nytt arbete, i extrema fall i åratal.

23 oktober 2013 11:10

– Stressade, deprimerade personer fungerar inte optimalt i sitt jobbsökande. De kan vara alltför ivriga i sitt möte med arbetsgivare, eller också når de gränsen då de ger upp helt, slutar betala hyran och förlorar balansen, säger Rikard Åkesson.

Han har arbetat som arbetsförmedlare sedan 1990 och sett allt fler få problem med ekonomin,och han anser att det är ett stort hinder i arbetet. Särskilt svårt är det för unga som hoppat av gymnasiet, inte kan få a-kassa och inte heller ekonomiskt stöd från kommunen eftersom de många gånger bor kvar hemma.

– De mår psykiskt dåligt, har ibland svåra hemförhållanden och ofta skamkänslor inför omgivningen, föräldrar och skola. Känslor som kommer fram hos oss, som skolan inte har en aning om. Skamkänslor finns också hos föräldrar som tycker att situationen är svår, säger Rikard Åkesson.

När det gäller unga som inte går klart gymnasiet tycker han inte att det är en bra lösning att individen kommer till arbetsförmedlingen. Det bästa vore om kommunen, skolan, arbetsförmedlingen och andra tillsammans försökte stötta eleverna i skolan, så att de kan gå kvar och fullgöra studierna.

– Ungdomarna behöver utbildningen, sen kanske det kan var- vas med arbete, men många behöver duvningen i skolan.

Under hela sin tid som förmedlare har Rikard Åkesson arbetat med arbetssökande som behöver rehabilitering för att klara ett arbete. I dag anses ca 25 procent av de sökande ha ett funktionshinder, för 20 år sedan var det mellan 10 och 15 procent.

Behoven ser olika ut inom rehabiliteringen. Det kan vara utbildning, anpassat arbete, särskilda insatser i olika typer av program eller liknande. Till rehab kommer unga, ensamstående med och utan barn, funktionshindrade, äldre. Ja, i stort sett alla.

Många är starkt påverkade av sin ekonomiska situation, oavsett om de har full ersättning från a- kassan, grundersättning, aktivitetsstöd, försörjningsstöd från kommunen eller inga pengar alls. Högsta nivån i a-kassan är 680 kronor per dag minus skatt.

– Det har legat stilla sedan tio år tillbaka och räcker inte lika långt som förr. För en grupp långtidsarbetslösa blir den låga inkomsten ett sätt att leva, de anpassar sig till det och passiviseras.

Ekonomisk trygghet skulle underlätta arbetet då det tar bort den ekonomiska stressen. Allt skulle gå snabbare, de sökande skulle bli piggare i huvudet, få fler idéer, bli mer kreativa.

– Oron för hyran och maten gör att de går miste om en del möjligheter, säger han. Folk presterar inte genomgående bättre under knappa förhållanden, det kan snarare vara tvärtom.

Rikard Åkesson pratar med de sökande om deras ekonomiska situation, frågar och lyssnar, det kan vara första gången någon lyssnar och visar förståelse.

– Det räcker långt att bara lyssna, säger han. Det handlar om att få ett bra möte, trots det stressiga läget.

Samtidigt försöker han att inte prata för mycket om pengar. Han måste hitta en utväg så att individen kan bryta sig loss, se framåt, hitta lösningar. Individen ska känna att han eller hon inte är ensam och att det går att hitta ett arbete. Det gäller att hitta styrkorna.

– Alla har något de är bra på och det går att leta fram. Det är inte alltid individen är medveten om det själv. Jag försöker följa min intuition och inte förlita mig på olika manualer.

På samma sätt som Rikard Åkesson lyssnar på de arbetssökande försöker han lyssna på de potentiella arbetsgivarna. Om de inte har ekonomiska problem eller funktionshinder så känner de någon som har eller har haft. Han säger att många vill hjälpa till.

– Arbetsgivare är människor de också. De kan få en liten kick av att göra en insats. Och så säger jag alltid: vi provar oss fram.

Att ekonomisk stress, tillsammans med sjukdom och sociala svårigheter, motverkar och fördröjer möjligheten att få jobb har Rikard Åkesson många exempel på.

Han berättar om en kvinna som hade en psykisk stressjukdom och som fick sin sjukpenning indragen efter ett och ett halvt år. Hon hade påbörjat rehabilitering under sjukskrivningstiden och jobbade 10 timmar per vecka när Försäkringskassan fattade sitt beslut.

Efter det klarade hon inte att fortsätta arbeta, och hennes man blev i sin tur sjuk av att inte våga bli sjuk. Familjen var hänvisad till hans inkomster. Kvinnan kunde inte arbeta alls på två år efter detta.

Hur ska man lösa de ekonomiska problemen?

– Jag tror det räcker om vi förenklar de regler som finns när det gäller arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och kommunens försörjningsstöd. Bildar nätverk kring de arbetslösa, som i sin tur kan skriva under på att de ska medverka.

– Det finns bra regler i dag som vi skulle kunna använda mer ge- neröst, mindre byråkratiskt. Gå utanför ramarna lite, för individens skull. Det kan i många fall vara mer rättssäkert än att behandla alla på samma sätt.

Vad är det ni inte får göra idag?

– Till exempel om det ramlar in en sökande på arbetsförmedlingen som snabbt skulle bli hjälpt av en åtgärd så kan vi inte ge den om han eller hon inte tillhör en prioriterad grupp: ung, långtidsarbetslös, funktionshindrad. Och är personen ung måste vi vänta i tre månader.

Rikard Åkesson oroar sig för att allt fler unga och äldre fastnar i jobb- och utvecklingsgarantin, med låg ersättning, om ens någon. De kan gå kvar i flera år och det finns näst intill inga resurser att erbjuda den här gruppen.

– Det läggs mycket pengar på jobbcoacher, man skulle kunna ta några av de medlen och satsa på deltagarna i Fas 3, som numer kallas sysselsättningsfasen, så att de kan komma ut i arbete, säger han. Vi har fler möjligheter nu, men det fattas åtgärder som kan göra deltagarna redo för arbetsmarknaden.

En del av pengarna till jobbcoacher och till administrationen inom arbetsförmedlingen kunde läggas på bättre ersättningar till de arbetslösa, tycker Rikard.

– Det finns för många som arbetar på myndigheten utan att delta i produktionen på fältet. En del av dessa resurser borde kunna styras om till tjänster riktat direkt på och mot de sökande.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Stolparna blir kvar på Stockholms lokalbanor

Stolparna blir permanenta på lokalbanorna i Stockholm. Det beslutade trafiknämnden i Stockholm läns landsting i går. Beslutet innebär att det installeras valideringsstolpar på samtliga linjer, utom Spårväg city där frågan ska utredas. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia har tagit fram en säkerhetsapp som ska användas vid ensamarbete. Appen larmar automatiskt om man inte markerar att jobbet är utfört efter beräknad tid. Läs mer

Seko kräver lika villkor för in- och uthyrda

Det måste bli ordning och reda och lika villkor för alla i branschen, menar Seko som kräver att få granska in- och uthyrningen av arbetskraft på järnvägsinfrastrukturavtalet. Idag har Seko och Almega tjänsteföretagen växlat yrkanden på avtalsområdet. Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Individuella uppgörelser om Almega får bestämma

Almega vill att såväl lön som arbetstid ska kunna förhandlas med individen och inte regleras i kollektivavtal. Det framgår av deras avtalsyrkanden för telebranschen. Läs mer

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

Striden om tiden är het i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Sekotidningen har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För Sekos del handlar striden om hyvling, flexibilitet och inflytande. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Alltid på medlemmarnas sida

Alltid på medlemmarnas sida

Hej, Ola Brossberg, Seko! Många har hört den öppningsrepliken när Sekos ombudsman i Borlänge ringer upp. Oavsett ärende kan den uppringde räkna med att det är allvar. Läs mer

Hur mycket värk krävs?

Anser regeringen det rätt att sjuka och arbetsskadade tvingas till arbetsförmedlingen? Om inte, gör något åt det! Och så lite om medlemskapets värde Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

”En fråga om patientsäkerhet”

Det råder akut brist på djursjukskötare. Något som Jordbruksverket vill lösa genom undantag från det legitimationskrav som infördes för sju år sedan. Ett förslag som avvisas av de flesta remissinstanser, inklusive Sekoklubben på SLU. Läs mer

”Jag kan koderna”

”Jag kan koderna”

– Det är klart att dödsskjutningarna lägger sig som en våt filt över hela Malmö, säger David Henriksson, polis i en av de mest utsatta förorterna i Malmö och styrelseledamot i Seko Polisen Syd. Läs mer

Seko kräver att restid ingår i arbetstiden

Även telebranschen har nu växlat avtalsyrkanden. Seko kräver bland annat att restid ska ingå i arbetstiden för den som är hemstationerad och en ny lägstalön på 20 000 för den som har två års yrkeserfarenhet. Seko kräver också en individgaranti på 400 kronor. Läs mer

”Almegas krav gör det svårare att kombinera arbete och fritid”

Almegas företrädare lever i en helt annan verklighet än våra medlemmar. Anställda i spårbranschen har ofta svårt att kombinera arbete och fritid. Arbetsgivarnas krav i avtalsrörelsen gör att det blir ännu svårare. Läs mer

Almega vill ha ut mer arbetstid i spårbranschen

Ökad möjligheter att få ut heltid av de anställda. Det är den viktigaste frågan för spårarbetsgivarna i årets avtalsrörelse, enligt Pierre Sandberg, förhandlare på Almega. Seko kräver regler som begränsar hyvling. Läs mer

Seko har växlat avtalskrav på spårtrafiken

I dag har Seko och Almega växlat yrkanden på bransch spårtrafik. Ett regelverk som motverkar hyvling är ett av Sekos viktigaste krav. Lönekraven följer LO-samordningen som yrkar på 2,8 procent och ett lägsta utrymme på 672 kronor. Läs mer

Trafikverket ska motverka social dumpning

Regeringen ger Trafikverket i uppdrag komma med förslag på hur man ska stärka det sociala skyddet för arbetstagare i sina upphandlingar. Syftet är att skapa ”ordning och reda” på arbetsmarknaden. Läs mer

Medlemsrekrytering
Så ska fler lockas in i Seko

Så ska fler lockas in i Seko

Antalet medlemmar minskar stadigt. För att vända trenden satsar Seko nu 25 miljoner kronor under fem år på lokala projekt. I Stockholm har Seko bildat A-gruppen,en grupp förtroendevalda som brinner för medlemsvärvning. Läs mer

Blockadbrytare

En anställd som arbetar trots att arbetsplatsen är försatt i blockad.