Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Tema: EU-valet

EU styr den svenska arbetsrätten

Den svenska arbetsrätten är helt avhängigEU:s. Det menar Kerstin Ahlberg på Stockholmsuniversitet som specialiserat sig på samspelet mellan nationell arbetsrätt och EU:s arbetsrätt.

2 april 2014 15:18

Fakta

Aktuella arbetsmarknadsfrågor inom EU just nu

Genomförandedirektivet

Syftet är att säkerställa att arbetstagare som tillfälligt arbetar i ett annat EU-land får samma sociala skydd som inhemsk arbetskraft. Parlamentet har också lyckats få till en skrivning om huvudentreprenörsansvar, om än bara i ett led och inte i hela entreprenörskedjan. Nackdelar är att man inte gör något åt konsekvenserna av Lavaldomen. Det går till exempel inte att kräva högre löner för utstationerad arbetskraft än minimilönen i kollektivavtalet.

Det sociala protokollet

Den svenska arbetarrörelsen kräver tillsammans med sina europeiska kolleger att ett socialt protokoll införs vid nästa fördragsändring i EU. Tanken är att den fria rörligheten inom EU inte ska kunna utnyttjas för att pressa löner eller arbetsvillkor. Ett socialt protokoll skulle innebära att de grundläggande fackliga rättigheterna inte underordnas EU:s ekonomiska friheter.

Refit-initiativet Syftet är att underlätta för små och medelstora företag genom att rensa bort vad man anser vara onödiga regler och förordningar. Problemet är att kommissionen tycker att arbetsmiljön är onödigt reglerad och vill släppa på kraven för företag med under 250 anställda, vilket omfattar cirka 90 procent av EU:s arbetstagare. Många kritiker påpekar att problem med arbetsmiljön är vanligare i små företag.

Upphandlingsdirektivet

Syftet är att skärpa och förtydliga reglerna för offentliga upphandlingar i medlemsländerna. Parlamentet har bland annat drivit igenom att större hänsyns ska tas till arbetsvillkor samt miljöansvar och socialt ansvar hos anbudsvinnaren, inte bara lägsta pris. Man skriver in att det ska vara möjligt att kräva kollektivavtalsenliga villkor.

Läs vad de svenska partierna anser i dessa frågor här

De första tio åren av svenskt EU-medlemskap infördes mycket ny lagstiftning på det arbetsrättsliga området. Dels fanns en hel del direktiv redan tidigare som med inträdet skulle implementeras i svensk lag. Dels kom många nya arbetsrättsdirektiv under åren efter Sveriges inträde.

– Men på senare tid har EU varit så upptaget med att hantera krisen att det arbetsrättsliga har avtagit. Däremot kommer det ju en hel del andra direktiv som indirekt har inverkan på arbetsrätten, och som man måste hålla koll på, säger Kerstin Ahlberg som är föreståndare på Institutet för social civilrätt på Stockholms universitet.

Även om EU-parlamentet inte självt kan lägga fram lagförslag kan det påverka de förslag som kommer från kommissionen. Ofta i en arbetstagarvänligare riktning, enligt Kerstin Ahlberg.

Ett exempel är att det i förslaget till tillämpningen av utstationeringsdirektivet nu finns en skrivning om ett huvudentreprenörsansvar i ett led. Det betyder att den som har en entreprenad är ansvarig för att de egna underentreprenörerna sköter löner och villkor.

Däremot är man inte ansvarig om dessa i sin tur tar in egna underentreprenörer, något som ju Byggnads kräver i sin avtalsförhandling och som Socialdemokraterna kräver för EU.

– Där har ju parlamentet påverkat kommissionens förslag som inte innehöll något ansvar alls för huvudentreprenören. Så ur Byggnads synvinkel är det ju ett steg framåt även om det bara är i ett led.

Även när det gäller upphandlingsdirektivet, som ska styra den offentliga upphandlingen inom unionen, har man tagit större hänsyn till arbetstagarnas väl och ve.

– Eller, snarare att man blivit tydligare. Tidigare har det inte stått att man kan kräva kollektivavtalsenlig lön hos en leverantör, till exempel. Då har många tolkat det som att det inte är tillåtet, men så har det inte varit.

– Nu står det klart och tydligt att upphandlande myndighet ska vidta åtgärder för att säkerställa att arbetstagarnas rättigheter tillvaratas, och det är en tydlig förbättring.

Hon anser att EU-rätten påverkar den svenska arbetsrätten både i negativ och positiv riktning.

– Det händer en hel del som knaprar in på avtalsfriheten. Där är ju utstationeringsdirektivet med Lavaldomen ett paradexempel.

Ett annat exempel är Refit-initiativet som ska minska det administrativa krånglet för småföretagare, något som på många sätt kanske kan vara bra. Men påfallande många av de regler som kommissionen kan tänka sig att mjuka upp handlar om arbetsrätt och arbetsmiljön, enligt Kerstin Ahlberg.

Bland annat vill man att små och medelstora företag, under 250 anställda, ska undantas från en del arbetsmiljökrav. Det skulle innebära att uppemot 90 procent av Europas löntagare kan få en sämre arbetsmiljö.

– Vi vet ju att det oftare är småföretagen som har brister i arbetsmiljön, säger hon. Varför ska de anställda där då få ett sämre skydd?

Men flera EU-direktiv har också lett till att Sverige tvingats förbättra för arbetstagarna.

– Till exempel att man inte får undanta viss- och deltidsanställda när det gäller tjänstepensioner och liknande. Även när det gäller diskriminering har Sverige tvingats införa fler diskrimineringsgrunder än vad man hade tidigare.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Seko utreder lönemodell

Seko utreder lönemodell

De viktigaste uppgifterna för Seko är även i fortsättningen att teckna kollektivavtal och rekrytera medlemmar. Det framgår av den verksamhetsplan som den pågående kongressen antog på torsdagen. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Ylva Johansson: Vi har uträttat underverk

Ylva Johansson: Vi har uträttat underverk

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson anser att de borgerliga politikerna har otur, både när de regerar och när de gör prognoser. Och hon är stolt över att riksdagen just nu, under hennes tal, röstade för att riva upp Lex Laval.  Läs mer

Kongress 2017

Allt om kongressen

Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Thorwaldsson: LO stödjer Fastighets

Thorwaldsson: LO stödjer Fastighets

Idag är vi alla fastighetsanställda, i dag står vi bakom Fastighets i deras kamp mot Almega, för en låglönesatsning. Ett enigt LO stöder kraven. Läs mer

Sparkad, svartlistad, återupprättad

Sparkad, svartlistad, återupprättad

En septembermorgon 2005 varslas klubbordföranden och tunneltågföraren Per Johansson om avsked och stängs omedelbart av från arbetet på grund av illojalitet mot företaget. Nu är han tillbaka i förarhytten. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Med engagemang som brinner

Med engagemang som brinner

Ellena Papaioannou är lokalvårdare och klubbordförande på Uppsala universitet. Och ordförande för centrala ungdomskommittén. Och vice ordförande för regionstyrelsen. Och kongressombud. Och ... Läs mer

Ensam är inte stark

Ensam är inte stark

När jag hör ordet flexibilitet osäkrar jag mitt kollektivavtal. Flexibilitet, visst låter det tjusigt. Vi anpassar oss, är med vår tid och vi motsätter oss inte förändringar. Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Arriva säger upp konduktörerna

Arriva säger upp alla kvarvarande konduktörer på Tvär- och Nockebybanorna i Stockholm från början av maj. 59 personer berörs. Läs mer

Visa oss ditt jobb

Visa oss ditt jobb

Vad gör du och dina arbetskamrater egentligen på jobbet? Hur ser din arbetsplats ut? Det har du chansen att visa i Sekotidningens fototävling ”Mitt jobb”. Läs mer

”Vi ska ta ledigt och skriva”

”Vi ska ta ledigt och skriva”

Jenny Wrangborg och David Ericsson får Sekos litteraturpris i Ove Allanssons namn och tog idag emot varsin check på 50 000 kronor. Båda ska använda pengarna till att ta ledigt och skriva. Läs mer

Ny förbundsstyrelse

Efter viss palaver har Sekos kongress valt ny förbundsstyrelse, bestående av elva ordinarie ledamöter. Läs mer

”Flera hjärnor tänker bättre än en”

”Flera hjärnor tänker bättre än en”

Att väljas till ordförande för Seko är att fyllas med en mängd känslor. Allt från stolthet och glädje till oro över de förväntningar som finns i organisationen. Läs mer

Ny avtalssekreterare i hetluften direkt

Ny avtalssekreterare i hetluften direkt

Sekos nye avtalssekreterare Mats Ekeklint kommer rätt in i en pågående avtalsrörelse där det redan nästa vecka kan bli aktuellt att varsla om stridsåtgärder. Läs mer

”Jag har kommit hem”

”Jag har kommit hem”

Efter ett antal år på LO och hos Socialdemokraterna känner Gabriella Lavecchia att hon nu kommit hem. Sekos nyvalda vice ordförande brinner för organisering och förhandling. Läs mer

Valle Karlsson ny ordförande

Valle Karlsson ny ordförande

En enig kongress valde Valle Karlsson till ny förbundsordförande. Han tar över efter Janne Rudén som nu går i pension. Valle Karlsson har fram till idag varit förbundets avtalssekreterare. Läs mer

ARBETSPLATSEN
Här finns hjälp för alla sorters djur

Här finns hjälp för alla sorters djur

Hundar, katter, hästar, en och annan åsna samt diverse smådjur behandlas på Universitets­djursjukhuset i Uppsala. Dessutom finns här Sekomedlemmar med yrken som djursjukskötare, receptionister och foderrådgivare – bland annat. Läs mer

Lönespridning

Skillnader i lön mellan olika grupper som beror på olika faktorer som utbildning, yrke, bransch, ålder, kön och efterfrågan.