Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Illustration: Max Gustafson
Intervjun

”Folk lever i sina små åsiktsbubblor”

Han beskrivs som en av Sveriges främsta satirtecknare och har pennudden riktad mot Sverigedemokrater, Alliansen, rövarkapitalister och orättvisor i allmänhet.

13 juni 2016 12:16

Fakta

Max Erik Gustafson

Född 1977.

Yrke Satirtecknare. Syns bland annat i Sekotidningen, ETC, Kommunal Ekonomi, Rött. Har också publicerats i Aftonbladet, City, GP och Akademikern.

Bor På Hisingen i Göteborg.

Max gustafson älskar att teckna och har alltid gjort det. Men det var inte alltid han höll sig till papper.

– På lektionerna satt jag jämt och klottrade på bänken. Det var en lärare som sa till mig hela tiden och jag försökte låta bli men det gick inte. Till slut tejpade han fast ett stort papper på bänken som jag fick rita på.

Förebilderna var Bamse och Katten Gustaf.

– Sedan, på mellanstadiet, blev det lite mer av sjuk humor och slag under bältet. Och när jag tecknade egna serier märkte jag att kom­pisarna skrattade när de läste. Så jag fick be­kräftelse på det jag gjorde.

Men han har inte helt lämnat barndomens förebilder. Katten Gustaf är fortfarande när­varande i form av ett litet gosedjur som sitter på lampan i hans ateljé, och får en hyllning i så gott som varje figur som Max Gustafson ritar. Det handlar om de halvslutna ögonen som ger ett både trött och lite nonchalant ut­tryck till figurerna.

Foto: Maja Kristin Nylander
Foto: Maja Kristin Nylander

Han är född, uppvuxen och har levt hela sitt snart 40­-åriga liv på Hisingen i Göteborg. Och politiken var ständigt närvarande un­der barndomen.

– Jag är uppvuxen i en väldigt politisk fa­milj, med vänsteråsikter. Men jag har aldrig haft krav på mig att tänka på ett visst sätt utan jag har tagit till mig deras sätt att alltid reagera på orättvisor.

Föräldrarna var R:are, alltså medlemmar i Kommunistiska förbundet marxist­leni­nisterna (revolutionärerna), som var starka i Göteborg på 70­ och 80­-talen.

– Det finns en bild av R:are som väldigt sekteristiska och slutna. Men jag upplevde mina föräldrar och dem de umgicks med som väldigt öppna och tillåtande. Sedan kan man

ju tänka att proletariatets diktatur kanske inte är det bästa.

– Jag är själv inte så radikal även om jag nog är mer politiskt intresserad än vad de var. De var aktivister medan jag hellre sitter och snackar politik.

Är inte dina teckningar en form av politisk aktivism?

– Vet du, i mina värsta stunder så tänker jag att det inte betyder någonting det jag gör. Men så märker jag att folk pratar om det och delar mina teckningar i sociala medier, och då inser jag att jag kanske uttolkar något ur samtiden som är relevant.

Och delad och pratad om blir han. Ibland då verkligheten kommer ikapp hans teck­ningar. Som den han gjorde 2013, till Vän­sterpartiets tidning Rött, från ett skatteflyk­tingläger på Caymanöarna. Där en tv­-reporter rapporterar om ”hundratals desperata risk­ kapitalister som samlats här på ykt undan hemländernas omänskliga krav på funge­rande vård, skola och omsorg”. I bakgrun­den sitter vattenkammade män på en strand och äter hummer och dricker champagne.

– Den fick ju ny aktualitet när Panamaläck­an kom. För mig handlar det om att vi måste debattera rätt saker. Jag är så irriterad på att man bara diskuterar hur mycket invandring­en kostar, och inte det här.

Även om de flesta reaktionerna på det han gör är positiva har han blivit utsatt både för hat och censur.

Han har bland annat blivit sparkad från Unionens medlemstidning Kollega, efter att den bytt chefredaktör. Då fick han helt plötsligt inte göra några politiska teckningar längre. Det började med att han levererade en SD­-kritisk bild.

– Chefredaktören ringde upp och sa att jag inte fick göra något politiskt. Men om man inte får vara politisk i en fackförbundstid­ning, var ska man då vara det? Där, om nå­ gonstans, borde man kunna kritisera politik som är rent fackfientlig.

Efter att ha levererat några teckningar som han beskriver som väldigt ytliga och som han inte kunde stå för blev det stopp på grund av ”samarbetssvårigheter”.

– Även om det var mitt bäst betalda jobb så var det lika bra, för jag ville inte ha något mer med dem att göra.

Föga förvånande är det när Max Gustafson driver med SD och deras politik som de nega­tiva kommentarerna kommer. Men han är för­vånad över hur pass lite hat han utsätts för.

– Lite påhopp får jag ju, men jag har nog fel kön och fel hudfärg för att bli riktigt hatad. Om man jämför med till exempel kvinnliga kolleger som varje dag får motta sexuella hot och sånt, så är det väldigt lite.

Det han får är han rätt bra på att skaka av sig, säger han.

Det visar sig också att satir inte alltid är så lätt att förstå. Som när han gjorde en teckning som drev med SD­-retoriken att ”det får man ju inte säga i det här landet” och en lokal SD­-avdelning la upp den på sin hemsida.

– Jag fick ett mejl från ordföranden där som sa att ”vi för samma kamp”. Då tyckte jag lite synd om honom.

Foto: Maja Kristin Nylander
Foto: Maja Kristin Nylander

Eller som när han kände sig tvingad att skriva en kommentar till sin mest delade bild, med 3,7 miljoner visningar, som han kallar ”svensk kultur”. På bilden syns två blonda män med armarna om två thailändska kvin­nor var. I bakgrunden syns några thailändska män som frågar sig vad man har för kvinno­syn i Sverige egentligen och kommer fram till att det ligger i kulturen.

– Det var en reaktion på allt snack om ” flyk­tingars kultur”, att alla är likadana som de enskilda idioterna bara för att de kommer från samma land. Det verkar som det gick hem eftersom så många delade den, det kan­ske var en aha­-upplevelse för många att även svenskar kan ha ”konstig” kultur.

Men bilden uppskattades inte av alla. Någ­ra hakade upp sig och trodde att han kriti­serade thailändska kvinnor och att bilden var rasistisk.

– Det var en som skrev att han kontaktat alla tidningar och en massa politiker och ”nu har du dragit ditt sista penndrag”. Då kände jag mig tvungen att kommentera bilden och förklara, men det gick inte fram.

 

Han tycker att det är problematiskt att åsiktssverige blivit så polariserat. I sociala medier lever folk i små åsiktbubblor där de bara får sin egen övertygelse struken med­hårs.

– Det vore roligt att inte bara predika för min egen församling. Till exempel göra något för magasinet Neo (ett borgerligt samhälls­magasin, reds anm). Då skulle jag bli tvungen att vända och vrida på mina egna argument, säger han och tillägger:

– Så om någon på Neo läser det här kan ni väl höra av er.

Han har också gett ut fyra serieböcker: Doglas, om en cynisk ung göteborgare, Samir, om en annan ung cynisk göteborgare som blev två album, och senast Det rånade folket.

Titeln är en parafras på Fredrik Reinfeldts bok Det sovande folket, som den förre mode­ratledaren skrev i sin ungdom, och handlar om ett folk som är så förlamat av samhällets omsorger att de dör välfärdsdöden.

 

Foto: Maja Kristin Nylander
Foto: Maja Kristin Nylander

Max Gustafsons svar blev alltså Det rånade folket som sammanfattar åtta år av Allians­styre med nedmonterad välfärd, bortslum­pad vård, skola och omsorg, där riskkapita­listerna skor sig på skattebetalarnas bekost­nad och där miljön får underordna sig den ekonomiska tillväxten.

– Det blev tydligt vilken deppig djävel jag är. När man ser teckningarna en och en är det inte så tydligt, men när jag läste dem i ett sträck såg jag att det är världens undergång jag har tecknat.

Är det bättre nu efter regeringsskiftet?

– Det går lite grann åt rätt håll, men jag skulle vilja se en tydligare ideologisk inrikt­ning. Att man börjar prata om visioner för samhället igen. Vi skulle behöva en Bernie Sanders i Sverige – men utan hans vapen­lagar.

 

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Damberg utesluter inte delning av Postnord

Damberg utesluter inte delning av Postnord

Outsourcing, hyvling och de danska problemen avhandlades när näringsminister Mikael Damberg besökte Seko Postens representantskapsmöte. Till Sekotidningen säger han att han inte utesluter en delning av bolaget. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Valle Karlsson valberedningens förslag till ny ordförande för Seko

Inte helt oväntat föreslår valberedningen att Sekos nuvarande avtalssekreterare Valle Karlsson väljs till ordförande för förbundet vid kongressen den 25-27 april. Som vice ordförande föreslås Gabriella Lavecchia, med bakgrund på Telia Mobitel. Läs mer

Stora brister i arbetsmiljön på SJ-depå

Arbetsmiljöverket gjorde en oanmäld inspektion på SJ:s depå i Malmö. Resultatet blev en lista på 31 brister i arbetsmiljön, bland annat när det gäller raster och pauser. Nu har SJ kallat till extra möte i skyddskommittén. Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Stolparna blir kvar på Stockholms lokalbanor

Stolparna blir permanenta på lokalbanorna i Stockholm. Det beslutade trafiknämnden i Stockholm läns landsting i går. Beslutet innebär att det installeras valideringsstolpar på samtliga linjer, utom Spårväg city där frågan ska utredas. Läs mer

Sista kongressen för ordförande Rudén och ombudet Rosén

Sista kongressen för ordförande Rudén och ombudet Rosén

Den 25–27 april har Seko kongress i Stockholm. De 200 ombuden ska ta ställning till knappt 100 motioner, välja styrelse och ledning, samt besluta om nya stadgar och förbundets verksamhet de närmaste fyra åren. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Alltid på medlemmarnas sida

Alltid på medlemmarnas sida

Hej, Ola Brossberg, Seko! Många har hört den öppningsrepliken när Sekos ombudsman i Borlänge ringer upp. Oavsett ärende kan den uppringde räkna med att det är allvar. Läs mer

Hur mycket värk krävs?

Anser regeringen det rätt att sjuka och arbetsskadade tvingas till arbetsförmedlingen? Om inte, gör något åt det! Och så lite om medlemskapets värde Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia har tagit fram en säkerhetsapp som ska användas vid ensamarbete. Appen larmar automatiskt om man inte markerar att jobbet är utfört efter beräknad tid. Läs mer

I rök och damm

I rök och damm

Luften fylls periodvis av damm och avgaser när underhållsarbete pågår i tunnelbanan nattetid. Det sticker i ögon och hals på de anställda, men ingen vet om det är farligt för hälsan. Läs mer

Seko kräver lika villkor för in- och uthyrda

Det måste bli ordning och reda och lika villkor för alla i branschen, menar Seko som kräver att få granska in- och uthyrningen av arbetskraft på järnvägsinfrastrukturavtalet. Idag har Seko och Almega tjänsteföretagen växlat yrkanden på avtalsområdet. Läs mer

Individuella uppgörelser om Almega får bestämma

Almega vill att såväl lön som arbetstid ska kunna förhandlas med individen och inte regleras i kollektivavtal. Det framgår av deras avtalsyrkanden för telebranschen. Läs mer

”En fråga om patientsäkerhet”

Det råder akut brist på djursjukskötare. Något som Jordbruksverket vill lösa genom undantag från det legitimationskrav som infördes för sju år sedan. Ett förslag som avvisas av de flesta remissinstanser, inklusive Sekoklubben på SLU. Läs mer

Seko kräver att restid ingår i arbetstiden

Även telebranschen har nu växlat avtalsyrkanden. Seko kräver bland annat att restid ska ingå i arbetstiden för den som är hemstationerad och en ny lägstalön på 20 000 för den som har två års yrkeserfarenhet. Seko kräver också en individgaranti på 400 kronor. Läs mer

”Almegas krav gör det svårare att kombinera arbete och fritid”

Almegas företrädare lever i en helt annan verklighet än våra medlemmar. Anställda i spårbranschen har ofta svårt att kombinera arbete och fritid. Arbetsgivarnas krav i avtalsrörelsen gör att det blir ännu svårare. Läs mer

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

Striden om tiden är het i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Sekotidningen har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För Sekos del handlar striden om hyvling, flexibilitet och inflytande. Läs mer

Låglönesatsning

En särskild satsning i kollektivavtalsförhandlingarna på de personer eller grupper som har de lägsta lönerna.