-I Lars Calmfors rapport har vi fått ett underlag som vi bär med oss i vårt fortsatta utredningsarbete, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng, utredare på Seko och ledare för 6F:s lönebildningsprojekt.

I dag sätts märket genom att industrin är först ut att teckna löneavtal och därmed sätter ett tak för övriga branscher. Argumentet för modellen har varit att industrin inte kan höja priserna för att kompensera sig för höga löneökningar, utan att det påverkar exporten negativt. Och då skulle ekonomin och jobben hotas, enligt industrin och industrifacken.

Märket behöver höjas för alla

Seko och 6F menar att märket behöver höjas för alla och kombineras med låglönesatsningar för att jämna ut löneskillnader mellan olika grupper, inte minst mellan kvinnodominerade och mansdominerade sektorer, men också mellan arbetare och tjänstemän.

Lars Calmfors håller med om att modellen gör det svårt att jämna ut skillnader och att få arbetskraft till branscher och yrken där det i dag råder brist.

De låga löneökningarna har bidragit till arbetskraftsbrist särskilt i offentlig sektor, konstaterar han. Istället har staten och politikerna ingripit genom att exempelvis besluta om extra lönepåslag till lärarna.

-Det är två saker i Calmfors rapport som är viktiga att lyfta fram. För det första att det krävs någon form av strukturomvandling i Sverige så att antalet anställda i offentlig sektor och andra inhemska branscher ökar. För att klara det måste lönerna öka så att arbetskraften lockas över dit, från industrin, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng.

Tjänstemännen har dragit ifrån

För Sekos del är poängen att den inhemska sektorn ska vara med och styra märket, så att det inte längre blir ett stort outnyttjat löneutrymme för anställda på hemmamarknaden. Under de senaste lönerörelserna har exempelvis tjänstemännen dragit ifrån i lokala förhandlingar, för att det funnits ett outnyttjat löneutrymme.

Modellen med att industrin sätter märket är 20 år gammal och har, enligt industriförbunden, lett till reallöneökningar för alla. 6F-fröbunden håller delvis med om det, men anser att modellen samtidigt ökat klyftorna.

Lars Calmfors, som tidigare varit ordförande i bland annat Finanspolitiska rådet och Arbetsmarknadsekonomiska rådet, har skrivit rapporten ”Industrins lönenormering kan och bör reformeras” på uppdrag av 6F:s lönebildningsutredning.

Lönebildningsprojektet ska vara avslutat innan sommaren 2019.