Över 16 000 ukrainska medborgare har sökt skydd i Sverige sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari.

Anställda på Migrationsverket befarar nu en hög arbetsbelastning. Enligt myndighetens högsta scenario kan uppemot 210 000 flyktingar från Ukraina söka skydd i Sverige – att jämföra med de 160 000 personer som sökte asyl 2015.

– Det är en ny händelse, så många är lite nervösa. Vad är vi på väg in i? Kommer vi att behöva jobba dag och natt igen som 2015? säger Robert Wiklund, myndighetscentralt fackligt ombud för Seko på Migrationsverket.

”Lärt oss en hel del sedan 2015”

Migrationsverkets HR-direktör Lena Sköld Hultberg säger att myndigheten har lärt en hel del sedan dess.

Chefer får bland annat mycket mer hjälp med hur de ska stödja sin personal och se till att alla får den återhämtning de behöver. Företagshälsovården är även inkopplad för att snabbt ge stöd.

Men framför allt kommer myndigheten nu att rekrytera in 550 personer omgående.

Detta efter att kraftigt ha skurit ned i personal sedan 2015, från drygt 9 000 anställda till cirka 4 000.

– När vi nu har ett väldigt, väldigt hårt tryck ser vi inte att vi kan klara det med befintliga antal medarbetare. Vi måste öka och vi måste öka väldigt snabbt, säger Lena Sköld Hultberg.

Migrationsverkets HR-direktör Lena Sköld Hultberg
Lena Sköld Huldberg, HR-direktör på Migrationsverket

Behövs framför allt handläggare

Framför allt behövs handläggare enligt det nya massflyktsdirektivet, boendehandläggare och upphandlare.

– Det vi tittar på främst just nu är Sundbyberg, Märsta och Malmö där vi har högst tryck. Sedan kan vi titta på andra orter. Vi behöver nog fördela oss lite med utspritt om vi ska kunna ta emot människor i tillräckligt snabb takt, säkra personalens hälsa och att man får komma in till oss i hygglig takt, säger Lena Sköld Hultberg.

Den 550 tjänsterna är både tidsbegränsade och tillsvidareanställningar.

De tidsbegränsade är i första hand på sex månader, men det kan bli förlängningar på upp till ett år beroende på hur flyktingsituationen utvecklar sig.

Kan återanställa de som lämnat

Migrationsverket försöker nu rekrytera via fler vägar:

  • Vanlig rekrytering utifrån.
  • Återanställning av medarbetare som har lämnat Migrationsverket.
  • Återanställning av personer som nyligen har gått i pension från Migrationsverket.
  • Anställa via Trygghetsstiftelsen, som hjälper statligt anställda som har blivit av med jobbet att få ett nytt arbete.
  • Låna in personal från andra myndigheter.

Flera myndigheter har erbjudit sig att låna ut personal. Migrationsverket för samtal med de större myndigheterna, främst Skatteverket och Försäkringskassan.

– Vi har till exempel behov av att få in skickliga inköpare och upphandlare. Det är en bristvara generellt i samhället, inte minst inom staten, och behövs om vi ska upphandla boendeplatser, säger Lena Sköld Hultberg.

Kommer ni att lyckas rekrytera 550 personer så snabbt?

– Ja, jag är helt övertygad om det. Det är ett väldigt stort intresse för oss nu och med ett sådant uppdrag. Många känner att de vill kavla upp ärmarna och vara med i något som känns väsentligt, säger Lena Sköld Hultberg.

Så många flyktingar kan komma från Ukraina till Sverige

Den 21 mars 2022 har 16 247 ukrainska medborgare ansökt om skydd sedan konfliktens start den 24 februari 2022.

Migrationsverket har under samma period fattat beslut om att bevilja skydd åt 5 455 ukrainska medborgare.

Myndigheten har tagit fram tre scenarion för hur många som kan komma att söka skydd från Ukraina:

• Lägre scenariot: 27 000 asylsökande. Behov av 8 000 boendeplatser.

• Huvudscenariot: 76 000 asylsökande. Behov av 40 500boendeplatser.

• Högre scenariot: 210 000 asylsökande. Behov av 168 000 boendeplatser.

Källa: Migrationsverket