Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint om las-uppgörelsen: ”Vi tycker inte att det är ett jämbördigt byte”
I förra veckan blev det klart att LO går med på las-överenskommelsen. Men Seko tycker inte att uppgörelsen är tillräckligt bra och väljer att stå utanför. Vad betyder det för Sekomedlemmarna?
Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint om varför förbundet väljer att stå utanför lasuppgörelsen.
Förenklat kan överenskommelsen beskrivas som att arbetsgivarna får mer makt vid uppsägningar, medan anställda får bättre möjligheter till stöd till omställning och kompetensutveckling.
Seko har dock varit kritiskt både till överenskommelsen och till de föreslagna förändringarna av lagen om anställningsskydd, vilket Sekotidningen skrivit om tidigare. Förbundet tycker att priset är för högt, förklarar Mats Ekeklint, avtalssekreterare.
– Vi tycker inte att det är ett jämbördigt byte. Det är inte förenligt att byta bra omställning som gynnar både arbetsgivare och anställda mot försämringar i kollektivavtalet för medlemmarna, säger han till Sekotidningen.
Vad händer för den som är Sekomedlem och blir av med jobbet, om Seko fortsätter att stå utanför?
– Uppgörelsen som är gjord nu garanterar att vi får behålla samma möjlighet till omställning som innan. Det kanske till och med blir lite bättre än i dag, eftersom staten skjuter till. Det kommer finnas möjlighet till hjälp även för visstidsanställda och de som blir av med jobbet på grund av sjukdom.
– Men omställningsstödet för de som är med i förbund med huvudavtal blir bättre, till exempel när det gäller möjligheten att studera vidare, säger Mats Ekeklint.
Vad händer med att det blir lättare att säga upp personal?
– Ja, det blir det ju, bland annat på grund av förändringarna i lagstiftningen. Det ändras till exempel så att det räcker för arbetsgivaren att bara göra en omplaceringsutredning innan en person sägs upp på sakliga skäl. Tidigare hette det saklig grund och det krävdes mer av arbetsgivaren.
– Med huvudavtal så är det också så att den anställda inte har kvar anställningen under tiden som tvisten pågår. Det begränsar möjligheten att hitta lösningar lokalt och jag tror att det kommer bidra till fler tvister i domstol.
Om man är med i ett förbund som har anslutit sig till huvudavtalet så kan man få mer ersättning, utöver a-kassan, under tiden det pågår en tvist.
Kan den som är medlem i Seko hamna i ett sämre läge än den som är med i ett annat LO-förbud, till exempel vid uppsägningar?
– Lagen gäller ju för alla. Men om man är med i ett förbund som har anslutit sig till huvudavtalet så kan man få mer ersättning, utöver a-kassan, under tiden det pågår en tvist om man ska få ha jobbet kvar. Det ingår som en slags försäkring för den som är med i ett förbund som ingår i huvudavtalet. Så det blir lite sämre för Sekomedlemmarna.
Vad händer nu?
– Hela vårt arbete nu framåt är att väga plus och minus med att gå med i huvudavtalet eller att fortsätta stå utanför. Det finns ingen tidsgräns för LO, men tanken är att avtalet ska träda i kraft i mitten av augusti nästa år. Men det kommer vara fritt att ansluta sig när som helst.
– Nu har vi lite tid mer att se över vilken väg vi ska gå. Det är ett stort jobb, vi måste till exempel analysera och se över alla våra kollektivavtal så att de inte strider mot huvudavtalet – och vad vi ska göra i så fall. Den här frågan har bara börjat. Vi måste hela tiden se vad som är bäst för medlemmarna – att stå utanför eller gå med, säger Mats Ekeklint.
Tidningen Arbetet skriver i dag att om Seko står utanför las-uppgörelsen och det nya huvudavtalet kommer brevbärare, teletekniker och andra att förlora sitt nuvarande omställningsavtal. Risken finns att medlemmar byter fack för att få rätt till mer kompetensutveckling.
– Då måste vi hitta en annan lösning. Vi kan inte leva utan omställning. Men hur det ska gå till vet vi inte. Det måste bli en förhandling av något slag, säger Mats Ekeklint till Arbetet.
