Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-242 22 56

För dig som arbetar med service och kommunikation
Fem fackliga ombud tar ställning. Foto: Lennart Engström
Reportage

Alla kan göra något

Filmen som just spelats upp har ett tydligt budskap: Människor diskrimineras och kränks på arbetsplatser runt om i landet för att de kommer från ett annat land. Det kan du, som ser filmen, ändra på med ganska små medel.

13 februari 2014 11:17

Alla kan göra något och det börjar med dig.”
Slutorden i LO:s korta kampanjfilm tonar ut i kurslokalen på ABF i  Uppsala. Först är det tyst. Sedan säger någon: ”Så bra att filmen
ligger på youtube, där är många ungdomar.”
– Säg ifrån, till exempel vid fikabordet på jobbet, när någon slänger ur sig rasistiska eller främlingsfientliga kommentarer. Fråga
hur menar du?, varför säger du så? Låt den som kom med påståendet förklara sig, säger Javiera Cifuentes.

Namnlöst
Hon är terminalarbetare, ombud för Seko Posten och dagens kurshandledare.
Det är Javiera Cifuentes som spelar upp LO:s film som i sitt korta format – bara en och en halv minut – fångar det som tittarna i sammanträdesrummet vill nå. Det vill säga förmågan att stå upp för sina ideal.

Fem fackliga ombud har lockats hit i förhoppningen att få argument och kunskap. De går den tvärfackliga kursen ”Alla kan göra något”, som även är samlingsnamnet på LO:s satsning mot främlingsfientlighet. Satsningen fick lite av en nystart i samband med LO:s kongress 2012 då samarbetet med stiftelsen Expo utvidgades, och det kom nytt material. Utbildningar som den i Uppsala rullar så sakteliga på över landet. Lite trögt på sina
ställen, förbunden och LO är inte alltid överens om vem som ska betala vad. Men entusiasterna, som Javiera Cifuentes, ger inte upp.
Varje kursdeltagare är lika viktig.
De fem – Peter Burman, Mikael Eriksson och PA Nilson från Seko Posten, och James Jonsson och Kerstin Lindvall från Kommunal
– är på kurs för att de vill ta debatten, stå upp och ha på fötterna. Problemet är att de inte riktigt vet hur det ska gå till. De behöver fler argument och mer fakta när kolleger och andra säger att de minsann vet hur saker och ting ligger till. Ofta handlar det lite slängigt om hur ”invandrare är eller gör”.
Svårast är de trevliga arbetskamrater som har obehagliga och odemokratiska åsikter och goda kolleger som öppet deklarerar att
de är Sverigedemokrater.
James Jonsson tycker att det är lättare när rasister är brunskjortor och marscherar på gatorna.
– Nu är de lite gulliga så där, säger han.

Mikael Eriksson, som är skyddsombud på sin arbetsplats, vill veta hur han ska göra för att stoppa de främlingsfientligas framfart:
– Hur gör jag för att få stopp på pratet?
PA Nilson oroar sig för att många litar på vad de läser på nätet, och han vill veta vart han ska vända sig för att få fram korrekta uppgifter.
– Statistiska centralbyrån, där kan du hitta nästan vad som helst, säger Javiera Cifuentes när dagen är slut och PA ställer den konkreta frågan.
Bekymret för Kerstin Lindvall, som är skolinformatör, är ungdomar som säger att de ska rösta på Sverigedemokraterna. De är så många hemma i Östhammar.

Kursdagen känns kort och intensiv, och bygger i hög grad på deltagarnas egna diskussioner. De får göra fyrhörnsövningar och ställa sig i olika hörn för ”ja”, ”nej”, ”vet ej” eller ”jag har ett eget förslag”. Enigheten är stor i de flesta frågor, som att alla människor i Sverige inte har samma möjligheter.
Men det hettar till när olika ord ska diskuteras. Varför får vi inte använda ordet ”neger”, det har vi alltid gjort säger Peter, Kerstin och PA. De uppfattar ordet som en beskrivning, utan värdeomdöme.
Javiera Cifuentes säger att det finns en historia av rasbiologi bakom ordet, idéer som värderar människor olika.
– Vi måste fråga vem som har tolkningsföreträde, vem som drabbas. Ingen i det här rummet vet hur det känns när någon använder ordet ”neger”, vi är alla vita. Lagstiftningen om kränkande särbehandling säger att det är den utpekade som ska avgöra, säger hon.

Hon fortsätter att tala om det som gruppen är överens om. Att de sociala och ekonomiska klyftorna ökar i Sverige. Och att klyftor ökar konkurrensen mellan arbetstagare, det som facket kom till för att få bort.
– I det samhället pekar politiska partier ,som inte erkänner ekonomiska och sociala klyftor, ut kulturella skillnader som orsak
till olika samhällsproblem. Sverigedemokraterna är ett sådant parti.
– SD anser helt följdriktigt att facket inte behövs. De vill öka arbetsgivarnas makt. Och som facklig företrädare är det inte svårt att argumentera mot ett parti som inte vill att facket ska finnas, säger Javiera Cifuentes.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Damberg utesluter inte delning av Postnord

Damberg utesluter inte delning av Postnord

Outsourcing, hyvling och de danska problemen avhandlades när näringsminister Mikael Damberg besökte Seko Postens representantskapsmöte. Till Sekotidningen säger han att han inte utesluter en delning av bolaget. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Valle Karlsson valberedningens förslag till ny ordförande för Seko

Inte helt oväntat föreslår valberedningen att Sekos nuvarande avtalssekreterare Valle Karlsson väljs till ordförande för förbundet vid kongressen den 25-27 april. Som vice ordförande föreslås Gabriella Lavecchia, med bakgrund på Telia Mobitel. Läs mer

Stora brister i arbetsmiljön på SJ-depå

Arbetsmiljöverket gjorde en oanmäld inspektion på SJ:s depå i Malmö. Resultatet blev en lista på 31 brister i arbetsmiljön, bland annat när det gäller raster och pauser. Nu har SJ kallat till extra möte i skyddskommittén. Läs mer

Vikten av fint fikarum

Vikten av fint fikarum

– Vi njuter av det här stället. Vi äter en helt underbar frukost varje morgon klockan nio, och det sitter fint när man börjat jobba klockan sex. Läs mer

Stolparna blir kvar på Stockholms lokalbanor

Stolparna blir permanenta på lokalbanorna i Stockholm. Det beslutade trafiknämnden i Stockholm läns landsting i går. Beslutet innebär att det installeras valideringsstolpar på samtliga linjer, utom Spårväg city där frågan ska utredas. Läs mer

Sista kongressen för ordförande Rudén och ombudet Rosén

Sista kongressen för ordförande Rudén och ombudet Rosén

Den 25–27 april har Seko kongress i Stockholm. De 200 ombuden ska ta ställning till knappt 100 motioner, välja styrelse och ledning, samt besluta om nya stadgar och förbundets verksamhet de närmaste fyra åren. Läs mer

”Oerhört varierat jobb”

”Oerhört varierat jobb”

– Det är väldigt sällan som jag har samma arbetsuppgifter två dagar i rad. Jag har jobbat här i fem år och har inga planer på att sluta. Läs mer

Alltid på medlemmarnas sida

Alltid på medlemmarnas sida

Hej, Ola Brossberg, Seko! Många har hört den öppningsrepliken när Sekos ombudsman i Borlänge ringer upp. Oavsett ärende kan den uppringde räkna med att det är allvar. Läs mer

Hur mycket värk krävs?

Anser regeringen det rätt att sjuka och arbetsskadade tvingas till arbetsförmedlingen? Om inte, gör något åt det! Och så lite om medlemskapets värde Läs mer

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia lanserar säkerhetsapp för ensamarbete

Svevia har tagit fram en säkerhetsapp som ska användas vid ensamarbete. Appen larmar automatiskt om man inte markerar att jobbet är utfört efter beräknad tid. Läs mer

I rök och damm

I rök och damm

Luften fylls periodvis av damm och avgaser när underhållsarbete pågår i tunnelbanan nattetid. Det sticker i ögon och hals på de anställda, men ingen vet om det är farligt för hälsan. Läs mer

Seko kräver lika villkor för in- och uthyrda

Det måste bli ordning och reda och lika villkor för alla i branschen, menar Seko som kräver att få granska in- och uthyrningen av arbetskraft på järnvägsinfrastrukturavtalet. Idag har Seko och Almega tjänsteföretagen växlat yrkanden på avtalsområdet. Läs mer

Individuella uppgörelser om Almega får bestämma

Almega vill att såväl lön som arbetstid ska kunna förhandlas med individen och inte regleras i kollektivavtal. Det framgår av deras avtalsyrkanden för telebranschen. Läs mer

”En fråga om patientsäkerhet”

Det råder akut brist på djursjukskötare. Något som Jordbruksverket vill lösa genom undantag från det legitimationskrav som infördes för sju år sedan. Ett förslag som avvisas av de flesta remissinstanser, inklusive Sekoklubben på SLU. Läs mer

Seko kräver att restid ingår i arbetstiden

Även telebranschen har nu växlat avtalsyrkanden. Seko kräver bland annat att restid ska ingå i arbetstiden för den som är hemstationerad och en ny lägstalön på 20 000 för den som har två års yrkeserfarenhet. Seko kräver också en individgaranti på 400 kronor. Läs mer

”Almegas krav gör det svårare att kombinera arbete och fritid”

Almegas företrädare lever i en helt annan verklighet än våra medlemmar. Anställda i spårbranschen har ofta svårt att kombinera arbete och fritid. Arbetsgivarnas krav i avtalsrörelsen gör att det blir ännu svårare. Läs mer

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

”Arbetsgivarna spelar ett fult spel”

Striden om tiden är het i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Sekotidningen har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För Sekos del handlar striden om hyvling, flexibilitet och inflytande. Läs mer

Strejkvakt

En vakt som har i uppgift att stoppa strejkbrytare från att arbeta på en arbetsplats som har försatts i blockad eller strejk.