I början av mars varslade Green cargo drygt 500 anställda om uppsägning. I Eskilstuna läggs allt utom verkstaden ner och orten drabbas hårdast av alla. 26 lokförare och 9 bangårdsarbetare riskerar att förlora sina jobb. Två växlare blir kvar.

– Om företaget får igenom sin vision, vi delar den inte, säger Roger Bohlin, lokförare och ledamot av den lokala klubbstyrelsen.

– Vi är inte överens om hur man ska göra för att få lönsamhet, lägger han till.

Green cargo som gick med drygt 300 miljoner kronor i förlust förra året anser att det behövs nedskärningar (och bättre villkor för järnvägen) för att åter få lönsamhet. En tredjedel av personalen försvinner om varslet blir verklighet.

I Eskilstuna tycker lokförare och bangårdspersonal att varslet är orättvist. Och ekonomiskt fel. Så sent som 2010 gick verksamheten här med vinst.

– Vi tillhörde TGOJ fram till 2011 då Green cargo tog över. Sedan dess har det bara gått utför, säger Roger Bohlin.

TGOJ var ett helägt dotterbolag till Green cargo med drygt 220 anställda över hela landet. Ett lönsamt bolag som även hade en fin sammanhållning och bra personalpolitik, enligt Roger Bohlin. Allt det gick förlorat 2011.

– Vi var välkomna in i familjen, sa Green cargo då. Vår kompetens skulle tas tillvara. Bara några år senare sparkas vi ut.

När Sekotidningen besöker Eskilstuna i mitten av mars har verksamhetsförhandlingarna ännu inte startat och det finns fortfarande hopp om jobben. Ingen vill bli arbetslös och helst av allt vill de arbeta kvar i företaget.

Det lokala facket har ansträngt sig för att visa företagsledningen att det är ekonomiskt galet att lägga ner verksamhet. Det kostar mer att ta lokförare från andra orter än att fortsätta som i dag, menar klubben.

Verksamheten upphör inte. Tågen ska fortsätta gå, bangården ska alltjämt användas. Personal måste fram.

I november förra året presenterade facket ett alternativ för företagsledningen, med något färre anställda, men med tillräcklig bemanning. Ett alternativ som blir billigare än det nu lagda förslaget.

– Men de har uppenbarligen inte lyssnat. Vi har gjort beräkningar, ledningen har inte visat några ekonomiska kalkyler för oss över huvud taget. De säger bara att vi ska få stöd i omställningen, säger han.

Green cargos huvudkontor i Eskilstuna ligger insprängt mellan lok- och vagnverkstäderna. De gamla tegelhusen har en vacker lyster i vårsolen. Lokstallarna i den södra änden har sin omisskännliga form.

Strax bredvid löper bangården med mängder av spår. Lok står uppställda i väntan på gods, persontrafiken går enligt tidtabell. Många pendlar mellan Eskilstuna och Stockholm, på Svealandsbanan.

Roger Bohlin har samlat en grupp medlemmar i ett av sammanträdesrummen på kontoret för att prata om varslet. Alla är tagna av allvaret och känner såväl oro som ovisshet.

Visst, de har känt till att det var något på gång. Under hösten har det pågått en intern översyn av hela företaget och hösten 2014 är det verkstädernas tur.

Men, ändå. Att det skulle slå så hårt, var det ingen som trodde. Trafiken har ju ökat lokalt och det är svårt att förstå hur ekvationen ska gå ihop med mer gods och färre personer på plats. Bemanningen centraliseras till bland annat Hallsberg.

– Vi har fler flistransporter än tidigare. Det är en växande verksamhet och Eskilstuna är spindeln i nätet, säger växlare Benny Karlsson.

Han tror för övrigt inte att det är möjligt att bara ha två växlare kvar på bangården.

– Okej, lokförarna ska hjälpa till, men deras arbetstider är inte anpassade efter behoven, som de ser ut i dag, säger han.

Genom Eskilstuna löper också södra stålpendeln från Borlänge till Oxelösund. Den har Roger Bohlin och kollegerna räknat särskilt på. Det är inte lönsamt att ta lokförare från Borlänge i stället, hävdar de. Då behövs minst en halv tjänst till.

Om någon lyssnar på det återstår att se.

Förra gången Green cargo krisade, 2008– 2009, sa företaget upp 400 personer. Redan året efter behövde bolaget återanställa. Risken finns att det blir på samma sätt igen.

– Det är svårt att säga om vi klarar verksamheten med den nya organisationen. Godset har minskat fram till och med 2013, men i år ser det bättre ut, säger Erik Sköldqvist som är ny gruppchef efter Hasse Karsberg från första februari.

GreeenCargo-1

De sökte samma jobb, kombinerad gruppchef för Hallsberg och Eskilstuna, och Erik drog vinstlotten. Hasse sökte sitt eget arbete, men förlorade. Vad som händer nu vet han inte. Erik Sköldqvist blir kvar i företaget även efter nedskärningarna och han tycker att det är jobbigt att se kolleger och vänner tvingas bli arbetslösa.

Hur medarbetarna mår får han inte så många signaler om. Än så länge hör de flesta av sig med sin oro och sina funderingar till gamla chefen Hasse Karsberg och till Roger Bohlin.

De ringer vid alla tider på dygnet, ställer frågor och vill snacka. Vissa mår mycket dåligt och Roger vill att företagshälsovården ställer upp och kommer till arbetsplatsen.

– Än så länge har individerna hänvisats till att ta kontakt själva, men det räcker inte, anser Roger.

Det håller Erik med om och lovar ta itu med saken så fort han kommer tillbaka till Hallsberg.

Än så länge är det ingen som vet vilka som till sist sägs upp. Den stora chocken kommer med beskedet om uppsägning, tror gänget i sammanträdesrummet på Gredbyvägen