Kaffe och bulle sitter fint när solen äntligen visar sig efter några grå veckor. Fyra politiker och ett tiotal medlemmar sluter upp.

– Vad var det jag sa, solen skiner, säger Kenneth Svensson, till vardags planerare på Green cargo, men denna lunchtimme
ordförande för Seko-s i Karlstad.
EU-valet är bara en vecka bort och för Kenneth och Susann Larsson, fackligt-politiskt ansvarig i regionen, är mötet ett viktigt inslag i strävan att få medlemmarna att gå och rösta.

Kenneth Svensson vill också att träffen ska handla om EU:s roll i transportpolitiken. Den politik som personalen kring centralstationen är så beroende av.

Men ett möte är ett möte, och det blir inte alltid som
arrangörerna tänkt sig. Frågan om att rösta eller inte rösta berörs inte. EU är det egentligen ingen som vill prata om, trots idoga
försök från Kenneth.

Inte heller politikernas försök att prata ”ordning och reda” och andra för Socialdemokraterna viktiga valfrågor faller i någon intresserad jord.

Namnlöst 2

Nej, i Karlstad är det andra frågor som pockar på uppmärksamhet. Sekomedlemmar från Trafikverket, Green cargo och Tågkompaniet vill prata om det som rör deras konkreta
vardag och verksamhet. Neddragningar på Green cargo och stora förändringar på Trafikverket.

Inte minst kommer mötet att handla om att Trafikverket ska ta bort tågklarerarna i Karlstad. Trafiken ska istället ledas från Hallsberg.

– Trafikverkets egen riskanalys visar att vi först måste byta ställverk, men så blir det inte. Vi har analog teknik här. Säkerheten hotas och det kommer att bli förseningar, säger Lars-Gunnar Olsson, en av sju som får sluta.

Politikerna uppmanas att rädda tågklareringen till dess att rätt teknik finns på plats. Och de ställer upp på det. Samtliga närvarande politiker lovar göra vad de kan i frågan, på var sitt håll. Riksdagen och kommunerna lokalt.
– Det är viktigt att lyssna på det som berör människor, säger Mikael Dahlqvist, kommunalråd i Hagfors kommun och riksdagskandidat för Socialdemokraterna.

Oavsett om valmötet i Karlstad är representativt eller inte för årets valrörelse är det helt i linje med hur Seko och förbunden i 6 F vill
ha det. Valarbetet ska ske lokalt, av respektive förbund på arbetsplatserna och enbart rikta sig till medlemmar.
Budskapet är: vi vill ha en ny regering.

– Vi har ingen reklam i tv, inga affischer eller tidningsannonser. 6 F-projektet ”Skitliv” har tagit fram tre valfilmer till biograferna, men de ligger inte på mitt bord, säger Peter Kennerfalk, ombudsman
på Byggnads och den som leder 6 F:s valarbete.

Under det så kallade supervalåret 2014 satsar Seko
tillsammans med övriga förbund inom 6 F minst fem
miljoner kronor på valrörelsearbete. 20 kronor per medlem.

De fem miljonerna ska bland annat täcka material, utbildningar, möten och ersättning för förlorad arbetsförtjänst för förtroendevalda som tar ledigt från jobbet för valarbete. Till de fem miljonerna ska läggas kostnaden för valfilmerna, ett par hundratusen, samt de pengar som lokala organisationer
satsar efter egna beslut.

Seko ger även 6 kronor per medlem, 475 000, till Samakprojektet om den nordiska modellens framtid. Samak är ett samarbete mellan de nordiska Socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen.
Dessa pengar gick tidigare direkt till Socialdemokraterna.

Facklig valrörelse är av tradition tätt sammanvävd med den socialdemokratiska, och så även i år. Målet att få en ny regering i höst delar man dock med fler partier. Såväl Vänsterpartiet
som Miljöpartiet vill ha ett regeringsskifte och är tänkbara samarbetspartners med S.

– Det viktiga är trots allt att få en ny regering, säger Bjarne Isacson, Sekos kontaktkontaktperson i 6 F:s valprojekt.

Det fackligt-politiska samarbetet mellan LO och Socialdemokraterna är sedan länge en självklarhet, trots att andelen S-väljare minskat inom LO. Och det är okej, anser åtminstone Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Fackligt aktiva som också är politiskt aktiva i V och MP har förståelse för det historiska band som finns mellan facket och S.

Marta_Aguirre_Dodoy

– Det är ett demokratiskt fattat beslut inom LO. Det får vi finna oss i, till dess att man fattar ett nytt beslut. Men ingen hindrar oss
som vänsterpartister att vara ute i valrörelsen och tala med medlemmar i egenskap av fackliga företrädare, säger Marta Aguirre, som arbetar på Stockholmståg och är ledamot
av Sekos förbundsstyrelse.

Fredrik Alzén är ordförande för Seko på Bring Citymail och kommunpolitiker för Miljöpartiet i Värmdö. Fredrik håller med om den historiska förklaringen och säger att facket fått igenom mycket tack vare samarbetet.

– För facket är det ändå medlemmarnas bästa som är det viktigaste, säger han. För mig är politiken viktigast just nu.

Det är svårare för fackligt aktiva som samtidigt är politiskt aktiva i något av allianspartierna att acceptera de nära banden mellan LO och S. Mikael Andersson, huvudskyddsombud för Seko på Ryds Brunns behandlingshem, är aktiv centerpartist i Tingsryd och en av dem som våndas.

Han vill inte säga att landet ska byta regering, han är ju nöjd
med det som är.

– Bäst vore om facken vore partipolitiskt obundna, säger han.

Mikael har funderat på att lämna Seko, men mycket engagerad i arbetsmiljöfrågorna lokalt. Där finns inte några partipolitiska skiljelinjer, anser han.

– Arbetsmiljö handlar om att hitta lösningar som är bra för alla, säger Mikael Andersson.
Alla tre är nöjda med det fackliga arbetet inom Seko och tycker att det finns en politisk tolerans. I år är det dock ingen av dem som deltar i valarbetet. Av olika skäl.