Större risk för självmord till sjöss
Långa perioder då besättningar inte får gå i land, konflikter ombord och svårigheter att ringa hem frestar på nerverna. Fler anställda i sjöfarten begår självmord än i övriga transportindustrin, enligt en ny sammanställning. Men hur det är i Sverige är mer oklart.
Det är vanligare med självmord inom sjöfarten än i övriga transportnäringen. Det framgår av en ny kunskapssammanställning som Arbetsmiljöverket har tagit fram om arbetsrelaterad död.
Där konstaterar man att omkring 3 000 personer per år dör av något på jobbet. Så många som 700 dör till exempel av arbetsrelaterad stress.
Sammanställningen har också försökt undersöka självmord kopplade till arbetslivet. Arbetsmiljöverket hänvisar då till en global studie från 2022, där det kommer fram att sjöfarten sticker ut – så mycket att det driver upp statistiken för hela transportsektorn.
Självmord eller olycka
Pelle Andersson är arbetsmiljöombudsman inom Seko sjöfolk. Han säger att statistiken är intressant, men att den sannolikt skiljer sig ganska mycket mellan olika flaggstater internationellt.
– Vi vet ju historiskt att det finns en ökad benägenhet till självmord hos sjömän. Den svenska sjöfarten utgör i dag en relativt liten del av all sjöfart, så det är svårt att veta hur statistiken om självmord förhåller sig till de svenskflaggade fartygen.
Pelle Andersson berättar att han ibland får information om sjömän som tar livet av sig, men att det kan vara oklara omständigheter och svårt att koppla till arbetslivet i sig när det händer.
Arbetsgivaren ska utreda när någon har omkommit eller försvunnit ombord, men då är det ibland svårt att skilja på olyckor och självmord, speciellt om någon helt plötsligt bara saknas ombord.
Sämre under pandemin
– Men vi vet ju att det ibland blir psykiskt påfrestande ombord, och särskilt tydligt var det ju under coronapandemin, när folk kunde få hålla sig ombord i flera månader utan möjlighet att komma i land. Då blir det extra betydelsefullt med socialt stöd från kollegor och bra möjlighet till fritidsaktiviteter att ägna sig åt, säger Pelle Andersson.
– I vissa fall är även möjligheterna att kommunicera med anhöriga i land dåliga och det kan bli väldigt påfrestande psykiskt. Det gäller särskilt om något händer hemma. Det kan också finnas konflikter ombord, vilket kan förvärras om man måste ligga ute länge och inte får tillräckligt med återhämtning.
Stor skillnad för svenska besättningar
Samtidigt konstaterar han att bara ungefär 100 fartyg av 80 000 som är ute har svensk besättning, och att villkoren skiljer sig stort.
Svenska besättningar har sällan behövt vara ute till sjöss under längre tid än 3-4 månader, medan andra kunde vara till havs ett helt år under pandemin.
– Det facket kan göra är att arbeta med den sociala- och organisatoriska arbetsmiljön ombord och se till att utländska fartyg följer internationella konventioner, säger Pelle Andersson.
Torrlastningsfartyg i riskzonen
– Det är till exempel ovanligt med svenska besättningar ombord på torrlastningsfartyg, där den psykosociala arbetsmiljön också ofta är sämre.
– Ofta innebär arbetsschemat ombord på dessa fartyg sex timmar arbete och sex timmar vila, utan mycket tid för sömn. Man har därutöver inte många arbetskamrater, utan jobbar till stora delar i skift. Då finns så klart en risk att bli nedstämd.
Ny rapport om arbetsrelaterad död
På uppdrag av Arbetsmiljöverket har Bengt Järvholm, senior professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, sammanställt kunskapsläget om riskfaktorer i arbetsmiljön som leder till sjukdomar och för tidig död varje år.
Tidigare beräkningar visar att exponering för riskfaktorer som hög arbetsbelastning, arbetsrelaterad stress, skiftarbete, motoravgaser, buller och ihållande fysiskt tungt arbete varje år skördar mer än 500 människors liv vardera. Andra faktorer – som damm, asbest, kvarts och passiv rökning – leder också var för sig till mellan 100 och 500 arbetsrelaterade dödsfall per år i Sverige.
Nya studier tyder på att det finns samband mellan arbetsbelastning och självmord, att jobbstress i form av höga krav och liten egenkontroll i arbetet ökade risken för självmord eller självmordsförsök. Studier visar också att det finns samband mellan kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och självmord.
Behöver du någon att prata med? Det finns en rad organisationer och jourer att vända sig till för den som mår psykiskt dåligt och behöver stöd. Här finns flera av stödlinjerna samlade.
