Fritagningen i Södertälje: Hot och avvikningar planeras med mobiler på Sis-hem
Fritagningen av en morddömd 17-åring i Södertälje kan ha planerats inifrån ett slutet ungdomshem. Nu larmar personal inom Sis om att mobiler och surfplattor används för att planera fritagningar, föra in droger och hota personal.
Under torsdagen fritogs en morddömd 17-åring i samband med Kriminalvårdens transport till ett tandläkarbesök i Södertälje. 17-åringen var placerad inom Statens institutionsstyrelse (Sis) på det låsta ungdomshemmet Tysslinge.
Nu spekuleras det att han kan ha planerat fritagningen med hjälp av mobiltelefon eller surfplatta inifrån ungdomshemmet.
Intagna på Sis har nämligen tillgång till detta. Personalen får inte se vad de gör eller vilka kontakter de har.
– Vi misstänker att detta har varit en bidragande faktor för fritagningen, men vi får se vad internutredningen visar, säger Frida Strandberg Landin som är ordförande för Seko inom Sis.
Personal på Sis hotas
För en tid sedan hotades även en anställd på Tysslinge ungdomshem. Personen fann pistolkulor vid sin bil med sitt namn inristat.
Personen uppmanades att sluta arbeta nära en ungdom med kopplingar till gängkriminalitet. För att genomföra hotet hade den inlåsta ungdomen kontaktat personer på utsidan.
Generösare mobilregler
Tillgången till mobiltelefon och surfplattor har blivit ett stort problem inom Sis, vittnar personal om. Sedan en lagändring 2018 har mobiltelefoner och surfplattor kunnat användas för att planera fritagningar, föra in droger på institutionerna och sälja sexuella tjänster.
– Det har bara blivit sämre. Det har blivit mer droginförsel och mer planerade avvikningar, säger behandlingspedagogen Anna Looström.
Hon arbetar på Runnagården, ett LVM-hem i Örebro där kvinnor tvångsvårdas för missbruk. Här får klienterna använda sina egna mobiltelefoner dygnet runt inne på sina rum. De får även låna institutionens surfplattor.
– Vi har ifrågasatt det här många gånger. De har ju tillgång till olika appar och kan spela in oss. De kan även bedriva sin verksamhet, vad det nu kan vara, inne på sina rum, säger Anna Looström.
Planerade fritagning från Sis
För två år sedan tog sig en man in på Runnagårdens inhägnade område, hotade en anställd och fritog en intagen. I efterhand konstaterades det att institutionens surfplatta använts för att planera fritagningen.
Det uppstår dessutom fler konflikter mellan personal och klienter när telefoner ska omhändertas på grund av regelbrott, säger Anna Looström. Även vården blir lidande eftersom klienterna kan fortsätta ta del av det destruktiva livet där hemma.
– De tar inte till sig behandlingen på samma sätt, säger behandlingspedagogen Mikael Olsson som har jobbat på Runnagården i 20 år.
Olika regler på Sis-hem
Sis kan begränsa användningen av mobiltelefoner och surfplattor om vården kan påverkas negativt. Bedömningen görs individuellt, men den ser också olika ut på institutionerna.
Medan klienterna på Runnagården har tillgång till mobiltelefoner dygnet runt får klienterna på LVM-hemmet Hornö använda mobiltelefoner två timmar om dagen inne på sitt rum.
Pojkar och flickor säljer sex på våra institutioner och kan beställa droger under tiden vi ansvarar för dem
Fram till i april fick de bara använda telefonen i en timme med personal närvarande.
– Jag tycker att det har fungerat bra. Men det tar ju mycket tid från personalen också, och det har vi inte gott om, säger huvudskyddsombudet Klas-Birger Arenander.
Seko vill se mer begränsningar
Seko inom Sis tycker att myndigheten borde ha en tydligare, gemensam linje och stötta institutionschefer i att begränsa användningen.
Hittills har Sis fått rätt när ungdomar har överklagat begränsningar, säger Frida Strandberg Landin som är ordförande för Seko Sis.
– Det borde visa att vi har möjlighet att kunna ta och fatta de här besluten oftare. Ändå görs det inte och det ifrågasätter vi, säger hon.
Ser över regelverket
Både facket och myndigheten har lyft problemet med den tidigare socialministern Lena Hallengren (S), som tillsatte en utredning som ska vara klar i höst.
Förhoppningen är att den ska öka rätten att begränsa tillgången till mobiler och surfplattor.
– Pojkar och flickor säljer sex på våra institutioner och kan beställa droger under tiden vi ansvarar för dem. Vi ska ju skydda ungdomar och klienter mot det här, men känner oss maktlösa eftersom vi inte kan göra det, säger Frida Strandberg Landin.
Sis: Vi måste följa lagen
Ledningen på Sis är medvetna om problemen med mobiltelefoner och surfplattor.
Petter Wåhlberg, sektionschef för strategisk och operativ säkerhet på Sis, förklarar att tillgången till mobiltelefoner och surfplattor är en grundläggande rättighet för ungdomar och klienter som vårdas inom Sis.
Det framgår av de lagar som ligger till grund för vården.
– Problemet för oss är att möjligheten att kommunicera för med sig många saker vi inte har möjlighet att förhindra och kontrollera, som beställning av narkotika, hot och planering av avvikelser, säger Petter Wåhlberg.
Läs mer om Sis syn på problemet.
Så säger lagen om mobiler på Sis-hem
Ungdomar och klienter inom Sis vårdas enligt LVM (missbruksvård), LSU (sluten ungdomsvård) och LVU (särskilda bestämmelser om vård av unga). I dessa lagar står det att de har rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster.
Denna rätt får vägras eller begränsas 14 dagar åt gången om det kan äventyra vården eller säkerheten. Sis måste också förhålla sig till Barnkonventionen som säger att barnets intressen alltid ska väga högst.
Den tidigare socialministern Lena Hallengren (S) tillsatte en utredning om tillgången till mobiler och surfplattor på Sis-hem. Den beräknas vara klar i höst.