Trafikverket har skjutit på ett hundratal projekt på järnvägen, ett till tre år, från 2020-2025. Det är en besparing på 350 miljoner kronor.

Samtidigt dras myndigheten med ett eftersläpande underhåll av järnvägen. Det skulle behövs 13,5 miljarder kronor under perioden 2018–2029 för att komma i fas, enligt Trafikverket.

Antalet senareläggningar som gjorts i år utgör alltså i sammanhanget en relativ liten del av allt det som måste göras på järnvägen.  

Däremot kan det få effekter på både trafik och säkerhet, men även innebära ökade kostnader för Trafikverket. Det menar en rad experter som Sekotidningen varit i kontakt med.

– Allt framskjutet underhåll och utebli­vet komponentbyte är av ondo. Vi har en järnvägsanläggning som successivt bryts ner i kombination med att den används mer och mer, säger Sven Assarsson, järn­vägsingenjör.

”Har inte råd”

Janne Halvarsson, Sekos ombudsman i Mellannorrland, instämmer:

– Om man drar ned på nyproduktion är en sak, men jag blir väldigt oroad när jag ser att de drar ner så mycket på underhåll. Mycket av det här är sådant som måste göras.

Trafikverket håller inte med:

– Att något måste göras är inte samma sak som att det håller på att klappa ihop, säger Trafikverkets presschef Bengt Olsson.

Malin Holen, som är underhållsdirektör, förklarar att det inte gick att hejda beslutet att senarelägga:

– Vi har aktivt jobbat med att genomföra så mycket underhåll som vi har råd med utifrån de ekonomiska ramarna vi har. Vi har inte råd att göra mer än det vi har ekonomi för.

”Det är vår förbättrade samlad produktion som går mycket bättre som leder till att vi blivit färdiga med de jobb som vi har råd att göra under 2019. Det är ett trendbrott och något otroligt positivt som nu får den här svårigheten,” säger Malin Holen, underhållsdirektör. Bild: Salomon Rogberg

De projekt som skjuts fram är sådana som anses ha minst påverkan på trafik och säkerhet, förklarar Malin Holen. De har valts ut i samråd med Järnvägsbranschens Samverkansforum, JBS och Trafikverkets grupper som jobbar med upphandling, underhåll och trafikfrågor, samt investeringsverksamheten.

– Vi har försökt väga olika perspektiv mot varandra för att flytta de objekt som är mest lämpade att flytta. Då har vi vägt in upphandlingsprocedurer, projektperspektiv, trafik och anläggningens tillstånd.

Frågan om senareläggningarna har en annan sida också. Trafikverkets inbromsning – som har att göra med att pengarna till järnvägen tog slut – har drabbat flera underentreprenörer inom järnvägen, vars kontrakt bröts med kort varsel.

”Dålig planering”

Uppemot 200 banarbetare har till följd av detta varslats om uppsägning.

 Kunde ni ha förutsätt det här?

– Målet har alltid varit att få bättre framhållning. Varför det här inträffar nu är för att vi kommit i fas och har en mer robust planering, säger Malin Holen.

Kan något liknande ske igen?

– Nu gör vi en bedömning av kommande fyra års period. Och med den här nya kunskapen i bagaget så lägger vi den planen på ett robust sätt, för att det ska vara så förutsägbart och tydligt som det bara går.

Trafikverket har flera förklaringar till att pengarna till järnvägen för 2019 tog slut redan i somras. Något som Sekotidningen skrivit om tidigare.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) är kritisk mot Trafikverket och menar att planeringen måste bli bättre. I november hav han Trafikverket i uppdrag att ta fram en långsiktig plan i samråd med branschen.

Malin Holen tycker inte att Trafikverket har en dålig planering. Att ett hundratal projekt skjuts framåt handlar snarare om att Trafikverket haft bra framförhållning, menar hon.

– Historiskt sett har vi haft ett jättebehov av att bli bättre på proaktivitet och framförhållning för att få jobben gjorda. Nu har vi fått upp den förmågan, vilket lett till att vi blivit färdiga med de jobb som vi har råd att göra under 2019. Det är orsaken till att vi måste lyfta fram projekten.

– Det är ett trendbrott och något otroligt positivt som nu blir bekymmersamt för många parter.