En ny förändrad arbetsrätt står för dörren. Tre parallella utredningar i regeringskansliet är nu klara och visar hur las-överenskommelsen ska förverkligas i praktiken.

Bland annat så ska turordningen ändras så att arbetsgivaren har rätt att undanta tre anställda istället för dagens två.

– Vi reformerar arbetsrätten i enlighet med vad vi lovade i januariavtalet. Alla arbetstagare får nya möjligheter att ställa om och vidareutveckla sig under hela arbetslivet. Det är viktiga reformer för att Sverige ska kunna vara en konkurrenskraftig ekonomi, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) på en digital pressträff.

– Vi skapar en bättre balans i anställningsskyddet. Det blir ökad rörlighet och flexibilitet. Därför föreslås förändringar som ger företag mer förutsägbarhet i olika steg i uppsägningsprocesser, en utökad möjlighet till undantag vid turordningsregler vid arbetsbrist samt minskade kostnader vid tvister om uppsägning.

Allmän visstid ersätts

Eva Nordmark berättar också att allmän visstid ersätts med särskild visstid där övergången till tillsvidareanställning sker snabbare. Dessutom föreslås reglering av hyvling och inhyrning av arbetstagare.

Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet, och en av de som varit pådrivande för en mer flexibel las menar att med dessa förändringar så kan det skapas fler jobb.

– Det stärker Sveriges konkurrenskraft, säger han på den gemensamma pressträffen.

Personliga skäl ersätts med sakliga skäl vid arbetsbrist. Enligt Martin Ådahl blir det då mer förutsägbart vad som gäller vid uppsägning.

Ny offentlig omställningsorganisation

Enligt utredningarna ska de som inte omfattas av kollektivavtal ha möjlighet att ta del av grundläggande omställnings- och kompetensstöd genom en ny offentlig omställningsorganisation. Dessutom införs ett nytt offentligt studiestöd för omställning i syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Det ger upp till 80 procent av månadslönen, högst 420 000 kronor, i maximalt ett år.

Lagändringarna föreslås träda ikraft den 30 juni 2022. Totalkostnaden för reformerna uppskattas till 11 miljarder kronor per år.

Det var i december 2020 kom Svenskt Näringsliv överens med PTK, IF Metall och Kommunal om att förändra anställningsskyddet, samtidigt som de anställda ska få rätt till mer kompetensutveckling och bättre stöd när de måste hitta nya jobb.

Läs också

Risk för splittrat LO när omställning ska förhandlas

Förslagen har förberetts i regeringskansliet sedan i vintras. I det arbetet har företrädare för Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal varit med och kontrollerat att deras överenskommelse inte förvanskas. Dessa parter håller en egen pressträff klockan 15.30 i eftermiddag där de ger kommentarer på de utredningar som har presenterats.

Förslagen från utredningarna ska nu gå ut på remiss. Det betyder att LO, liksom fack och arbetsgivare i den offentliga sektorn, får säga hur de ser på förändringarna. Fram tills nu har de stått vid sidan av, trots att lagändringarna påverkar även deras medlemmar.

Så säger Seko om saken

Flera ordföranden för LO-förbund har gått ut med starkt kritiska kommentarer till regeringens jobbreformer. Sekos Valle Karlsson är en av dem.

– Vi tycker fortfarande att lagförändringarna skapar mer otrygghet i en tid där våra medlemmar behöver mer trygghet. Omställning är såklart bra för våra medlemmar men priset de får betala är alldeles för högt, säger han.

Den här artikeln är först publicerad i Arbetet, som tillsammans med Fastighetsfolket och fem andra titlar ingår i LO Mediehus. 

Krav på ett flexibelt anställningsskydd

  • Januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna innehöll krav på mer flexibelt anställningsskydd. I första hand ville politikerna att arbetsmarknadens parter skulle utforma förändringarna.
  • Efter många turer landade förhandlingarna i december förra året i att Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal skrev under en överenskommelse som övriga LO ratar.
  • Överenskommelsen innehåller en del krav på politiska förändringar, dels ändringar i lagen om anställningsskydd, dels statliga satsningar på nya omställningsmöjligheter, och en del som regleras i avtalstext mellan parterna. Avtalsdelen träder i kraft endast om politikerna uppfyller de krav som parterna riktat mot dem.