Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Den nyliberala politiken har prövats i 30 år och den har kommit till vägs ände. Nu måste vi ha en starkare statlig styrning, säger Christer Persson. Foto: Jens Olof Lasthein
Intervjun

”Nu finns det hopp igen”

Sverige har glidit isär. För att få ihop landet igen behöver vi återuppfinna de provisoriska utopierna. Det menar Christer Persson, en av författarna till ”Reinfeldtkoden”.

12 februari 2015 14:23

Christer Persson tar emot oss i köket, med viss sjöutsikt, och bjuder på kaffe.

Numera är han fristående utredare och författare men med en gedigen bakgrund inom LO och Socialdemokraterna på 80- och 90-talen.

Men nu är det januari 2015 och vi sitter alltså i Christer Perssons kök. Tidigare samma dag har han lyssnat på delar av den första partiledardebatten på det nya året, vilket också är den första efter den så kallade decemberöverenskommelsen – och han tycker att det finns anledning att vara hoppfull.

– Stefan Löfven sa flera saker som pekar åt rätt håll. Han talade om en helt ny politik och en reformagenda. Höjt tak i a-kassan, slopad bortre gräns i sjukförsäkringen och ett investeringsprogram.

Från hans synvinkel är det goda nyheter med tanke på att han är medförfattare till tre böcker om alliansens politik – och då inte som hyllningsskrifter. Tesen de drivit är i stället att Reinfeldtregeringarna med vett, vilja och precisionsverktyg nedmonterat den svenska välfärdsstaten under sina två perioder vid makten.

Första boken Åtta år med Reinfeldt: Vad varje väljare bör veta om högeralliansens politik kom inför valet 2006.

– I media spreds då uppfattningen att det inte var någon större skillnad på höger och vänster. Att Moderaterna hade svängt och blivit ett mittenparti som värnade den svenska välfärden och den svenska arbetsmarknadsmodellen. Men om man tittade på vad de ville göra var det inte alls så.

I boken analyserade därför han, Daniel Suhonen och Stefan Carlén alliansens politiska förslag bortom retoriken, och vad de skulle leda till om Reinfeldt fick styra landet i åtta år. Något han som bekant fick.

christer3

 

Så efter fyra år av alliansstyre skrev Persson, Suhonen och Carlén uppföljaren Bokslut Reinfeldt.

I förlagets säljtext förklaras innehållet: ”I boken visas steg för steg hur politiken metodiskt har varit inriktad på att rasera den svenska modellen såsom vi känt den hittills. Här skildras också hur retoriken från alliansen oftast har varit den rakt motsatta till den faktiskt förda politiken.”

Reinfeldttrilogin avslutades så med Reinfeldtkoden. Den ädla konsten att rasera den svenska modellen, som kom lite lagom till valrörelsen 2014. Den kan ses som en sammanfattande analys av det systemskifte alliansen drivit igenom.

– För mig handlar det om vilket samhälle vi vill ha. Under åren med alliansen har Sverige glidit isär och det är inte bra för någon. Det är ett av de länder där klyftorna ökat snabbast och det är en oerhört farlig utveckling.

Han talar om massarbetslöshet, stora brister i det sociala skyddsnätet och arbetslöshetsförsäkringen. Något som leder till att allt fler söker sig till privata lösningar, ja för de som har råd förstås. Och han talar om vinstjakt och nedmontering av vård, skola, omsorg i de omfattande privatiseringarnas kölvatten. Resultatet är ett samhälle med stora klyftor, där de som redan har, fått ännu mer, medan de som lever på marginalen hamnat ännu längre bort.

– Om du har stora grupper i samhället som ingen behöver är det ett hot mot demokratin. Då måste man göra något åt det, annars riskerar de mörka krafterna att ta över. Och där är jag rädd att den europeiska socialdemokratin inte är tillräckligt framåt.

Bland annat vill Christer Persson se en omläggning av finanspolitiken med mer keynesianska förtecken. Alltså att staten ska genomföra investeringar för att dämpa effekterna av en lågkonjunktur. Han menar att man för länge förlitat sig på penningpolitiken genom riksbankens räntesättning för att möta krisen.

–Vi har nollränta men det hjälper inte. Om inte arbetslösheten ska bita sig fast på nuvarande höga nivå så behövs en omläggning av finanspolitiken i stället, att man överger överskottsmålet. Då kan man låna för att göra offentliga investeringar och få fart på ekonomin.

christer1

 

Överskottsmålet innebär att de offentliga finanserna måste gå med ett överskott på minst 1 procent av BNP över en konjunkturcykel.

Bland annat vill han se ett investeringsstöd till bostadsbyggande.

– Som det är nu byggs det alldeles för lite och det som byggs är nästan bara bostadsrätter. Man kan förstå byggherrarna för det är mest pengar där. Därför måste politiken komma in och våga styra, för marknaden kommer inte kunna lösa det själv.

I samband med det citerar han Ernst Wigforss (socialdemokratisk finansminister på 20-, 30- och 40-talen) som sa att politiken måste ha provisoriska utopier. Det innebar att man inte skulle sätta upp en utopi att sträva efter direkt för det kan hända så mycket på vägen dit. Om man däremot har provisoriska utopier på vägen mot den slutliga utopin kan de prövas och utvärderas efterhand.

– Och jag tycker att det är dags för arbetarrörelsen att ta fram de provisoriska utopierna igen, så att man får ett mål med politiken och inte bara förvaltar det som redan finns. Det har varit stiltje i för många år med bara krishantering, krishantering, krishantering.

Hur skulle en sådan provisorisk utopi se ut?

– Jag vet inte riktigt. Men det kan röra frågor som det goda arbetet. Det är en viktig fråga eftersom arbetslivet brutaliserats så de senaste åren. Men också klimat- och miljöfrågor kan komma in där, till exempel.

Han uttrycker alltså viss besvikelse över socialdemokratins handlingsförlamning. Och jämför bakåt.

– Arbetarrörelsen har traditionellt utgått från en samhällsanalys där man kommit fram till vad som är fel och sedan, genom reformer, har man åtgärdat det. Men nu har det varit lite vilset och man har bara försökt svara på de borgerligas samhällsanalys.

Som exempel nämner han Rädda barnens årliga rapport om barnfattigdom i Sverige som publicerades före jul.

– 230 000 barn i Sverige lever i fattigdom men det gick spårlöst förbi. Olof Palme hade ju tagit tag i en sådan rapport direkt och gjort något åt det.

Men när han sagt det backar han lite.

– Det finns ju faktiskt åtgärder mot barnfattigdomen i regeringens budget, som höjt underhållsbidrag till exempel.

christer

 

Och det finns som sagt hopp, enligt Christer Persson. Stefan Löfven har lyft viktiga frågor, och även om SD kastat grus i maskineriet, så att S måste regera med alliansbudgeten ett år, finns det tecken i tiden som talar för en förändring.

– Nu har ju flera tunga institutioner, som inte kan betraktas som vänstervridna, gått ut och sagt att ett jämlikt samhälle inte motverkar tillväxt, utan tvärtom främjar den.

Christer Persson nämner som exempel Oecd, Världsbanken och IMF. Bland annat har Oecd nyligen publicerat en rapport där man konstaterar att den svenska ekonomin hade kunnat växa med ytterligare 7 procent mellan 1990 och 2010 om inte inkomstklyftorna hade ökat så kraftigt som de gjort.

– Så jag ser ljus i slutet av tunneln men det är ett enormt arbete som ligger framför oss.

Vi kommer in på tecken i tiden som talar för att det skett en viss rättning vänster på sista tiden. Ett valresultat där Moderaterna tappade 10 procent och en valrörelse där många av de som gynnades mest av alliansens skattesänkarpolitik gick samman och sa att det fick vara nog. Medelklassuppropet, som det kom att kallas, sa nej till ytterligare jobbskatteavdrag och ville i stället se satsningar på vård, skola, omsorg.

– Men jag vill inte tala om en vänstersväng utan en tillnyktringssväng. Den nyliberala politiken har prövats i 30 år och den har kommit till vägs ände. Nu måste vi ha en starkare statlig styrning.

Och det är något Christer Persson återkommer till många gånger under intervjun: att politiken måste ta för sig.

– Politiken måste göra comeback. Nyliberalernas tro att marknaden ska lösa allt har ju visat sig inte fungera. Därför måste politiken återupprättas och staten styra mer.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Stolparna blir kvar på Stockholms lokalbanor

Stolparna blir permanenta på lokalbanorna i Stockholm. Det beslutade trafiknämnden i Stockholm läns landsting i går. Beslutet innebär att det installeras valideringsstolpar på samtliga linjer, utom Spårväg city där frågan ska utredas. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia har tagit fram en säkerhetsapp som ska användas vid ensamarbete. Appen larmar automatiskt om man inte markerar att jobbet är utfört efter beräknad tid. Läs mer

Seko kräver lika villkor för in- och uthyrda

Det måste bli ordning och reda och lika villkor för alla i branschen, menar Seko som kräver att få granska in- och uthyrningen av arbetskraft på järnvägsinfrastrukturavtalet. Idag har Seko och Almega tjänsteföretagen växlat yrkanden på avtalsområdet. Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Individuella uppgörelser om Almega får bestämma

Almega vill att såväl lön som arbetstid ska kunna förhandlas med individen och inte regleras i kollektivavtal. Det framgår av deras avtalsyrkanden för telebranschen. Läs mer

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

Striden om tiden är het i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Sekotidningen har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För Sekos del handlar striden om hyvling, flexibilitet och inflytande. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Alltid på medlemmarnas sida

Alltid på medlemmarnas sida

Hej, Ola Brossberg, Seko! Många har hört den öppningsrepliken när Sekos ombudsman i Borlänge ringer upp. Oavsett ärende kan den uppringde räkna med att det är allvar. Läs mer

Hur mycket värk krävs?

Anser regeringen det rätt att sjuka och arbetsskadade tvingas till arbetsförmedlingen? Om inte, gör något åt det! Och så lite om medlemskapets värde Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

”En fråga om patientsäkerhet”

Det råder akut brist på djursjukskötare. Något som Jordbruksverket vill lösa genom undantag från det legitimationskrav som infördes för sju år sedan. Ett förslag som avvisas av de flesta remissinstanser, inklusive Sekoklubben på SLU. Läs mer

”Jag kan koderna”

”Jag kan koderna”

– Det är klart att dödsskjutningarna lägger sig som en våt filt över hela Malmö, säger David Henriksson, polis i en av de mest utsatta förorterna i Malmö och styrelseledamot i Seko Polisen Syd. Läs mer

Seko kräver att restid ingår i arbetstiden

Även telebranschen har nu växlat avtalsyrkanden. Seko kräver bland annat att restid ska ingå i arbetstiden för den som är hemstationerad och en ny lägstalön på 20 000 för den som har två års yrkeserfarenhet. Seko kräver också en individgaranti på 400 kronor. Läs mer

”Almegas krav gör det svårare att kombinera arbete och fritid”

Almegas företrädare lever i en helt annan verklighet än våra medlemmar. Anställda i spårbranschen har ofta svårt att kombinera arbete och fritid. Arbetsgivarnas krav i avtalsrörelsen gör att det blir ännu svårare. Läs mer

Almega vill ha ut mer arbetstid i spårbranschen

Ökad möjligheter att få ut heltid av de anställda. Det är den viktigaste frågan för spårarbetsgivarna i årets avtalsrörelse, enligt Pierre Sandberg, förhandlare på Almega. Seko kräver regler som begränsar hyvling. Läs mer

Seko har växlat avtalskrav på spårtrafiken

I dag har Seko och Almega växlat yrkanden på bransch spårtrafik. Ett regelverk som motverkar hyvling är ett av Sekos viktigaste krav. Lönekraven följer LO-samordningen som yrkar på 2,8 procent och ett lägsta utrymme på 672 kronor. Läs mer

Trafikverket ska motverka social dumpning

Regeringen ger Trafikverket i uppdrag komma med förslag på hur man ska stärka det sociala skyddet för arbetstagare i sina upphandlingar. Syftet är att skapa ”ordning och reda” på arbetsmarknaden. Läs mer

Medlemsrekrytering
Så ska fler lockas in i Seko

Så ska fler lockas in i Seko

Antalet medlemmar minskar stadigt. För att vända trenden satsar Seko nu 25 miljoner kronor under fem år på lokala projekt. I Stockholm har Seko bildat A-gruppen,en grupp förtroendevalda som brinner för medlemsvärvning. Läs mer

Uppgörelse

Är detsamma som överenskommelse. Parterna har gjort upp eller kommit överens om hur avtalet ska se ut och har skrivit på.