Utgången är svårbedömd, enligt Sekotidningens källor. Det var i onsdags det blev känt att parterna, LO, tjänstemännen i PTK och Svenskt näringsliv beslutat återuppta förhandlingarna om LAS. Ett beslut som Seko, Fastighets, Byggnads, Målarna, Pappers och Transport reserverade sig emot i styrelsen.

Förhandlingarna avbröts den 30 september efter att parterna, enligt Seko, stod så långt ifrån varandra att det var omöjligt att fortsätta. Uppgifter om att parterna egentligen stod nära varandra har avvisats av såväl fack som arbetsgivare.

Varje förbund tar ställning

Vad dagens slutbud innehåller är än så länge oklart. Nästa steg kan bli att LO:s representantskap får ta ställning till ett förslag till avtal på tisdag kväll. För att det ska antas krävs att 60 procent av ombuden röstar ja. Kommunal har en avgörande röst.

Om det blir ja går avtalet vidare till varje förbund som ska ta ställning. Avtalet kan innehålla delar som kräver lagstiftning, såsom ändringar i lagen om anställningsskydd eller statliga pengar till omställning för personer som blir uppsagda.

Att parterna alls förhandlar om anställningstrygghet, omställning och a-kassa, som också finns med, beror på flera saker.

Redan 2017 begärde LO förhandlingar med Svenskt näringsliv för att få ökad trygghet för alla visstidsanställda, inhyrda och de som riskerade att få sina heltidsarbeten omvandlade till deltid, så kallad hyvling. Ett par år senare anslöt PTK till förhandlingarna. I december förra året lämnade Seko och en rad andra förbund förhandlingarna på grund av missnöje med hur de sköttes av LO.

Januariavtalet

Först i slutet av augusti var LO ense om att fortsätta förhandla sedan man enats om att frågan om saklig grund för uppsägning av personliga skäl inte skulle tas upp. Dessa förhandlingar kraschade den 30 september.

Parallellt med parternas förhandlingar har de politiska partierna haft frågan om LAS, på bordet. Borgerliga partier har länge ansett att anställningstryggheten är för stark och att det är för svårt och dyrt för arbetsgivare att säga upp anställda av personliga skäl. Det kan handla om personer som inte presterar enligt arbetsgivarens önskemål, som har fel kompetens eller missköter sig på olika sätt.

Efter valet 2018 bildade socialdemokraterna och miljöpartiet regering med stöd av Centerpartiet och Liberalerna. De fyra partierna tecknade ett avtal, januariavtalet, där man bestämde att genomföra ett antal politiska förslag. C och L krävde att frågan om LAS skulle tas med i avtalet och så blev det.

I januariavtalet står att en statlig LAS-utredning ska tillsättas, som ska ta fram förslag på fler undantag i turordningen vid uppsägning och andra förändringar som underlättar för arbetsgivarna.

Där står också att förslaget i en kommande utredning inte ska genomföras om fack och arbetsgivare i stället kommer överens om ett avtal.

”Släng utredningen i papperskorgen”

Utredningen var klar i somras och la fram flera förslag som de fackliga organisationerna inte gillar. De vill slänga förslagen i papperskorgen.

Även Vänsterpartiet är kritiska till utredningens förslag som partiet menar inte bör genomföras. Om så sker har partiet hotat med misstroende mot regeringen.

Socialdemokraterna har viss kritik mot utredningen men vill vänta på remisssvaren innan man eventuellt gör några förändringar.

Trycket från utredningen, regeringen och Vänsterpartiet har varit hårt mot parterna sedan den 30 september och möjligen är det därför LO, PTK och Svenskt näringsliv beslutade sig för att återgå till förhandlingsbordet igår. Och därför man i detta nu ska ta ställning till ett avtalsförslag som berör alla landets löntagare.

Vänsterpartiet har pausat hotet om misstroendeförklaring i väntan på att fack och arbetsgivare ska förhandla klart.

Att parterna ska förhandla istället för att riksdagen fattar beslut menar många är en del av den svenska modellen. Fack och arbetsgivare tar ansvar för det som händer på jobbet.

Lagens om anställnngsskydd

Lagen om anställningsskydd, LAS, är den lag som skyddar anställda vid uppsägning och avsked. Lagen innehåller även regler om vilka anställningsformer som är tillåtna, där grunden är fast anställning. Det finns möjlighet för fack och arbetsgivare att teckna avtal som avviker från lagens regler.