Larmet från Polisen: Brottsutredare säger upp sig

”Många anställda inom Polismyndigheten är i uppror. De är arga, frustrerade, besvikna och ledsna”.

Det skriver facket Seko Polisen i ett brev till riksdagspolitiker i Polismyndighetens nationella insynsråd.

Bakgrunden är en statlig lönesatsning på poliser.

Samma jobb – lägre lön

Satsningen har inneburit att utredare med polisutbildning har fått extra lönepåslag de senaste åren.

Brottsutredare med andra utbildningar har lämnats utan.

Detta trots att de gör samma arbetsuppgifter, som att utreda brott, samla bevis och hålla förhör.

Löneskillnaderna kan nu vara flera tusenlappar mellan två kollegor som jobbar sida vid sida.

”Man tappar arbetslusten”

Anna-Lena Andersson är civilanställd förundersökningsledare och tillförordnad gruppchef i Storgöteborg, där hon jobbar med mängdbrott.

Trots att hon har arbetat som utredare inom Polisen i 25 år och har en chefstjänst tjänar hon mindre än kollegor som hon arbetsleder.

– Man tappar arbetslusten, säger hon.

Förra året fick Anna-Lena Anderssons kollegor med polisutbildning 1 700 kronor extra i månaden i polislönesatsningen, utöver årets vanliga löneökningar.

– Vi civila ligger hela tiden efter, säger hon.

Civilutredare lämnar Polisen

Löneskillnaderna ska ha skapat ett stort missnöje bland civilanställda inom Polisen. Nu väljer allt fler att säga upp sig, enligt facket.

– Vi har många bra utredare som har lämnat oss. De går till andra myndigheter eftersom de inte får upp sin lön, säger Anna-Lena Andersson.

Ökad personalomsättning

Även Polisens personalstatistik visar tecken på att allt fler lämnar. På två år, mellan augusti 2021 och 2023, har personalomsättningen bland civilanställda ökat från 7,1 procent till 10,7 procent.

Detta är att jämföra med personalomsättningen bland poliser som var på 3,2 procent i augusti 2023.

Vi har inte råd att förlora anställda i någon kategori i nuläget.

Anna-Lena Andersson befarar att utvecklingen inte går att hejda om Polismyndigheten inte gör något åt löneskillnaderna.

– Vi måste ta in civila på utredningsenheterna så att alla nya poliser fortare kan komma ut i yttre tjänst. Som det är nu måste de nya poliserna vara en tid på utredning först, säger Anna-Lena Andersson.

Vill att regeringen agerar

Seko Polisens ordförande, Karna Tillheden, har varit i kontakt med medlemmar som känner sig kränkta, nedvärderade och oönskade.

– Många har gått hem och sjukskrivit sig för att de mår dåligt, säger hon.

Hon har lyft problemet med polisledningen flera gånger, men får till svar att lönesatsningen kommer från politikerna.

– Då har vi sagt att man får yrka medel från regeringen för att kompensera övriga polisanställda, säger Karna Tillheden.

Hon anser även att Polisen bör informera regeringen om att man bryter mot det centrala löneavtalet när en grupp anställda får extra löneökningar, men inte andra som gör likartade arbetsuppgifter.

Polisen: Undersöker löneskillnader

Polisen vill inte ställa upp på en intervju, men uppger i ett skriftligt svar att myndigheten just nu undersöker om det finns osakliga löneskillnader.

Ett första möte har genomförts med de fackliga organisationerna ST inom Polisen, Saco-S och Seko Polisen.

Nu i oktober fortsätter arbetet med att analysera statistik och diskutera vägar framåt.

”Vi kan inte föregå den dialogen och hänvisar därför till det fortsatta arbetet mellan parterna”, skriver Polisens pressekreterare Anna Engelbert.

Moderaterna: Lönerna måste vara rättvisa

Polislönesatsningen drevs igenom 2019 av Moderaterna och Kristdemokraterna.

Louise Meijer är Moderaternas gruppledare i justitieutskottet och riksdagsledamot i Polismyndighetens nationella insynsråd.

– Poliser och civilanställda har ju naturligtvis lika viktiga arbetsuppgifter. Om det finns ett utbrett missnöje är det viktigt att se över vilka förändringar som behöver ske, säger Louise Meijer.

Enligt henne är det i första hand Polismyndighetens ansvar i dialog och förhandling med arbetstagarorganisationerna.

– 2024 satsar regeringen 3,7 miljarder på Polismyndigheten jämfört med i år. Så det finns goda förutsättningar att bedriva en lönepolitik som gör att anställda känner att den är rättvis och att man får bra lön för det stora ansvar som man också har.

Har du påtalat detta för polisledningen?

– Jag har inte pratat särskilt med polisledningen om just detta. Men myndighetsledningen har ansvar att föra en god och rättvis lönepolitik som gör att anställda trivs och vill stanna.

Hur ser du på att civilanställda utredare redan har lämnat Polisen?

– Det är naturligtvis väldigt allvarligt. Vi har en situation där polisen måste växa med både civilanställda och polisutbildade. Vi har inte råd att förlora anställda i någon kategori i nuläget. Det här är en fråga polisledningen behöver ta tag i.