Cementa får fortsätta bryta kalk – men framtiden är osäker

Uppemot 400 000 arbetslösa. Det är vad som väntar om Cementa inte får fortsätta tillverka cement, varnade organisationen Byggföretagen för i juli. Då hade Mark- och miljööverdomstolen släppt bomben: Cementas ansökan om förlängt tillstånd för kalkbrytning avslås. Ingen mer kalk får brytas i Slite på Gotland efter den 31 oktober.

Flera arbetsgivarorganisationer stämde in i larmet, tillsammans med Byggnads och IF Metall.
Även Seko varnade:

– Jag utgår från att regeringen nu vänder på alla stenar för att hitta en lösning i denna fråga. Många arbetstillfällen och stora samhällsvärden är hotade, sa Sekos ordförande Gabriella Lavecchia då.

Svårt byta till utländsk cement

Cementa är Sveriges enda cementproducent, och fabriken på Gotland har länge stått för en majoritet av den cement som används i Sverige.

Att bara gå över till att köpa mer cement från andra länder är inte lätt.

Betongleverantörer kan inte byta cement flera gånger om året.

– Om Cementas cementtillverkning stoppas blir det stora utmaningar på kort sikt. Att importera cement är ingen quick fix. Det kommer att ta tid att få tag i tillräckliga mängder cement och bygga upp robusta leverantörskedjor. Sedan måste cementen vara CE-märkt, en kvalitetsmärkning. Och betongen som görs på cementen måste testas och provas, vilket kan ta väldigt lång tid, säger Peter Utgennant som är betongforskare på det statliga forskningsinstitutet Rise.

När man väl har hittat något cement som fungerar att importera till Sverige är det viktigt att det blir en jämn tillgång på samma typ av cement, enligt Peter Utgennant.

– Betongleverantörer kan inte byta cement flera gånger om året. Det skulle inte fungera i verkligheten hos betongtillverkarna och med nuvarande regler och standarder.

Skälet till att Mark- och miljööverdomstolen sa nej till fortsatt kalkbrytning för Cementa var att bolaget inte hade gjort en tillräckligt noggrann analys av vilka effekter kalkbrytningen får på miljön. Risken är att grundvattnet kring kalkbrottet förstörs genom att saltvatten läcker in, enligt domstolen – något som är ett problem redan idag.

Myndigheter kritiska till Cementas ansökan

I början av augusti presenterade regeringen ett förslag för att undvika akut cementbrist: En tillfällig ändring av lagen, så att Cementa ska kunna fortsätta bryta kalk i ytterligare en period efter 31 oktober. Men det gäller bara för den kalk som bolaget sedan tidigare fått godkänt att bryta.

Trots att Lagrådet sa skarpt nej till lagändringen valde regeringen att gå vidare med den, och i september röstades den igenom av en enig riksdag. Lagändringen gjorde att det blev möjligt för regeringen att godkänna en ny ansökan som Cementa skickat in.

Flera myndigheter, som Naturvårdsverket, Vattenmyndigheten för Södra Östersjön och Havs- och Vattenmyndigheten, var kritiska mot Cementas nya ansökan. De tyckte bland annat att Cementa fortfarande inte hade ansträngt sig tillräckligt för att skydda grundvattnet.

Vi kan inte riskera att stora infrastrukturprojekt läggs i malpåse och att våra medlemmar därmed inte har någonstans att arbeta.

Den 18 november bestämde sig regeringen för att med hjälp av den nya lagen ge Cementa förlängt tillstånd att bryta kalk i Slite till och med 31 december 2022. Helt rätt, enligt Sekos ordförande Gabriella Lavecchia.

– Självklart är miljöfrågan viktig. Men vi måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Det blir inte särskilt miljövänligt att köpa cement från exempelvis Kina heller.

Att Sverige blivit så beroende av en enda cementleverantör är inte bra, menar hon.

– Men nu är det som det är. Vi kan inte riskera att stora infrastrukturprojekt läggs i malpåse och att våra medlemmar därmed faktiskt inte har någonstans att arbeta. Det här berör direkt 20 000 Sekomedlemmar inom väg- och ban.

Kommer överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen

Men bara för att regeringen fattat beslut om fortsatt tillstånd för Cementa är saken inte klar. Miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen och Greenpeace har lovat att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen.

– Högsta förvaltningsdomstolen kommer pröva om regeringens beslut följer lagen. Anser domstolen att det saknar stöd i lagen så upphäver den beslutet, säger Jonas Ebbesson som är professor i miljörätt vid Stockholms universitet.

Lagrådet har tidigare sagt att regeringens lagändring bryter mot grundlagen. I grundlagen står nämligen att lagar ska skrivas för att gälla alla, och inte ta sikte på en viss person eller ett visst företag – som Cementa.

– Jag tror det är stor sannolikhet att Högsta förvaltningsdomstolen gör en liknande bedömning. Anser domstolen att den här tillfälliga lagen strider mot grundlagen så får regeringen inte använda den lagen för att ge Cementa fortsatt tillstånd. Och då finns ingen rättslig grund för att förlänga tillståndet.

Det kommer ta minst ett par månader innan ärendet tas upp till beslut i Högsta förvaltningsdomstolen, enligt Jonas Ebbesson. Men samtidigt finns det möjlighet för miljöorganisationerna att begära att Cementas kalkbrytning stoppas genast, i väntan på Högsta förvaltningsdomstolens slutgiltiga beslut.

– Jag tror att de kommer begära det. Annars kan Cementa få fortsätta bryta kalk tills domstolen avgjort ärendet, säger Jonas Ebbesson.

Kort utredning innan lagändringen

Och vad händer om Högsta förvaltningsdomstolen sedan upphäver beslutet om Cementa? Är hundratusentals jobb fortfarande i riskzonen?

Att uppemot 400 000 jobb hotas, som Byggföretagen varnat för, tror inte nationalekonomen Hans Lööf på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Det skulle innebära omkring åtta procent av sysselsättningen i Sverige. Men något mer precist är enligt Hans Lööf omöjligt att säga eftersom det inte gjorts någon noggrann analys.

– Den här frågan är viktig på så många områden – för industrin, miljön, Sveriges infrastruktur, grundvattnet – och därför är det så oansvarigt av regeringen att inte ha tagit fram ett ordentligt underlag.

Att ändra grundlagen är inga småsaker.

Hans Lööf blev i somras kontaktad av både konsultföretaget Ramboll och Arbetsförmedlingen, som hade fått i uppdrag att bedöma vilka effekter ett stopp för Cementas kalkbrytning kan få. Organisationerna hade mycket kort tid på sig, och i slutänden var det bara Rambolls analys som levererades till regeringen, efter endast 130 timmars arbete med rapporten. I den konstaterades det kort att ökad import av cement antagligen kommer ge färre jobb i den svenska cementindustrin.

– Jag sa att det inte är möjligt att göra några rimliga bedömningar utan en grundlig input-output-analys, säger Hans Lööf.

– Att ändra grundlagen är inga småsaker. Alla riksdagspartier ställde sig bakom lagändringen, men gjorde de det för att de såg ett verkligt hot, eller ett ogrundat hot? Det vet vi inte.

Krävs jämn tillgång på cement

Det finns de som anser att det inte finns någon cementkris. Miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen och Urbergsgruppen menar att Cementas kalkbehov redan löst sig genom avtalet med Nordkalk. Vissa forskare är på samma linje, och tycker oron för cementbrist är överdriven.

Men frågan är mer komplicerad än många förstår, enligt Sekos ordförande Gabriella Lavecchia – särskilt eftersom det behövs en jämn tillgång på cement för att byggandet av väg och järnväg ska fungera.

– Infrastrukturprojekten är så enorma och komplexa. Om de måste stanna upp kan de inte bara fortsätta igen veckan efter. Avbrott riskerar att påverka många jobb för våra medlemmar, säger Gabriella Lavecchia.