Det svarar infrastrukturminister Tomas Eneroth på en fråga i riksdagen om vad han tänker göra för att försäkra sig om att ”järnvägsunderhållet sker på ett långsiktigt sätt”.

Han poängterar att Trafikverket måste anpassa underhållet till de budgetramar som finns. Det vill säga inte lägga ut mer jobb än man har resurser att betala. Även det en planeringsfråga.

Varför räcker inte pengarna?

Det är riksdagsledamot Roza Güclü Hedin, socialdemokrat från Dalarna, som ställt frågan. Roza pekar på skillnaderna mellan ambitionerna för underhållet och att pengarna ändå inte räcker till. Hur kommer det sig, undrar hon.  

Infrastrukturministerns svar är att det finns mer pengar än någonsin, men att arbetet och resurserna kommit i otakt på grund av dålig planering.

Tomas Eneroth hänvisar till Trafikverkets egen förklaring, att framdriften har varit för bra. Det betyder att planerade jobb blivit utförda i rätt tid, vilket Trafikverket inte budgeterat för. Trafikverkets underhållschef Sven Ödéen säger i en intervju med Sekotidningen att det i regeln aldrig blir så att allt som planeras blir utfört och att myndigheten därför inte räknat med att planeringen ska hålla.

–Det tar tid att anpassa budgetarbetet till den nya situationen, säger Sven Ödéen.

Sparar 350 miljoner

Trafikverket har stoppat underhållsprojekt för 350 miljoner de närmaste sex åren, gjort slut på sin underhållsbudget för 2019 och utnyttjat 900 miljoner av anslagskrediten. Bland projekt som skjuts upp finns bland annat byten av ställverk på flera platser.

Infrastrukturdepartementet skriver i ett mejl till Sekotidningen om de åtgärder som regeringen vidtar för att få en bättre styrning av Trafikverkets underhållsarbete. Åtgärderna avser den utredning om överförande av basunderhåll från Infranord AB till Trafikverket som leds av Erland Olauson, samt en skrivning i Januariavtalet mellan regeringen, liberalerna och centerpartiet: ”En långsiktig underhållsplan och ett åtgärdsprogram för att säkra ökad punktlighet ska tas fram i samverkan med tågoperatörerna.”

I en enkät som Sekotidningen gjort med samtliga riksdagspartier framgår att det finns ett tryck från riksdagen mot regeringen att förklara varför Trafikverket hamnat i en ekonomisk knipa trots att det satsas mer än någonsin. Ett par partier vill höja Trafikverkets kredit ytterligare, andra skjuta till mer för löpande utgifter. Samtliga efterlyser kontinuitet i arbetet med järnvägsunderhållet.

Risk för personalbrist

Roza Güclü Hedin frågar också hur regeringen ska se till att det finns personal att tillgå när underhållsarbetet drar igång igen. 130 järnvägstekniker har varslats om uppsägning och branschen menar att det finns en risk att dessa försvinner till andra branscher. Tomas Eneroth svarar att Trafikverket i höstbudgeten fått möjlighet att använda sina anslag för att säkra kompetensförsörjningen. Vad det innebär i praktiken kan inte infrastrukturdepartementet svara på i dagsläget.