Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Reportage

Alla kan göra något

Filmen som just spelats upp har ett tydligt budskap: Människor diskrimineras och kränks på arbetsplatser runt om i landet för att de kommer från ett annat land. Det kan du, som ser filmen, ändra på med ganska små medel.

13 februari 2014 11:17

Alla kan göra något och det börjar med dig.”
Slutorden i LO:s korta kampanjfilm tonar ut i kurslokalen på ABF i  Uppsala. Först är det tyst. Sedan säger någon: ”Så bra att filmen
ligger på youtube, där är många ungdomar.”
– Säg ifrån, till exempel vid fikabordet på jobbet, när någon slänger ur sig rasistiska eller främlingsfientliga kommentarer. Fråga
hur menar du?, varför säger du så? Låt den som kom med påståendet förklara sig, säger Javiera Cifuentes.

Namnlöst
Hon är terminalarbetare, ombud för Seko Posten och dagens kurshandledare.
Det är Javiera Cifuentes som spelar upp LO:s film som i sitt korta format – bara en och en halv minut – fångar det som tittarna i sammanträdesrummet vill nå. Det vill säga förmågan att stå upp för sina ideal.

Fem fackliga ombud har lockats hit i förhoppningen att få argument och kunskap. De går den tvärfackliga kursen ”Alla kan göra något”, som även är samlingsnamnet på LO:s satsning mot främlingsfientlighet. Satsningen fick lite av en nystart i samband med LO:s kongress 2012 då samarbetet med stiftelsen Expo utvidgades, och det kom nytt material. Utbildningar som den i Uppsala rullar så sakteliga på över landet. Lite trögt på sina
ställen, förbunden och LO är inte alltid överens om vem som ska betala vad. Men entusiasterna, som Javiera Cifuentes, ger inte upp.
Varje kursdeltagare är lika viktig.
De fem – Peter Burman, Mikael Eriksson och PA Nilson från Seko Posten, och James Jonsson och Kerstin Lindvall från Kommunal
– är på kurs för att de vill ta debatten, stå upp och ha på fötterna. Problemet är att de inte riktigt vet hur det ska gå till. De behöver fler argument och mer fakta när kolleger och andra säger att de minsann vet hur saker och ting ligger till. Ofta handlar det lite slängigt om hur ”invandrare är eller gör”.
Svårast är de trevliga arbetskamrater som har obehagliga och odemokratiska åsikter och goda kolleger som öppet deklarerar att
de är Sverigedemokrater.
James Jonsson tycker att det är lättare när rasister är brunskjortor och marscherar på gatorna.
– Nu är de lite gulliga så där, säger han.

Mikael Eriksson, som är skyddsombud på sin arbetsplats, vill veta hur han ska göra för att stoppa de främlingsfientligas framfart:
– Hur gör jag för att få stopp på pratet?
PA Nilson oroar sig för att många litar på vad de läser på nätet, och han vill veta vart han ska vända sig för att få fram korrekta uppgifter.
– Statistiska centralbyrån, där kan du hitta nästan vad som helst, säger Javiera Cifuentes när dagen är slut och PA ställer den konkreta frågan.
Bekymret för Kerstin Lindvall, som är skolinformatör, är ungdomar som säger att de ska rösta på Sverigedemokraterna. De är så många hemma i Östhammar.

Kursdagen känns kort och intensiv, och bygger i hög grad på deltagarnas egna diskussioner. De får göra fyrhörnsövningar och ställa sig i olika hörn för ”ja”, ”nej”, ”vet ej” eller ”jag har ett eget förslag”. Enigheten är stor i de flesta frågor, som att alla människor i Sverige inte har samma möjligheter.
Men det hettar till när olika ord ska diskuteras. Varför får vi inte använda ordet ”neger”, det har vi alltid gjort säger Peter, Kerstin och PA. De uppfattar ordet som en beskrivning, utan värdeomdöme.
Javiera Cifuentes säger att det finns en historia av rasbiologi bakom ordet, idéer som värderar människor olika.
– Vi måste fråga vem som har tolkningsföreträde, vem som drabbas. Ingen i det här rummet vet hur det känns när någon använder ordet ”neger”, vi är alla vita. Lagstiftningen om kränkande särbehandling säger att det är den utpekade som ska avgöra, säger hon.

Hon fortsätter att tala om det som gruppen är överens om. Att de sociala och ekonomiska klyftorna ökar i Sverige. Och att klyftor ökar konkurrensen mellan arbetstagare, det som facket kom till för att få bort.
– I det samhället pekar politiska partier ,som inte erkänner ekonomiska och sociala klyftor, ut kulturella skillnader som orsak
till olika samhällsproblem. Sverigedemokraterna är ett sådant parti.
– SD anser helt följdriktigt att facket inte behövs. De vill öka arbetsgivarnas makt. Och som facklig företrädare är det inte svårt att argumentera mot ett parti som inte vill att facket ska finnas, säger Javiera Cifuentes.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Anställda i kollektivtrafiken kan få meddelarskydd

En utredning föreslår att privatanställda i kollektivtrafiken ska omfattas av meddelarskydd. Dock bara de som arbetar i helt eller delvis skattefinansierad verksamhet. Statliga SJ och privatfinansierade trafikbolag omfattas inte. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Seko och Fastighets varslar på städavtalet

Seko och Fastighets varslar om konflikt på städavtalet från 8 juni. Orsaken är att Almega, enligt förbunden, inte vill gå med på en låglönesatsning i enlighet med LO-samordningen och industrinormen. Läs mer

Kongress 2017

Allt om kongressen

Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Rederi måste skatta i Sverige

Det Maerskägda bolaget Svitzer, som kör bogserbåtar i Sverige, är registrerat på Färöarna. Nu anser Skatteverket att det ska betala skatt i Sverige eftersom det här är det har sin verksamhet. Läs mer

Kongressen i bilder

Kongressen i bilder

För en vecka sedan avslutades Sekos kongress. Så här såg det ut bland delegater och dansare, ombudsmän och besökare, talare och funktionärer. Allt förevigat av fotograf Madeleine Andersson. Läs mer

”Man blir rätt less på värme”

”Man blir rätt less på värme”

"Man blir rätt less på värmen när man jobbar på ett värmeverk. Som värst på sommaren kan det vara uppåt 70 grader på vissa ställen i pannhuset." Läs mer

Med engagemang som brinner

Med engagemang som brinner

Ellena Papaioannou är lokalvårdare och klubbordförande på Uppsala universitet. Och ordförande för centrala ungdomskommittén. Och vice ordförande för regionstyrelsen. Och kongressombud. Och ... Läs mer

Ensam är inte stark

Ensam är inte stark

När jag hör ordet flexibilitet osäkrar jag mitt kollektivavtal. Flexibilitet, visst låter det tjusigt. Vi anpassar oss, är med vår tid och vi motsätter oss inte förändringar. Läs mer

Mer krävs av anställda i rörelsen

Den som arbetar för en organisation som facket måste vara beredd att ställa upp gratis på sin fritid i utåtriktat arbete, anser debattören. "Avlönade företrädares existens grundar sig i de icke avlönade, hårt arbetande vanliga människornas arbete i arbetarrörelsens tjänst." Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Maskinförare kan få nytt avtal nästa vecka

Den sista maj löper Sekos avtal med Maskinentreprenörerna, ME, ut. Förhandlingar pågår och parterna har satt ut förhandlingsdatum in i det sista. En särskilt viktig fråga för Seko, förutom lönenivåerna, är rätten att granska handlingar. Läs mer

Sparkad, svartlistad, återupprättad

Sparkad, svartlistad, återupprättad

En septembermorgon 2005 varslas klubbordföranden och tunneltågföraren Per Johansson om avsked och stängs omedelbart av från arbetet på grund av illojalitet mot företaget. Nu är han tillbaka i förarhytten. Läs mer

Seko: Vi varslar inte i onödan

Efter tre varsel och tre avtal är både Seko och Almega nöjda med resultatet. Beskrivningen av vad som hände skiljer sig dock. Läs mer

”Nöjd och lycklig”

-Jippie, vad gott det här gör för framtiden. Alla som arbetar på telekomavtalet har glädje av den höjda minimilönen. Det känns härligt att nå hela vägen fram. Läs mer

Avtal klart på telekom

Seko och Almega har tecknat ett nytt avtal på telekomområdet. Det betyder att det inte blir någon strejk i morgon. Restidsfrågan har fått en lösning och det blir en minimilön på 20 000 kronor efter två års yrkeserfarenhet. Läs mer

Nya avtalet stoppar lönedumpning

Sekos förhandlare är glada över att in- och uthyrning av personal nu har reglerats i det nya avtalet för banarbetare. Samtidigt fick man gå med på en sänkning av ingångslönen för oerfarna. Läs mer

Avtal klart för banarbetare

Avtal klart för banarbetare

Strejken på järnvägsinfrastrukturavtalet är avblåst. Seko och Almega Tjänsteförbunden blev sent i går kväll överens om ett nytt avtal. Seko fick, enligt ett pressmeddelande, gehör för kravet på reglering av in- och uthyrning av personal. Läs mer

Bättre a-kassa för deltidare

Från och med idag, den 15 maj, räcker a-kassan längre för deltidsarbetslösa. Nu får de rätt till ersättning i upp till 60 veckor. Läs mer

Visa oss ditt jobb

Visa oss ditt jobb

Vad gör du och dina arbetskamrater egentligen på jobbet? Hur ser din arbetsplats ut? Det har du chansen att visa i Sekotidningens fototävling ”Mitt jobb”. Läs mer

Sifferlöst avtal

Se Nollavtal.