Svaret på frågan om facket är till för alla varierar. Det beror i hög grad på vem man frågar. Medan fackförbunden säger ett självklart ja, tyder forskningen på att svaret är nja.

Unga är positiva till facket, men tveksamma till att själva gå med. De vet för lite om vad facket gör, för att vara säkra på att de har någon nytta av ett medlemskap.

–Det kan vara vilka frågor som tas upp och om unga känner att de är viktiga för dem, säger Maria Zackariasson, professor i etnologi på Södertörns högskola.

Maria Zachariasson

Hon har forskat om ungdomars deltagande i samhället och i sociala rörelser.

Hon menar att en fråga unga ställer sig är om de själva kan påverka facket eller om de ställs utanför när besluten fattas.

–I klimatrörelsen, som lockat många ungdomar, kan de uppleva att många tillsammans kan göra skillnad och samtidigt kan de bidra som individer med att exempelvis sopsortera, säger Maria Zackariasson.

Hon tror att facket i jämförelse kan verka mer otydligt när det gäller hur man kan påverka sin egen situation, och hur facket kan förändra samhället.

Utrikesfödda, som är den stora grupp som facken missar, är intresserade av facket, men det är svårare att nå dem i den nya arbetsmarknad som vuxit fram under 2000-talet. Det säger Anders Neergaard, professor i sociologi, som studerat utrikesföddas relation till facket i många år.

Det ska kännas som: wow, den där föreningen vill jag bli medlem i.

Anders Neergaard, professor

Ingångsjobben i dag, för såväl unga som utrikesfödda, är ofta osäkra visstidsanställningar och ensamjobb, som cykelbud och städare. Även inom vården arbetar många ensamma nattetid och träffar varken arbetskamrater eller fackliga representanter.

Anders Neergaard tror att LO-facken måste formulera en berättelse med fackliga krav som personer med utländsk bakgrund känner igen sig i. En annan viktig aspekt som han lyfter fram är en bättre representation av personer med utländsk bakgrund bland förtroendevalda.

–Det ska kännas som ”Wow, den där föreningen vill jag bli medlem i”, säger han.

Det handlar om att driva krav som stärker utrikesföddas ställning på arbetsmarknaden, som heltidsjobb, säkra anställningar och högre löner.

–Om löner höjs och jobben blir tryggare har det dubbel effekt för många hushåll med utländsk bakgrund. Familjerna består ofta av två som är födda utomlands.

Svårt att rekrytera unga

Ett annat sätt att bli relevant för den här gruppen tror Anders Neergaard är att facket engagerar sig i andra frågor, som antirasism och diskriminering.

–Arbetarrörelsen byggde från början på ett helhetstänk. Det fanns behov som man kunde lösa tillsammans. Det behövs i dag också. Om det syns att facket bryr sig blir det intressant att söka sig dit, menar han.

Sekos svar på frågan om facket är till för alla är ja. Det betyder inte att alla potentiella är medlemmar. Tvärtom har Seko som alla andra LO-fack svårt med grupperna unga och utrikesfödda.

Anneli Jonsson, Sekos förbundssekreterare

Det finns inga siffror på ur hög organisationsgraden är bland unga eller utlandsfödda, vilket land man är född i registreras inte, men Seko vet av erfarenhet att andelen behöver öka för att grupperna ska vara representerad.

–Vi är inte ett ingångsförbund, det första jobbet är sällan i våra branscher, men vi måste ändå bli bättre på att rekrytera, säger Anneli Jonsson, Sekos förbundssekreterare.

Antalet medlemmar under 30 år har legat stilla kring 15 000 de senaste åren och borde, enligt Anneli Jonsson, vara fler.

Ambitionen är att alla ska vara med och att alla ska kunna påverka förbundet. Men man vet inte huruvida unga eller utrikesfödda tycker att de har något att säga till om.

Skolinformation ger medlemmar

Att unga har intressen som traditionellt sett inte är fackliga frågor, som klimat och miljö, har inte påverkat Sekos politiska arbete, ännu.

–Nej, det kan man inte säga, säger Anneli Jonsson.

För att öka intresset har Seko satsat lite mer än vanligt på ungdomsverksamhet de senaste åren. Riktlinjer som antogs 2016 säger exempelvis att regionerna kan välja att ha en ungdomskommitté och att klubbarna ska rekrytera unga.

Kongressen 2017 fattade beslut som innebär att unga ska ha en plats i förbundets styrelse. En adjungerad som det kallas, någon som får lyssna och yttra sig. Tanken är att unga förtroendevalda ska påverka vilka frågor Seko ska driva, och att unga ska möta unga i förbundets värvningskampanjer.

Vi ringer runt till alla våra studenter och 85 procent av elevmedlemmarna brukar välja att stanna i förbundet

Lizette Nilsson, ungdomssekreterare Handels

Förra året satsade Seko på skolinformation till elever på gymnasiet och inom sfi, svenska för invandrare. Stockholm och Gävle-Dala har varit försöksområden. Försöken är ännu inte utvärderade, men skolinformation brukar vara ett bra sätt att nå unga, det har även LO-facket Handels goda erfarenheter av.

–Så pass mycket kan vi säga att det är något vi ska fortsätta med, och öka andelen, säger Anneli Jonsson. Det är en nyckel att nå unga innan arbetslivet.

Anders Kjellberg, professor i sociologi.

Ett sätt att öka inflytande för olika grupper skulle kunna vara att avsätta platser i styrelser på olika nivåer. Men förbundet har inga ”måltal”. Enligt Anneli Jonsson är det den som har mest förtroende som väljs till fackliga uppdrag. Samtidigt måste man ha en representation. Två mål som kan krocka.

–Vi har ett krav på valberedningarna att de ska tänka brett, att en styrelse ska spegla medlemskåren, säger hon.

Handels ”bäst i klassen”

Hon tycker att det är bra om medlemmar med olika bakgrund, ålder och kön kan identifiera sig med de förtroendevalda.

–Ingen har krävt kvotering och när det gäller utrikesfödda är det komplicerat eftersom vi inte kan eller ska registrera var medlemmarna är födda.

Det här betyder inte att Seko vill slå sig till ro. En rapport till nästa kongress, 2021, konstaterar att unga och utrikesfödda är underrepresenterade och föreslår ökade insatser, bland annat i skolorna. Exakt vilka andra förslag som rapporten innehåller är inte offentligt när detta skrivs.

En särskild kongresswebb öppnar i september och då kan alla som vill läsa och skriva motioner utifrån rapporten.

Professor Anders Kjellberg, publicerade nyligen en rapport ”Den svenska modellen i en oviss tid” som visar den dramatiska minskningen av andelen utrikesfödda i facket. För arbetare har organisationsgraden minskat från 77 procent 2006 till 51 procent 2019. Motsvarande siffra för inrikesfödda är 77 och 64 procent.

Utrikesfödda blir allt fler på arbetsmarknaden och om facket inte lyckas få med dem riskerar förbunden att tappa sin styrka i relation till arbetsgivarna, varnar Kjellberg.

LO-facket Handels är ett av de förbund som satsat mest på att rekrytera unga och blivit ”bäst i klassen”, enligt andra LO-förbund. Avgörande för framgångarna har varit att förbundet fått möjlighet att besöka gymnasiernas yrkeslinjer och berätta vad facket gör. Skolinformatörerna har berättat på ett lustfyllt sätt och lockat med gratis elevmedlemskap.

Lizette Nilsson, Handels ungdomssekreterare

Pandemiåret 2020 har Handels, liksom Seko, fått många nya medlemmar och fokus ligger just nu på att behålla alla nya. Samtidigt som gymnasiestudenterna ska bearbetas även i år.

–Vi ringer alla ”våra” studenter och 85 procent av dem som är elevmedlemmar brukar stanna kvar. Särskilt om de fått jobb. Vi får se hur vi lyckas med det i år när så många unga är arbetslösa, men det har börjat bra med 500 som sagt ja, säger Lizette Nilsson, ungdomssekreterare i Handels.