Sedan 2018 har fem anställda mist livet på godsbolag på spår. En har klämts ihjäl mellan godsvagnar, fyra har dött i samband med att vagnar backats. Flera tillbud och allvarliga olyckor har också inträffat.   

Många av olyckorna har skett vid järnvägskorsningar. I november i år dog en 43-årig lokförare på Södra Cells industriområde när en lastbil körde in i ett backande godståg.   

2019 hände en nästan identisk dödsolycka. Signalgivaren Nisse avled när han backade ett Green Cargo-godståg, och kolliderade med en lastbil vid en obevakad järnvägskorsning på pappersbruket Smurfit Kappa i Piteå.   

Inget arbetsmiljöbrott

Nyligen friade Hovrätten för övre Norrland samtliga parter från arbetsmiljöbrott för dödsolyckan i Piteå. Åklagaren Christer B Jarlås drev fallet mot Green Cargo och Smurfit Kappa, och menar att företagen inte gjorde tillräckligt för att förhindra olyckan.   

Hovrätten slog däremot fast i sin dom att ingen bär straffrättsligt ansvar. Företagen har följt Trafikverkets och Transportstyrelsens regler för järnvägstrafik och infrastruktur för industrispår.    

Korsningen på pappersbruket levde upp till säkerhetskraven – trots att det endast fanns ett kryssmärke som varnade för spåret. Godståget backades in på industriområdet på rätt sätt enligt regelboken. Riskbedömningar av arbetet hade gjorts.  

”Regelverk behöver skärpas”

Christer B Jarlås anser att regelverken behöver skärpas vad gäller obevakade plankorsningar. Bommar, ljus och ljudsignal behöver vara ett krav. Arbetssättet att backa godståg måste dessutom bli säkrare.

– Man måste nog gå den vägen. Det är inte är okej att ha de säkerhetsnivåer som man har i dag, eftersom de gång på gång leder till farliga händelser.

– Miniminivåerna räcker uppenbarligen inte till för att rädda liv. Den här domen borde bli en väckarklocka för många i ansvarig ställning för annars kommer fler att dö, säger han. 

De ansvariga myndigheterna håller inte med. Trafikverket har ansvar för de flesta järnvägskorsningarna i landet. De som ligger på industriområden ansvarar de inte över.    

Myndigheten har en nollvision kring dödsolyckor vid järnvägskorsningar, och ett pågående arbete för att bygga bort farorna. Att ändra regelverk för att få bort obevakade korsningar behövs därför inte, förklarar Bengt Olsson, presschef på Trafikverket.   

Transporstyrelsen: Finns krav på industrier

De järnvägskorsningar som ligger på industrier ansvarar industriföretaget för. Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet och genomför kontroller för att säkerställa att de lever upp till regelboken.     

– Det krävs utredning för att avgöra om nya regler är rätt väg att gå. Jag tycker att det redan nu finns krav på tillståndshavarna att hantera de risker som verksamheten ger upphov till. I våra tillsyner kan vi peka på risker och lagkrav som finns, säger Martin Fridleifer, inspektör på sektionen Spårtrafiksäkerhet tillsyn.   

Trafikverket har tagit beslut att bygga bort obevakade järnvägskorsningar. Enligt Martin Fridleifer behövs inte liknande beslut för industriområden. Det finns redan i dag krav på att det ska finnas ett så kallat säkerhetsstyrningssystem, som beskriver vilka risker som finns i verksamheten.

– Trafikverket har gjort en bedömning utifrån sin infrastruktur. Det är upp till alla övriga infrastrukturförvaltare som har plankorsningar på sin infrastruktur att vidta lämpliga åtgärder, säger Martin Fridleifer.