Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Tema: EU-valet
Kerstin Ahlberg forskar om arbetsrättens förhållande till EU Foto: Mattias Dahlgren

EU styr den svenska arbetsrätten

Den svenska arbetsrätten är helt avhängigEU:s. Det menar Kerstin Ahlberg på Stockholmsuniversitet som specialiserat sig på samspelet mellan nationell arbetsrätt och EU:s arbetsrätt.

2 april 2014 15:18

Fakta

Aktuella arbetsmarknadsfrågor inom EU just nu

Genomförandedirektivet

Syftet är att säkerställa att arbetstagare som tillfälligt arbetar i ett annat EU-land får samma sociala skydd som inhemsk arbetskraft. Parlamentet har också lyckats få till en skrivning om huvudentreprenörsansvar, om än bara i ett led och inte i hela entreprenörskedjan. Nackdelar är att man inte gör något åt konsekvenserna av Lavaldomen. Det går till exempel inte att kräva högre löner för utstationerad arbetskraft än minimilönen i kollektivavtalet.

Det sociala protokollet

Den svenska arbetarrörelsen kräver tillsammans med sina europeiska kolleger att ett socialt protokoll införs vid nästa fördragsändring i EU. Tanken är att den fria rörligheten inom EU inte ska kunna utnyttjas för att pressa löner eller arbetsvillkor. Ett socialt protokoll skulle innebära att de grundläggande fackliga rättigheterna inte underordnas EU:s ekonomiska friheter.

Refit-initiativet Syftet är att underlätta för små och medelstora företag genom att rensa bort vad man anser vara onödiga regler och förordningar. Problemet är att kommissionen tycker att arbetsmiljön är onödigt reglerad och vill släppa på kraven för företag med under 250 anställda, vilket omfattar cirka 90 procent av EU:s arbetstagare. Många kritiker påpekar att problem med arbetsmiljön är vanligare i små företag.

Upphandlingsdirektivet

Syftet är att skärpa och förtydliga reglerna för offentliga upphandlingar i medlemsländerna. Parlamentet har bland annat drivit igenom att större hänsyns ska tas till arbetsvillkor samt miljöansvar och socialt ansvar hos anbudsvinnaren, inte bara lägsta pris. Man skriver in att det ska vara möjligt att kräva kollektivavtalsenliga villkor.

Läs vad de svenska partierna anser i dessa frågor här

De första tio åren av svenskt EU-medlemskap infördes mycket ny lagstiftning på det arbetsrättsliga området. Dels fanns en hel del direktiv redan tidigare som med inträdet skulle implementeras i svensk lag. Dels kom många nya arbetsrättsdirektiv under åren efter Sveriges inträde.

– Men på senare tid har EU varit så upptaget med att hantera krisen att det arbetsrättsliga har avtagit. Däremot kommer det ju en hel del andra direktiv som indirekt har inverkan på arbetsrätten, och som man måste hålla koll på, säger Kerstin Ahlberg som är föreståndare på Institutet för social civilrätt på Stockholms universitet.

Även om EU-parlamentet inte självt kan lägga fram lagförslag kan det påverka de förslag som kommer från kommissionen. Ofta i en arbetstagarvänligare riktning, enligt Kerstin Ahlberg.

Ett exempel är att det i förslaget till tillämpningen av utstationeringsdirektivet nu finns en skrivning om ett huvudentreprenörsansvar i ett led. Det betyder att den som har en entreprenad är ansvarig för att de egna underentreprenörerna sköter löner och villkor.

Däremot är man inte ansvarig om dessa i sin tur tar in egna underentreprenörer, något som ju Byggnads kräver i sin avtalsförhandling och som Socialdemokraterna kräver för EU.

– Där har ju parlamentet påverkat kommissionens förslag som inte innehöll något ansvar alls för huvudentreprenören. Så ur Byggnads synvinkel är det ju ett steg framåt även om det bara är i ett led.

Även när det gäller upphandlingsdirektivet, som ska styra den offentliga upphandlingen inom unionen, har man tagit större hänsyn till arbetstagarnas väl och ve.

– Eller, snarare att man blivit tydligare. Tidigare har det inte stått att man kan kräva kollektivavtalsenlig lön hos en leverantör, till exempel. Då har många tolkat det som att det inte är tillåtet, men så har det inte varit.

– Nu står det klart och tydligt att upphandlande myndighet ska vidta åtgärder för att säkerställa att arbetstagarnas rättigheter tillvaratas, och det är en tydlig förbättring.

Hon anser att EU-rätten påverkar den svenska arbetsrätten både i negativ och positiv riktning.

– Det händer en hel del som knaprar in på avtalsfriheten. Där är ju utstationeringsdirektivet med Lavaldomen ett paradexempel.

Ett annat exempel är Refit-initiativet som ska minska det administrativa krånglet för småföretagare, något som på många sätt kanske kan vara bra. Men påfallande många av de regler som kommissionen kan tänka sig att mjuka upp handlar om arbetsrätt och arbetsmiljön, enligt Kerstin Ahlberg.

Bland annat vill man att små och medelstora företag, under 250 anställda, ska undantas från en del arbetsmiljökrav. Det skulle innebära att uppemot 90 procent av Europas löntagare kan få en sämre arbetsmiljö.

– Vi vet ju att det oftare är småföretagen som har brister i arbetsmiljön, säger hon. Varför ska de anställda där då få ett sämre skydd?

Men flera EU-direktiv har också lett till att Sverige tvingats förbättra för arbetstagarna.

– Till exempel att man inte får undanta viss- och deltidsanställda när det gäller tjänstepensioner och liknande. Även när det gäller diskriminering har Sverige tvingats införa fler diskrimineringsgrunder än vad man hade tidigare.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Stora brister i arbetsmiljön på SJ-depå

Arbetsmiljöverket gjorde en oanmäld inspektion på SJ:s depå i Malmö. Resultatet blev en lista på 31 brister i arbetsmiljön, bland annat när det gäller raster och pauser. Nu har SJ kallat till extra möte i skyddskommittén. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Stolparna blir kvar på Stockholms lokalbanor

Stolparna blir permanenta på lokalbanorna i Stockholm. Det beslutade trafiknämnden i Stockholm läns landsting i går. Beslutet innebär att det installeras valideringsstolpar på samtliga linjer, utom Spårväg city där frågan ska utredas. Läs mer

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia har tagit fram en säkerhetsapp som ska användas vid ensamarbete. Appen larmar automatiskt om man inte markerar att jobbet är utfört efter beräknad tid. Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Seko kräver lika villkor för in- och uthyrda

Det måste bli ordning och reda och lika villkor för alla i branschen, menar Seko som kräver att få granska in- och uthyrningen av arbetskraft på järnvägsinfrastrukturavtalet. Idag har Seko och Almega tjänsteföretagen växlat yrkanden på avtalsområdet. Läs mer

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

Striden om tiden är het i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Sekotidningen har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För Sekos del handlar striden om hyvling, flexibilitet och inflytande. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Alltid på medlemmarnas sida

Alltid på medlemmarnas sida

Hej, Ola Brossberg, Seko! Många har hört den öppningsrepliken när Sekos ombudsman i Borlänge ringer upp. Oavsett ärende kan den uppringde räkna med att det är allvar. Läs mer

Hur mycket värk krävs?

Anser regeringen det rätt att sjuka och arbetsskadade tvingas till arbetsförmedlingen? Om inte, gör något åt det! Och så lite om medlemskapets värde Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Individuella uppgörelser om Almega får bestämma

Almega vill att såväl lön som arbetstid ska kunna förhandlas med individen och inte regleras i kollektivavtal. Det framgår av deras avtalsyrkanden för telebranschen. Läs mer

”Jag kan koderna”

”Jag kan koderna”

– Det är klart att dödsskjutningarna lägger sig som en våt filt över hela Malmö, säger David Henriksson, polis i en av de mest utsatta förorterna i Malmö och styrelseledamot i Seko Polisen Syd. Läs mer

”En fråga om patientsäkerhet”

Det råder akut brist på djursjukskötare. Något som Jordbruksverket vill lösa genom undantag från det legitimationskrav som infördes för sju år sedan. Ett förslag som avvisas av de flesta remissinstanser, inklusive Sekoklubben på SLU. Läs mer

Seko kräver att restid ingår i arbetstiden

Även telebranschen har nu växlat avtalsyrkanden. Seko kräver bland annat att restid ska ingå i arbetstiden för den som är hemstationerad och en ny lägstalön på 20 000 för den som har två års yrkeserfarenhet. Seko kräver också en individgaranti på 400 kronor. Läs mer

”Almegas krav gör det svårare att kombinera arbete och fritid”

Almegas företrädare lever i en helt annan verklighet än våra medlemmar. Anställda i spårbranschen har ofta svårt att kombinera arbete och fritid. Arbetsgivarnas krav i avtalsrörelsen gör att det blir ännu svårare. Läs mer

Almega vill ha ut mer arbetstid i spårbranschen

Ökad möjligheter att få ut heltid av de anställda. Det är den viktigaste frågan för spårarbetsgivarna i årets avtalsrörelse, enligt Pierre Sandberg, förhandlare på Almega. Seko kräver regler som begränsar hyvling. Läs mer

Seko har växlat avtalskrav på spårtrafiken

I dag har Seko och Almega växlat yrkanden på bransch spårtrafik. Ett regelverk som motverkar hyvling är ett av Sekos viktigaste krav. Lönekraven följer LO-samordningen som yrkar på 2,8 procent och ett lägsta utrymme på 672 kronor. Läs mer

Medlemsrekrytering
Så ska fler lockas in i Seko

Så ska fler lockas in i Seko

Antalet medlemmar minskar stadigt. För att vända trenden satsar Seko nu 25 miljoner kronor under fem år på lokala projekt. I Stockholm har Seko bildat A-gruppen,en grupp förtroendevalda som brinner för medlemsvärvning. Läs mer

Mertidsblockad

En stridsåtgärd där facket stoppar allt mertidsarbete på en arbetsplats eller inom ett företag.