Den kan påverka hur mycket facket har att säga till om, enligt Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tek­niska universitet.

Hon forskar bland annat om jämställda arbetsorganisationer.

Hennes forskning har visat att såväl män som kvinnor kan ge makt åt informella ledare, som sedan kan styra hur man ska jobba på arbetsplatsen.

Gemenskap och vapenvila

Ofta är det personer som tar plats i fika­rummet och i en manlig miljö betraktas de informella ledarna ofta som hjältefigurer.

Makt som utövas informellt är diffus och kan vara svårt att få syn på, menar Lena Abrahamsson. För den som drabbas negativt kan det ge känslor av makt­löshet.

–Det bästa sättet att syn­liggöra det här är att prata om det, säger hon.

Makt som utövas informellt är diffust och kan vara svårt att få syn på

Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap

I sin förlängning kan ett starkt informellt led­arskap göra att arbetsgivare och anställda bildar en gemenskap.
–Då råder vapenvila som ger den enskil­da inflytande. Det kan i sin tur utmanas av att facket vill påverka med sina medel, säger Lena Abrahamsson.

Många arbetsplatser vill ha lugn och ro och på samma sätt tror hon att det i Sveri­ge blivit ett mål i sig med arbetsfred. Det är få strejker jämfört med andra länder.

–Fack och arbetsgivare tar striden åt oss avtalsvägen, säger hon.