–Det är välkommet, men vi har minst två tuffa år framför oss. Det tar tid att bygga nytt, det saknas 2 000 platser på anstalter och häkten, säger Christer Hallqvist, ordförande för Seko i Kriminalvården.

–Tyvärr verkar det inte vara öronmärkta pengar, lägger han till.

Det finns sedan tidigare flera inriktningsbeslut om vad som ska byggas, vilket Christer Hallqvist tycker är bra. Det han saknar är beslut som innebär att man börjar bygga.

–Jag vill inte ha fler listor på påtänkta projekt, Jag vill se beslut som innehåller allt från hur byggnaderna ska se ut till personalförsörjning, arbetsmiljö och logistik, säger han.

Regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet föreslår att anslaget till Kriminalvården utökas med 350 miljoner kronor nästa år. Sedan trappas det upp år för år och landar i ett plus på 750 miljoner från och med 2023.

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren är nöjd med regeringens besked.

­–Det är mycket välkommet, säger han i en kommentar.

Till detta ska läggas en särskild satsning på 455 miljoner från år 2022, som ska täcka ett ökat behov av anstaltsplatser för unga. Regeringen planerar att föreslå en ändring av den så kallade ungdomsrabatten för 18-20-åringar. Rabatten innebär i korthet att unga som döms till fängelse får sitt straff halverat.

Det förslag som regeringen nu förbereder ska leda till att de mellan 18 och 20 som döms till minst ett års fängelse inte längre ska omfattas av straffrabatten. Om förslaget går igenom leder det till att Kriminalvården behöver byggas ut ytterligare.

Mord på 1990-talet

Pengarna räcker, enligt Kriminalvården, till att bygga ut och bygga nytt de närmast åren, och det det finns vissa möjligheter att lösa de akuta problemen. Men enligt Seko är möjligheter till ”fler brandkårsutryckningar”, såsom dubbelbeläggningar och beredskapsplatser, mycket små.

–Vi väntar på att någon ska säga hur vi ska lösa problemet med överbeläggningarna i dagsläget. Vi kan inte ta emot fler intagna, det är fullt, säger Christer Hallqvist. Och att bygga tar tid.

Än så länge har trängseln inte lett till några allvarliga incidenter.

–Jag oroar mig för vad som kan hända. På 1990-talet när det var en liknande situation med hög överbeläggning var det upplopp och flera mord inträffade inne på anstalterna, säger han

Varför är det lugnare i dag?

–Jag vet inte, men det kan bero på att vi inte har så stora avdelningar som tidigare, säger Christer Hallqvist.

Det är mycket trångt på landets anstalter och häkten just nu. Enligt statistik från Kriminalvården är beläggningen långt över 100 procent på fängelser med de två högsta säkerhetsklasserna. Häktena ligger något bättre till, men även där är det trångt.

Hall och Salberga byggs ut

Trängseln har delvis lösts med så kallade beredskapsplatser, som ofta innebär att intagna i såväl anstalt som häkte får dela bostadsrum. I andra fall används lokaler som inte är avsedda som bostadsrum, som besöksrum och liknande. Beredskapsplatserna ska vara tillfälliga, men det finns en risk att det dröjer innan de kan tas bort.

Samtidigt som flera byggprojekt är igång, till exempel utbyggnaden av anstalterna Hall och Salberga, är det andra som står stilla. Bland annat i Tidaholm, där en tvist om kommande hyra mellan Kriminalvården och det statliga fastighetsbolaget Specialfastigheter, försenat starten.

Tvisten ser ut att vara på väg att lösas, men bygget i Tidaholm står fortfarande stilla.

Trängseln på anstalterna har också inneburit att de som dömts till fängelse får vänta längre på att få avtjäna sitt straff, tidigare skulle den dömde inställa sig max 50 dagar efter domen, nu är gränsen 100 dagar. Enligt SVT:s undersökning är det 2700 dömda som väntar just nu.

Christer Hallqvist menar att det enbart rör sig om personer som är dömd till korta straff för mindre brott. Men det visar, säger han, hur svårt läget är.

Platsbristen beror på att gamla anstalter tagits ur bruk, att fler häktas och att straffskalan höjts för vissa brott. Fler sitter längre. Kriminalvården äger inte de lokaler som används. Och hyrestvisten med Specialfastigheter har gjort att byggen som planerats inte startat i tid.