Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Tema: EU-valet

EU styr den svenska arbetsrätten

Den svenska arbetsrätten är helt avhängigEU:s. Det menar Kerstin Ahlberg på Stockholmsuniversitet som specialiserat sig på samspelet mellan nationell arbetsrätt och EU:s arbetsrätt.

2 april 2014 15:18

Fakta

Aktuella arbetsmarknadsfrågor inom EU just nu

Genomförandedirektivet

Syftet är att säkerställa att arbetstagare som tillfälligt arbetar i ett annat EU-land får samma sociala skydd som inhemsk arbetskraft. Parlamentet har också lyckats få till en skrivning om huvudentreprenörsansvar, om än bara i ett led och inte i hela entreprenörskedjan. Nackdelar är att man inte gör något åt konsekvenserna av Lavaldomen. Det går till exempel inte att kräva högre löner för utstationerad arbetskraft än minimilönen i kollektivavtalet.

Det sociala protokollet

Den svenska arbetarrörelsen kräver tillsammans med sina europeiska kolleger att ett socialt protokoll införs vid nästa fördragsändring i EU. Tanken är att den fria rörligheten inom EU inte ska kunna utnyttjas för att pressa löner eller arbetsvillkor. Ett socialt protokoll skulle innebära att de grundläggande fackliga rättigheterna inte underordnas EU:s ekonomiska friheter.

Refit-initiativet Syftet är att underlätta för små och medelstora företag genom att rensa bort vad man anser vara onödiga regler och förordningar. Problemet är att kommissionen tycker att arbetsmiljön är onödigt reglerad och vill släppa på kraven för företag med under 250 anställda, vilket omfattar cirka 90 procent av EU:s arbetstagare. Många kritiker påpekar att problem med arbetsmiljön är vanligare i små företag.

Upphandlingsdirektivet

Syftet är att skärpa och förtydliga reglerna för offentliga upphandlingar i medlemsländerna. Parlamentet har bland annat drivit igenom att större hänsyns ska tas till arbetsvillkor samt miljöansvar och socialt ansvar hos anbudsvinnaren, inte bara lägsta pris. Man skriver in att det ska vara möjligt att kräva kollektivavtalsenliga villkor.

Läs vad de svenska partierna anser i dessa frågor här

De första tio åren av svenskt EU-medlemskap infördes mycket ny lagstiftning på det arbetsrättsliga området. Dels fanns en hel del direktiv redan tidigare som med inträdet skulle implementeras i svensk lag. Dels kom många nya arbetsrättsdirektiv under åren efter Sveriges inträde.

– Men på senare tid har EU varit så upptaget med att hantera krisen att det arbetsrättsliga har avtagit. Däremot kommer det ju en hel del andra direktiv som indirekt har inverkan på arbetsrätten, och som man måste hålla koll på, säger Kerstin Ahlberg som är föreståndare på Institutet för social civilrätt på Stockholms universitet.

Även om EU-parlamentet inte självt kan lägga fram lagförslag kan det påverka de förslag som kommer från kommissionen. Ofta i en arbetstagarvänligare riktning, enligt Kerstin Ahlberg.

Ett exempel är att det i förslaget till tillämpningen av utstationeringsdirektivet nu finns en skrivning om ett huvudentreprenörsansvar i ett led. Det betyder att den som har en entreprenad är ansvarig för att de egna underentreprenörerna sköter löner och villkor.

Däremot är man inte ansvarig om dessa i sin tur tar in egna underentreprenörer, något som ju Byggnads kräver i sin avtalsförhandling och som Socialdemokraterna kräver för EU.

– Där har ju parlamentet påverkat kommissionens förslag som inte innehöll något ansvar alls för huvudentreprenören. Så ur Byggnads synvinkel är det ju ett steg framåt även om det bara är i ett led.

Även när det gäller upphandlingsdirektivet, som ska styra den offentliga upphandlingen inom unionen, har man tagit större hänsyn till arbetstagarnas väl och ve.

– Eller, snarare att man blivit tydligare. Tidigare har det inte stått att man kan kräva kollektivavtalsenlig lön hos en leverantör, till exempel. Då har många tolkat det som att det inte är tillåtet, men så har det inte varit.

– Nu står det klart och tydligt att upphandlande myndighet ska vidta åtgärder för att säkerställa att arbetstagarnas rättigheter tillvaratas, och det är en tydlig förbättring.

Hon anser att EU-rätten påverkar den svenska arbetsrätten både i negativ och positiv riktning.

– Det händer en hel del som knaprar in på avtalsfriheten. Där är ju utstationeringsdirektivet med Lavaldomen ett paradexempel.

Ett annat exempel är Refit-initiativet som ska minska det administrativa krånglet för småföretagare, något som på många sätt kanske kan vara bra. Men påfallande många av de regler som kommissionen kan tänka sig att mjuka upp handlar om arbetsrätt och arbetsmiljön, enligt Kerstin Ahlberg.

Bland annat vill man att små och medelstora företag, under 250 anställda, ska undantas från en del arbetsmiljökrav. Det skulle innebära att uppemot 90 procent av Europas löntagare kan få en sämre arbetsmiljö.

– Vi vet ju att det oftare är småföretagen som har brister i arbetsmiljön, säger hon. Varför ska de anställda där då få ett sämre skydd?

Men flera EU-direktiv har också lett till att Sverige tvingats förbättra för arbetstagarna.

– Till exempel att man inte får undanta viss- och deltidsanställda när det gäller tjänstepensioner och liknande. Även när det gäller diskriminering har Sverige tvingats införa fler diskrimineringsgrunder än vad man hade tidigare.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Anställda i kollektivtrafiken kan få meddelarskydd

En utredning föreslår att privatanställda i kollektivtrafiken ska omfattas av meddelarskydd. Dock bara de som arbetar i helt eller delvis skattefinansierad verksamhet. Statliga SJ och privatfinansierade trafikbolag omfattas inte. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Seko och Fastighets varslar på städavtalet

Seko och Fastighets varslar om konflikt på städavtalet från 8 juni. Orsaken är att Almega, enligt förbunden, inte vill gå med på en låglönesatsning i enlighet med LO-samordningen och industrinormen. Läs mer

Kongress 2017

Allt om kongressen

Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Rederi måste skatta i Sverige

Det Maerskägda bolaget Svitzer, som kör bogserbåtar i Sverige, är registrerat på Färöarna. Nu anser Skatteverket att det ska betala skatt i Sverige eftersom det här är det har sin verksamhet. Läs mer

Kongressen i bilder

Kongressen i bilder

För en vecka sedan avslutades Sekos kongress. Så här såg det ut bland delegater och dansare, ombudsmän och besökare, talare och funktionärer. Allt förevigat av fotograf Madeleine Andersson. Läs mer

”Man blir rätt less på värme”

”Man blir rätt less på värme”

"Man blir rätt less på värmen när man jobbar på ett värmeverk. Som värst på sommaren kan det vara uppåt 70 grader på vissa ställen i pannhuset." Läs mer

Med engagemang som brinner

Med engagemang som brinner

Ellena Papaioannou är lokalvårdare och klubbordförande på Uppsala universitet. Och ordförande för centrala ungdomskommittén. Och vice ordförande för regionstyrelsen. Och kongressombud. Och ... Läs mer

Ensam är inte stark

Ensam är inte stark

När jag hör ordet flexibilitet osäkrar jag mitt kollektivavtal. Flexibilitet, visst låter det tjusigt. Vi anpassar oss, är med vår tid och vi motsätter oss inte förändringar. Läs mer

Mer krävs av anställda i rörelsen

Den som arbetar för en organisation som facket måste vara beredd att ställa upp gratis på sin fritid i utåtriktat arbete, anser debattören. "Avlönade företrädares existens grundar sig i de icke avlönade, hårt arbetande vanliga människornas arbete i arbetarrörelsens tjänst." Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Maskinförare kan få nytt avtal nästa vecka

Den sista maj löper Sekos avtal med Maskinentreprenörerna, ME, ut. Förhandlingar pågår och parterna har satt ut förhandlingsdatum in i det sista. En särskilt viktig fråga för Seko, förutom lönenivåerna, är rätten att granska handlingar. Läs mer

Sparkad, svartlistad, återupprättad

Sparkad, svartlistad, återupprättad

En septembermorgon 2005 varslas klubbordföranden och tunneltågföraren Per Johansson om avsked och stängs omedelbart av från arbetet på grund av illojalitet mot företaget. Nu är han tillbaka i förarhytten. Läs mer

Seko: Vi varslar inte i onödan

Efter tre varsel och tre avtal är både Seko och Almega nöjda med resultatet. Beskrivningen av vad som hände skiljer sig dock. Läs mer

”Nöjd och lycklig”

-Jippie, vad gott det här gör för framtiden. Alla som arbetar på telekomavtalet har glädje av den höjda minimilönen. Det känns härligt att nå hela vägen fram. Läs mer

Avtal klart på telekom

Seko och Almega har tecknat ett nytt avtal på telekomområdet. Det betyder att det inte blir någon strejk i morgon. Restidsfrågan har fått en lösning och det blir en minimilön på 20 000 kronor efter två års yrkeserfarenhet. Läs mer

Nya avtalet stoppar lönedumpning

Sekos förhandlare är glada över att in- och uthyrning av personal nu har reglerats i det nya avtalet för banarbetare. Samtidigt fick man gå med på en sänkning av ingångslönen för oerfarna. Läs mer

Avtal klart för banarbetare

Avtal klart för banarbetare

Strejken på järnvägsinfrastrukturavtalet är avblåst. Seko och Almega Tjänsteförbunden blev sent i går kväll överens om ett nytt avtal. Seko fick, enligt ett pressmeddelande, gehör för kravet på reglering av in- och uthyrning av personal. Läs mer

Bättre a-kassa för deltidare

Från och med idag, den 15 maj, räcker a-kassan längre för deltidsarbetslösa. Nu får de rätt till ersättning i upp till 60 veckor. Läs mer

Visa oss ditt jobb

Visa oss ditt jobb

Vad gör du och dina arbetskamrater egentligen på jobbet? Hur ser din arbetsplats ut? Det har du chansen att visa i Sekotidningens fototävling ”Mitt jobb”. Läs mer

Varsel

Se Konfliktvarsel.