Per-Ola Axelsson Åhl från Seko Infranord-klubben norr, anser att Trafikverket släppt för mycket på kontrollen till företagen på järnvägen att sköta utbildning, register och kompetensstyrning.

– Detta skapar en osäkerhet ute på spåret, om fel utbildad personal gör fel saker då kan det gå riktigt illa, säger han.

Jan Halvarsson, Sekos ombudsman i Mellan Norrland, instämmer. Han hade säkerhetstjänst mellan 1993-2007, och sedan 2007 varit skydds- och säkerhetsledare på järnvägen, men har bara kontrollerats en gång.

– I princip skulle en utomstående kunna göra vad som helst på järnvägen. De största företagen sköter sig, men det finns många småskuttar som vi har kollektivavtal med som aldrig har någon koll på sig.

Vad finns det finns risker med det?

– Framför allt innebär det en stor säkerhetsrisk: arbetsmiljöriskerna och skadorna ökar, tillbudsrapporteringen uteblir. Sen får vi också oseriösa företag som anställer kreti och pleti.

Vad behöver göras?

– Det måste det bli kompetenskrav i branschen för att höja statusen på yrket. För maskinförare måste du exempelvis ha ett yrkesbevis, det finns inte på järnvägen. Vi lyfte frågan med Trafikverket för några år sen, men inget hände, säger Jan Halvarsson.

Han fortsätter:

– Vi borde också starta en gymnasial utbildning för järnvägen. I dag är det arbetsgivaren som bekostar utbildningen av personalen, vilket dyrt. En spårsvetsare kan kosta uppemot två miljoner att utbilda.  

”Sjukdomssymtom”

Håkan Englund, ordförande för Seko på Infranord, menar att bristen på kontroll från Trafikverkets sida hänger ihop med avregleringen av järnvägsmarknaden – som inleddes i slutet av 1980-talet.

I dag utförs allt fler arbeten av underentreprenörer till företag och kommuner. Statliga Infranord står samtidigt fortfarande för en stor del av underhållet.

– Transportstyrelsen ger sig på fel sak: sjukdomssymtomet. Avregleringen är det bakomliggande problemet som man måste komma åt.

Infranord-klubben vill att Trafikverket ska sköta hela järnvägsunderhållet i egen regi. En utredning påbörjades om detta under förra mandatperioden av S-MP-regeringen.

Transportstyrelsen menar att det är tvång enligt EU:s förordningar, järnvägslagen och Transportstyrelsens föreskrifter att ha ett system för kompetensstyrning.

– Vårt tålamod är slut. Som infrastrukturförvaltare är man skyldig att säkerställa att de har rätt behörighet och kompetens innan arbeten påbörjas, har Claes Elgemyr, handläggare på Transportstyrelsen, tidigare sagt till Sekotidningen.

Kravet från Transportstyrelsen är: med start från 3 juli har Trafikverket fram till den 3 oktober på sig att besvara hur den bristande kontrollen ska rättas till. Annars krävs verket på ett vitesbelopp om en miljon kronor var tredje påbörjad månad fram till dess att åtgärder vidtagits.

”Får titta på”

Trafikverket har tillsatt en arbetsgrupp som ska analysera kravet från Transportstyrelsen.

– Vi ska självklart även titta på vad vi eventuellt kommer behöver komplettera. Vi kommer svara senast 3 juli. Där står vi just nu, säger Bengt Olsson, presschef.

Han menar dock att Trafikverket redan idag gör en uppföljning av kompetens och behörigheter.

– Vi har inskrivet i kontrakten att entreprenörer ska se till att man har rätt kompetens och att det är deras ansvar att säkerställa detta. Vi har sedan gjort stickprover på att avtalet följs.

Kommer ni lägga fram ett nytt förslag på hur ni ska jobba med kompetensstyrning?

– Det beror lite på vad vi kommer fram till i analysarbetet. Frågan är också vad som är praktiskt genomförbart. Vi har inget arbetsgivaransvar för en anställd hos en entreprenör, utan ett beställaransvar. Då är frågan var skiljelinjerna går. Det är sådana saker vi måste titta på.

I en tidigare version förekom uppgifter om att Trafikverket hade fram till den 3 juli på sig att lägga fram förslag på hur bristerna ska åtgärdas. I själva verket ska förslaget vara klart den 3 oktober. De tidigare felaktigheterna bygger på ett pressmeddelande från Transportstyrelsen.